Alléskolans bibliotek

Sökskola åk 4-6

För att skapa en röd tråd kring informationssökning har vi under en tid arbetat fram det vi kallar “sökskola”. Vi startade med en pilotklass i åk 4 under förra läsåret för att utöka med åk 5 under hösten 2020 och åk 6 under våren 2021. Nästa år tar vi sikte på att spinna tråden vidare även till högstadiet. I samarbete med skolans MIK-grupp och undervisande lärare i respektive årskurs har vi utformat sökskolan.

Åk 4 – databaser med fokus på NE.se junior

Skolbiblioteket kommer alltid in och arbetar med sökskolan i samband med att eleverna faktiskt är i startgroparna för att söka fakta till ex. ett faktaarbete. Vi börjar med att prata om vilka olika källor som finns när man vill ta reda på fakta och inventerar vilka källor eleverna oftast använder. Internet och Google är de vanligaste svaren. Vi testar att tillsammans söka på Google utifrån det ämnesområde de just nu arbetar med. Senast var det vikingar. I skrivandets stund får vi upp 502 000 träffar på ordet vikingar. Vi pratar om hur vi som faktaletare ska hinna med att titta igenom alla dessa träffar och dessutom avgöra om de är viktiga för oss eller ens sanna. Detta brukar leda till bra diskussioner men också många funderingar och frågor. Det är då vi presenterar databaser som alternativ vid faktasökning. Vi presenterar de databaser som skolan har licens för och berättar kort vad en databas innebär.

Sedan landar fokus på NE.se junior. Vi berättar om NE´s arbete och att vi alltid kan känna oss trygga när vi befinner oss i den här databasen, det är experter inom olika områden som formulerar det som står, artiklarna är faktagranskade, att det är en kunskapstjänst och att det är fakta och inte åsikter som presenteras. Vi söker på vikingar igen, på ne.se junior, och ser att träfflistan är betydligt kortare och mer hanterbar. Vi hinner ta oss tid att titta och läsa på alla artiklar och vi vet att vi kan lita på det vi läser och ser.

NE.se junior

Här passar det mycket bra att modellera för eleverna. Vi “tänker högt” kring hur vi själva skulle ta oss an de träffar vi får. Vi pratar oss igenom texter och bilder så eleverna får följa vårt resonemang. Som en avslutande del av genomgången, innan de ska sätta igång med själva fatatexten, får de uppdrag/frågor de ska söka svar på för att lära känna tjänsten. Exempel på frågor kan vara:

  1. Läs artikeln om planeten Jupiter. Hur många år tar det för Jupiter att snurra ett varva runt solen?
  2. Vilka bilder får du upp om du söker på Åtvidaberg?
  3. Vilket år gavs den första Harry Potter-boken ut?
  4. Sök på pandemi. Läs artikeln om spanska sjukan. Ungefär hur många människor dog i spanska sjukan.
  5. Sök på saffran. Kan du, genom att titta på bilderna, lista ut vilken blomma saffran kommer ifrån.

Lärarna har i efterhand vittnat om elever som önskar få sitta inne på rasten för att söka på allt det som de finner intressant. De berättar även att eleverna mycket väl klarar NE.se junior på egen hand och har stor nytta av kunskaperna de fått till sig.

Åk 5 – sökmotorer

Ett år senare är det dags för nästa steg i sökskolan. Då tittar vi närmare på olika sökmotorer, deras funktion och uppbyggnad. Vi pratar om vilka olika sökmotorer som finns och inventerar vilka eleverna oftast använder. Behöver knappast skriva ut vilken sökmotor det är. Vidare pratar vi om sökrobotar och varför vi kan få olika träffar fast vi söker på samma ord. Med samtalssökning som metod testar vi oss fram tillsammans.

Genomförande samtalssökning (modellering):

  • välj ämnesområde eller fråga
  • vilka ord/termer kan användas för att få fram information?
  • vilka sökvägar kan vi ta?
  • diskutera träffarna som kommer upp. Varför kommer vissa längre upp på sidan? Varför ser det olika ut på olika sökmotorer?
  • gå in på några sidor och värdera informationen. Innehåll? Avsändare? Trovärdighet?
  • är de första träffarna alltid de bästa?
  • hur hänvisas till vald källa?

Diskutera, analysera, reflektera. Inga rätt eller fel. Låt gärna eleven sköta sökprocessen på storskärm samtidigt som ni samtalar om vad ni gör och vad som sker. Viktigt att eleverna får komma med råd, stöd, förslag och tips under processen. Låt även eleverna “söka fel” ibland så att de tillsammans kan lära av misstaget.

När eleverna känner sig varma i kläderna är det dags för dem att lösa en uppgift. Den bygger på att de väljer två valfria sökmotorer. De ska söka på samma ord på båda dessa och jämföra träffarna med varandra. Frågorna de ska besvara är:

  • hur många träffar får du?
  • beskriv kort de tre första träffarna. Vad är det för typ av sidor? (ex. recept, reklam, uppslagsverk)
  • finns det något som tyder på att sökmotorn vet vem/var du är?

Jämför dina resultat med en kompis. Fick ni samma träfflista?

Vilka likheter/skillnader finns?

Varför är det så tror du?

Vilka sidor är det som hamnar i toppen, tror ni?

Är det alltid de första sökträffarna som är de bästa, tror ni?

Nästa uppgift brukar vara mycket uppskattad. Då får eleverna små lappar med ord som de ska söka på och utifrån träfflistan välja en säker sida som handlar om det ordet. Orden är bland annat:

  • banan
  • tomten
  • matris
  • man
  • planet

Här slår det nästan aldrig fel än att eleverna hittar sidor om bananer, tomtar, recept på risrätter, män och planeter i vårt solsystem. När vi då delar ut följdfrågorna till respektive ord utbrister eleverna MEEEN, du sa inte att det var det ordet du menade (ex. När är nästa tävling på banan i Mantorp? Vad får jag bygga på tomten? Vad kallas planet utan motor?). Sedan börjar sökningarna om igen. Visst är det viktigt att veta vad det är man letar efter innan man påbörjar sin sökning?

Om vi tänker detta som steg 1, att få en insikt om sökmotorer och hur det fungerar när jag söker med en sökmotor, så blir steg två att jämföra träffar med varandra. Detta görs utifrån det ämne som eleverna just nu arbetar med i skolan. Senast var detta reklam. Ännu en gång modellerar vi genom att “tänka högt” och beskriva hur vi själva skulle gjort om det var vi som skulle ta oss an uppgiften. Här har vi förberett oss genom att i förväg ha valt ut två sidor som vi väljer att fokusera på. Till vår hjälp har vi Skolverkets “Kolla källan”.

Kolla Källan från Skolverket

Medvetet har vi valt en mycket exemplarisk och säker sida och jämför den med en mer tvivelaktig. Utifrån de frågeställningar som finns i Kolla källan så tittar vi på sidorna tillsammans. Nu har eleverna en liten verktygslåda att plocka ur när det är dags för faktaarbete. Givetvis finns möjligheten att söka i NE.se, vilket du brukar vara riktigt duktiga på efter ett års övning, men vi vill också att de använder sig av en sökmotor för att träna sig i att ställa de källkritiska frågorna.

Åk 6 – bilder som källa och bildsökning

Vi har jobbat fram ett upplägg kring bilder, både rörande sökning och källkritik av bilder. Detta för att bilder idag är en sådan stor del av elevernas vardag när de söker med sökmotorer eller scrollar i sina sociala medier-flöden.

1. Använda bilder som källor.
– söka på Google och välja “bilder”
– vad kan bilderna berätta för oss
– viktigt att ställa sig kritisk även till bilderna
Övning: “Allt är inte sant” ur Sök & Finn 1 av Lena Leigert (2018)
– vi modellerar övningen med vita jordgubbar. Finns det vita jordgubbar? Sök, titta på bilderna, gå in och läs.
– eleverna löser uppgiften med blå jordgubbar, först enskild sedan i par
– diskussion helklass

Finns det blå jordgubbar?

2. Hur kan vi “läsa” bilder och vad ska vi hålla utkik efter när vi läser en bild? Hur kan bilder luras/manipuleras?
– visar flera olika exempel på ex. bilder som är photoshoppade, beskurna, tagna ur sitt sammanhang, väcker känslor mm.
Övning: https://www.vadvisarbilden.se/
– eleverna fick fundera kring vad de olika bilderna föreställde och ställa sig i det hörn av rummet som representerade de olika förslagen.
– diskussion i helklass

3. Omvänd bildsökning
– vi modellerar hur man gör för att söka på en bild på Google. Om jag exempelvis hittar en bild kopplad till en text på ett social media, hur vet jag då att bilden visar sanningen eller ens hänger ihop med texten?
Övning: eleverna gör egna omvända bildsökningar
– bilderna eleverna ska söka efter hämtar de på Alléskolans biblioteks hemsida

Omvänd bildsökning

Sökskola åk 6:

Du ska söka på nedanstående bilder och besvara frågorna.

  • Spara bilden du vill söka på i din dator.
  • Gå till Google.se
  • Klicka på BILDER
  • Klicka på kamerasymbolen
  • Välj överför bild
  • Klicka på välj fil och leta upp bilden på datorn 
  • Titta på träfflistan där bilderna förekommer

Bild 1 “Blå hundar”

Blå hundar?

Frågor:

Vilken sida valde du för att gå in och läsa mer om de blå hundarna? Motivera!

Var påstås de blå hundarna ha fotograferats?

Varför påstås hundarna ha blivit blå?

Vilken sida valde du för att dubbelkolla informationen?

Är det sant? Stämmer bilden? Finns det blå hundar?

Bild 2 “Zonkey”

En zonkey?

Frågor:

Vilken sida valde du för att gå in och läsa mer djuret zonkey? Motivera!

Vilka djur påstås zonkey vara en blandning av?

Vilken sida valde du för att dubbelkolla informationen?

Är det sant? Stämmer bilden? Finns det zonkeys?

Bild 3 “Klonad iller”

Klonad iller?

Frågor:

Vilken sida valde du för att gå in och läsa mer om den klonade illern? Motivera!

Vad har man döpt den påstådda klonade illern till?

Vad är en klon?

Varför har man valt att klona den art av iller?

Vilken sida valde du för att dubbelkolla informationen?

Är det sant? Stämmer bilden? Finns den klonade illern?

Skapa film för VR

Under hösten har vi haft våra VR-set utlånade till personalen för att de hemma, i lugn och ro, ska kunna utforska tekniken och fundera över hur den kan komplettera undervisningen i de olika ämnena. I dagsläget har de som velat få testa men till våren tänker vi arbeta mer systematiskt kring utlåningen så att vi når även de som inte riktigt själva vågar ta steget. Planen är att vi i skolbiblioteket besöker arbetslagen för en kort demonstration och att de tillsammans sedan får prova. Ibland kan det kännas enklare om man är flera.

Hur eller hur så är det flera av de som testat som tänkt steget längre och funderat kring hur eleverna själva skulle kunna producera film för VR. Givetvis ville vi titta närmare på detta och steg 1 har varit att köpa hem en kamera för ändamålet.

Det som är så fantastiskt med vår arbetsplats är att så många är villiga att testa. Nu tänker vi oss att de som är nyfikna får komma till oss och prova kameran. Vår erfarenhet är att det är så här vi lär bäst. Vi testar, misslyckas, gör om, lyckas, reviderar, testar igen och sprider våra kunskaper. Så nu återstår det att se vart vi hamnar med vår nya kamera.

Under våren, om den kan tänka sig att bli någorlunda normal, tänker vi besöka Universitetsbiblioteket i Linköping för fortbildning kring VR och att skapa egen VR-film.

Nätvett med särskolan

Under hösten har vi arbetat med två olika särskoleklasser kring temat Nätvett. I båda klasserna arbetade vi tillsammans med pedagogerna 1-2 timmar/dag under en hel vecka.

Åk 7-9

Lektion 1:

I den äldre elevgruppen startade arbetet med att klassläraren veckan innan vårt samarbete fick i uppdrag att högläsa böckerna “Det här är privat” och “Är det någon där”, båda skrivna av Christina Wahldén. Utifrån dessa böcker startade vi sedan samtalet kring vad vi gör och vad som händer på nätet. Vi listade alla positiva saker med internet och sociala medier för att sedan övergå till saker som är mindre bra eller till och med förbjudna. Det här tillfället blev även en inventering över vilka sociala medier eleverna använder mest och tycker bäst om.


Lektion 2:

Under nätvettsarbetet utgick vi mycket från Maria Dufvas bok Värsta bästa nätet, som finns både i fulltext och i lättläst version. Utifrån vad eleverna berättat lektionen innan valde vi vuxna ut sju olika scenarier från boken som vi diskuterade tillsammans i klassen. Intressanta tankar kring vad som egentligen är ok och inte ok.

Värsta bästa nätet av Maria Dufva

Lektion 3:

Nästa steg för eleverna var att själva “hitta på” ett scenario. Det kunde vara helt taget ut luften, något de hört berättas eller något självupplevt. Klassen delades in i två grupper där ena gruppen skulle beskriva något dåligt som kan hända på TikTok och den andra gruppen fokuserade på Snapchat. Valet av dessa två medier grundades i att det var de två eleverna själva hade som favoriter. När grupperna fått fundera en stund fick de berätta för den andra gruppen om det scenario de kommit på och så diskuterade vi tillsammans hur man kan tackla dessa problem. TikTok-gruppen ville diskutera hatkommentarer medan Snapchat-gruppen lyfte problemet kring öppna konton och att okända människor kan se var man befinner sig på snapkartan. Lektionen avslutades med en genomgång av vad vi ska göra om vi blir utsatta för näthat.

Lektion 4:

Utifrån det vi pratat om under veckan skulle eleverna nu skriva ett filmmanus till en kort informationsfilm om sociala medier. Filmen skulle bestå av sju klipp och nedan syns det manus eleverna skrev tillsammans.

KlippSyftet med klippetVad ska sägas?Vad ska visas i bildVinkel på kameranRekvisita
INLEDNING
1





Vad får man inte göra på sociala medierIngen tycker om dig
Du är ful
Du är äcklig
Du är dålig
Du är konstig
Ingen vill vara kompis med dig
I klassrummet
Någon sitter i en fåtölj och man ser att personen är ledsen
Vi filmar personen bakifrån.Vi filmar ovanifrånSorglig bakgrundsmusik
2





Berätta för tittarna vad filmen handlar omDen här filmen handlar om näthat
Och vad du kan göra om du ser eller upplever näthat
Vi filmar en elev när hen säger den meningen.Vi filmar lite underifrånBakgrunden ska vara “ren”
HUVUDDEL
3Ge exempel på saker vi kan råka ut för TikTokNågon läser exemplet om Svea från Värsta bästa nätet. OBS! Korta ner!Filma TikToks logga
Någon scrollar på mobiltelefon
FramifrånTikToks logga
Annas mobil
4Ge exempel på saker vi kan råka ut för på SnapchatBerätta att man kan få obehagliga bilder skickade till sigVi ser när någon skickar en bild på snap
Vi ser bilder på mobilen
UppifrånAnnas mobil
5Tänk på!Allt som är olagligt IRL är olagligt på nätetFilma pappret med textenFramifrån
6




Vad ska man göra om man blir utsatt eller om man ser någon som blir utsattNågon berättar vad det står på de olika bildernaVi filmar tavlan där bilder från pp´n visasRakt framifrånDator
PP
AVSLUTNING
7





BudskapVi vill se mindre näthat och mera nätkärlekHåll händerna som ett hjärta

Lektion 5:

Sista lektionen ägnades åt att filma de olika klippen. Eleverna gjorde ett fantastiskt jobb och det gick smidigt då de lätt kunde följa sitt manus. Redigeringen behövde eleverna inte ägna sig åt, då den tog längre tid i anspråk. Slutresultatet blev mycket bra och det var fantastiskt att se hur mycket de lärt sig under veckan, framförallt var eleverna nu mer medvetna om internets och sociala mediers eventuella faror. De kände att de nu visste vad de skulle göra om de kände sig utsatta- vilket var ett av våra främsta mål med temaveckan.

Filmning pågår

Någon vecka senare fick eleverna bjuda in sina kompisar till biblioteket där vi hade filmpremiär. Det var första gången eleverna själva fick se slutresultatet och de var så nervösa. Med pop corn, läsk och kompisar framför storskärmen fick vi till en mysig biokänsla och filmen rullade igång. Alla var så nöjda med sin prestation. Viktigt på riktigt!

Åk 4-6

Till de yngre eleverna i särskolan tog vi hjälp av två “experter” i form av gosedjuren Kalle och Foxy. Dessa två filurer dök upp under första lektionen och steg 1 var att eleverna skulle döpa dem. Ankan blev Kalle och räven Foxy. Vi lade en del tid på att lära känna Kalle och Foxy – vad de tycker om, vad de gör på fritiden, vilket deras favoritspel är osv. Vi landade samtalet i att prata om vilka sociala medier Kalle och Foxy brukar använda. Härifrån pratade vi vidare om elevernas egna erfarenheter av sociala medier och onlinespel.

Kalle och Foxy

Precis som med de äldre eleverna listade vi bra och mindre bra saker med sociala medier. I den här klassen visade det sig att de flesta tyckte bäst om Youtube och att spela onlinespel, främst Fortnite, och att de då ibland chattade med okända personer.

Vi berättade för eleverna att Foxy dessvärre får en del problem när han är ute på sociala medier eller spelar spel online. Dels råkar han ut för en del obehagliga kommentarer och personer som inte är snälla. Dels har han själv inte koll på hur man ska uppföra sig på nätet så han skriver både det ena och det andra samt delar bilder och kommenterar hej vilt, vilket gör att många blir arga på honom. Foxy fick alltså bli vår syndabock och den utsatta i vårt nätvettsarbete i den här klassen. Kalle däremot är expert på hur man ska uppföra sig digitalt och fick diskutera med eleverna hur Foxy skulle göra i olika scenarier.

Även här utgick vi från Maria Dufvas “Värsta bästa nätet” och de fallbeskrivningar hon tar upp i boken. Varje lektion diskuterade vi ett nytt fall ur boken, men ändrade så att det var Foxy som var den texten handlade om. Eleverna kände stor sympati för det Foxy råkade ut för och det var riktigt fina och engagerade samtal kring vad som gick fel och vad som borde gjorts för att Foxy inte skulle hamnat i knipa. När eleverna fått prata av sig så fick Kalle ta plats och bekräfta elevernas tankar eller berätta vidare vad Foxy kunde gjort.

Konceptet med gosedjuren kändes mycket lyckat då eleverna kunde fokusera på dessa figurer och samtalen kunde utgå från dem. Foxy och Kalle var fysiskt med oss i klassrummet och eleverna kunde tala direkt till dem, vilket de gjorde. Vår uppfattning är att det abstrakta blev konkret i och med dessa lurviga figurer som fick statuera exempel på hur man kan råka illa ut på internet.

Den här klassen fick avsluta sitt nätvettstema med att se filmen som deras äldre kamrater gjort.

Det har varit fantastiskt roligt att arbeta med särskolan kring nätvett. Så många kloka elever med många funderingar som kunde lyftas på olika sätt och diskuteras tillsammans med skolans personal (eller ett gosedjur). Ser fram emot att göra detta igen.

Anna laddar upp inför lektion tillsammans med Foxy, Kalle och särskolan åk 4-6

Skapa egna VR-spel till Oculus go

En elev i åk åtta hjälper oss att utforska vad vi skulle kunna göra med våra inköpta Oculus go. Just nu provar han att skapa egna spel i Unity som går att köra i våra VR-headset. Han har skapat ett guide så att andra också kan prova. Vi delar guiden här och vi vill gärna ha feed-back på den! Saknas det något, var något otydligt eller var den tvärt om, tydlig och givande att använda?
Hör gärna av dig med respons!

Ladda ner PDF-filen

Dyslexiveckan 2020

Årets dyslexivecka är här! Vi har sedan starten arbetat med att lyfta den här veckan tillsammans med eleverna och också fått mycket positiv respons från eleverna efteråt. Flera berättar om hur viktigt det varit att känna sig sedda. Det kan vara svårt med “informationskampanjer” men vi har provat och hittat många lyckade former under året. Syftet med dyslexiveckan är att sprida information om vad dyslexi är och vilka hjälpmedel som finns att tillgå. En röd tråd som bestått genom åren är att fokusera på att stärka självförtroendet genom att förmedla ett budskap om rättigheter, styrkor och att visa på förebilder. Arbetet med dyslexiveckan är en del av likabehandlingsarbetet mot diskriminering och för förståelse.

Ur läroplanen Lgr-11:

”Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen”. 

”Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande”. 

I en utställning på Allétorget visar vi bilder på kända personer som berättat om sin dyslexi och om hur de känt under sin skolgång. När klasserna besöker biblioteket berättar vi särskilt om Nattid (influencer) och prins Carl Philip. Vi pratar också om hur vi som kompisar kan stötta genom hur vi är mot varandra, att vi alla är olika och att det är något bra.

Eftersom det känns extra viktigt att nå eleverna tidigt satsar vi mest på åk 4. Under oktober månad får de i klassen arbeta med rollspel och övningar utifrån textutdrag ur boken “Bråkiga bokstäver” av Helena Bross. Syftet är att känna igen sig eller få förståelse för hur det kan vara att ha dyslexi, att eleven kan 

  • göra en koppling till sig själv, hur det kan kännas när man har svårt för något.
  • vara en bra kompis gentemot den som man ser har det kämpigt.
  • få kunskap om vad man kan få hjälp med om någon har svårt att läsa.

Skolbiblioteket har valt både textutdragen och skapat övningar och material till arbetet i klassen.

VR gör succé på Allé

Förra året beviljades vi medel från Svensk Biblioteksförening för att genomföra MIK-jam samt fördjupa oss i AR och VR. Kan dessa tekniska prylar hjälpa eller stjälpa undervisningen? Under våren stod arbetet ganska stilla, främst pga covid. MIK-jammet fick skjutas fram och några seriösa tester kring AR/VR gjordes inte. Vi i skolbibblan köpte in lite, testade lite, läste på lite … i väntan på att få göra något riktigt.

I skrivandets stund har vi köpt in fem par Oculus Go. Vi fick tips om dessa från Visualiseringscenter i Norrköping. Vi är mycket nöjda då de är väldigt användarvänliga. Dessvärre visar det sig nu att de är en utgående modell och ej kommer gå att köpa flera av.

Vi har även köpt in fyra stycken Merge Cubes för AR-upplevelser samt det senaste tillskottet i teknikparken, nämligen AR t-shirts. Hur häftigt är inte det?

Med en AR t-shirt och en app kan vi lära oss mer om kroppen

I och med att vi kunde genomföra vårt jam i augusti kom då äntligen den där kickstarten vi väntat på. Sammanlagt tolv kollegor testade AR/VR under MIK-jammet. Deras redovisningar väckte nyfikenhet hos andra och flera lånade hem VR för att i lugn och ro testa. Detta gladde oss givetvis och vi lånade ut med förbehållet att de under tiden skulle fundera på hur VR skulle kunna förhöja/underlätta/tydliggöra undervisningen, eller kanske inte? I slutet av terminen tänker vi samla ihop personalen som lånat VR och försöka samla in deras intryck och göra en sammanställning. Men fram tills dess fortsätter vi låna ut till de som vill men vi ska även försöka låna ut till de som inte vill. Kanske kan det öppna en helt ny värld för dem?

Avslutningsvis har några kollegor frågat om möjligheterna att köpa in en Go Pro-kamera för att kunna skapa egna VR-filmer. Klart vi ser över möjligheterna kring detta! Fortsättning följer …

Några ur personalen testar VR under MIK-jammet

En dikt betyder känslor

Under våren 2020 startade ett samarbete mellan skolans SvA-lärare och skolbiblioteket. Tillsammans med andraspråkselever i åk 5 genomfördes ett arbete kring dikter. Detta utmynnade i en bok som eleverna döpt till “En dikt betyder känslor och lite vad som helst”. Som sig bör har vi nu haft en release-fest med VIP-gäster, tal och bubbel. Så här gjorde vi:

Lektion 1: Vad är en dikt? Samtal och diskussioner kring begreppet och andra synonymer, såsom lyrik och poesi. Elevernas svar fick senare pryda bokomslaget.

Lektion 2-5: Anna från skolbiblioteket visade på en ny dikt varje lektion, exempelvis länkdikt och femrading. Vi startade med att läsa en exempeldikt tillsammans och sedan tittade vi på hur dikten var uppbyggd och hittade dess typiska drag.

I exemplet med länkdikter visade vi eleverna detta:

Till exempel:

Saften smakade sött och rött

rött som ett smultron

smultron växer nära mitt hus.

Eleverna fick fundera på vad som var typiskt för denna dikt och de fann att sista ordet i raden är också första ordet i nästa rad. Efter att vi enats om diktens uppbyggnad fick eleverna börja skriva. Ofta hann de skriva många dikter under lektionen då vi medvetet valt ganska enkla och korta dikter, just med tanke på att det skulle vara lätt att komma igång och vi ville lyfta inspirationen. När lektionen närmade sig sitt slut fick eleven välja den av dagens skrivna dikter de själva tyckte bäst om och sedan läsa upp den för gruppen. Lektionen efter var det dags för nästa dikttyp.

Lektion 6: Vi visste redan från början att vi ville ha med ett digitalt inslag när vi arbetade med dikterna. Eleverna fick nu i uppdrag att välja ut en av alla sin dikter som de ville spela in. Vi använda oss av appen Garageband och eleverna fick öva sig i att läsa med rytm, flyt, uttal och att läsa lagom långsamt.

Lektion 7-8: För att förhöja upplevelsen av dikterna var det nu dags att lägga till ljudeffekter till de redan inspelade dikterna. Detta arbete blev mer invecklat än vi räknat med. Främst för att Garageband var nytt för eleverna så vi fick lägga mycket tid på hantering av appen. Sedan var det begränsat utbud av ljudeffekter vilket gjorde eleverna lite frustrerade. En del var dock påhittiga och spelade in egna ljud. De färdiga resultaten kopplades sedan till en QR-kod och är givetvis ett roligt inslag i vår diktbok, då läsaren även kan lyssna på några av dikterna.

Parallellt med arbetet i skolan hade eleverna även i hemuppgift att låta föräldrarna lära dem och skriva ned en dikt på modersmålet. Syftet med detta var att engagera hemmet och visa på vad vi arbetade med i skolan just då. Vi tog hjälp av lärare i modersmål för att få brevet hem till föräldrarna översatt till respektive språk. Varefter dikter kom tillbaka till skolan lät vi eleverna skriva av dem och spela in dem.

Efter detta följde en tid av redigering. Vi hade möjligheten av låta Lina på biblioteket stå för detta arbete, då hon är superduktig på layout. Våra chefer lät oss lämna in boken till vårt lokala tryckeri och strax innan sommaren kunde vi hämta ut 40 färska exemplar av 5:ornas diktbok.

Förra veckan var det då dags för release-fest. Eleverna fick själva välja vilka VIP-gäster de ville bjuda in, skrev fina inbjudningskort, bestämde vad som skulle bjudas på, skrev tal, tränade sig att läsa uttdrag ur boken och smyckade lokalen. Givetvis stod gästerna på kö för signering medan de drack cider och åt pop corn.

Då boken även beskriver hur vi har arbetat samt visar upplägget på alla de dikter vi arbetat med kan man kalla den en metodbok. Därför valde eleverna att skänka en bok till varje skolbibliotek i kommunen. På så sätt kan de vara med och sprida hur roligt det kan vara att arbeta med dikter.

Hur arbetar vi med faktaböckerna?

Reading Power-metodens strategier

Under förra året började Anna, som är MIK-ansvarig, att skissa på hur vi kan få bättre kvalité i vårt arbete med faktatexter. Anna gallrade och städade rejält i faktahyllan efter att hon stämt av med lärarna vilket behov som faktiskt fanns för undervisningen. Förut hade vi en massiv och kompakt vägg med böcker, nu är den luftigare och har fått nya knubbar. En hylla för lättläst och mer tillgänglig fakta för mellanstadiet har skapats. Nu skyltar vi medvetet vid disken med nyinkomna faktaböcker. Det finns också en “brain breaks-hylla”  med böcker där man på läsrasten hinner att lära sig något nytt. Vi har också utvecklat mikrolektioner om faktaböcker. De håller vi i samband med bibliotekstiden. Vi har också ett stort projekt för läsning av faktatexter tillsammans med åk 6. Där är det Karin som jobbar med lärarna utifrån Adrianne Gears metod Reading Power (Att läsa faktatexter).

Mikrolektionerna i bibblan åk 5-6  och Bibliotekskunnighet åk 7

När eleverna kommer med sina lärare till bibblan för att låna har vi alltid först en samling. Vi kallar det för en mikrolektion eftersom den bara är några få minuter. Vid läsårets uppstart är det faktatexter och skönlitteratur. Vi pratar om hur man ser skillnad på böckerna, att de är organiserade olika i bibblan och att vi läser dem på olika sätt. Eleverna får övningar att försöka lösa i smågrupper:

Åk 5 – eleverna får två böcker var. Vilken är en faktatext och vilken är en skönlitterär text? Hur kan de se det?

Vilken bok är skönlitteratur och vilken bok är fakta?

Åk 6 får vara bibliotekarier och ska lyckas sätta upp rätt böcker på rätt hylla. Ska boken stå på den skönlitterära hyllan eller på faktahyllan, och i så fall var?

Övning: Vilken hylla ska boken stå på?

I sjuan får de en repetition igen över hur faktaböckerna är organiserade. Du kan läsa om det mer i det här blogginlägget.

Reading Power och faktatexter

Förra året storsatsade vi på metoden Reading Power för skönlitteratur med åk 5, något vi valt att fortsätta med i nuvarande åk 5. Vi ville gå vidare med reading power i åk 6 och valde att läsa och arbeta utifrån Adrianne Gears bok Att läsa faktatexter. Vi startade nu i augusti och har kämpat med startegin zooma in tillsammans med barnen. Strategin är en av flera och just zooma in, går ut på att känna igen faktatextens särdrag och textstruktur. Vi läser inte på samma sätt när vi läser en faktatext som när vi läser en skönlitterär text.

Eleverna har fått titta i olika faktaböcker, letat efter särdrag och lärt sig begrepp som hör faktatexten till: faktaruta, register, tabell, flödesschema, bildtext, innehållsförteckning, etc. De har fått skapa VENN-diagram för skönlitteratur och faktatext för att se vad de har gemensamt och vad som skiljer dem åt. Det är lätt att förutsätta att eleverna har metaperspektiv på vad en faktatext är, de har ju läroböcker! Men så enkelt är det inte. De har sällan reflekterat över att texter går att grupperna efter textstruktur och särdrag och de saknar ord för att tala om det. Tillsammans lär vi oss att tänka om faktatexter och skaffa oss ett gemensamt språk. Eleven behöver ha insikt om vad syftet med en faktatext är för att förbättra sin läsförståelse. En faktatext måste inte läsas från början till slut, en faktatext har information på många olika ställen som kräver att vi inte hoppas över bilder, bildtexter, tabeller etc.

Vi har bara börjat med Adrianne Gears bok om faktatexter och vi pedagoger har fått kämpa mer än när vi arbetade med hennes material kring skönlitteratur. Beror det på att vi inte heller har reflekterat lika mycket kring vårt arbete med faktatexter? De strategier som vi använder på skola när vi läser faktatexter är VÖL (Vet, önskar veta, lärt mig) och metoden Thieves. Det här dock det första, fördjupade projektet kring läsning av faktatexter där vi verkligen får tillfälle att lyssna på hur eleverna tänker kring läsning av dem. Det ska bli spännande att upptäcka det här området tillsammans.

Kvalitetsarbete – vart ska vi?

Vi får då och då förfrågningar om hur vårt kvalitetsarbete ser ut. Vi ska försöka att beskriva det här!

Vår skola och kommun har ett årshjul för kvalitetsarbetet. I samband med terminsstarten i augusti förtydligas skolans verksamhetsplan för det kommande läsåret. Vilka prioriterade mål finns, vad ska vi göra för att nå dit och vem har ansvar? I skolbiblioteket skriver vi två verksamhetsplaner som ska stämma överens med den här övergripande: en för MIK och en för språklig förmåga. Vårt arbete att börja skriva skolbibliotekets planer påbörjas i slutet av april. 

Skriva verksamhetsplaner

Vi har valt att dela upp ansvaret för MIK och språklig förmåga. Anna ansvarar för MIK och Karin för språklig förmåga. Vi har båda ett antal nyckelpersoner som vi diskuterar med om var verksamheten inom respektive område står och hur vi ska jobba vidare för att nå de mål skolan har satt upp. Vi för också dialog med skolans olika arbetslag. Utifrån det underlag vi får in tittar vi efter stöd i forskning och andra skolors goda exempel, för att lägga fram ett förslag på verksamhetsplan för nästa läsår. Tillsammans med rektorerna tas sedan beslut om vad som ska prioriteras. Efter rektors beslut skickas planerna tillbaka ut i arbetslagen för att vi alla ska vara överens om nästa års arbete. Vi gör också en planering över när på året olika insatser ska ske och vem som har ansvar.

Nyckelpersoner

Nyckelpersoner är de som har information som kan hjälpa oss att få ett metaperspektiv på verksamheten. De har insyn via kartläggningar, åtgärdsprogram och tester, eller genom att deras befattningar innebär att de har ett större ansvarsområde. De hjälper oss att skaffa oss en bild om var vi står, vart vi bör vara på väg och hur vi kan komma dit. Rektorerna är självskrivna nyckelpersoner, men det finns fler.

Nyckelpersonerna för arbetet med MIK är skolans MIK-grupp, som består av lärare i SO, SV och bild och skolbibliotekarien. Även rektor finns med i planeringen av vilka mål arbetet ska ha. MIK-gruppen sätter tydliga mål för och utvecklar skolans MIK-ekologi.

Nyckelpersonerna för arbetet för språklig förmåga är framförallt spec-lärarna för åk 4-6, specialpedagogen för åk 4-6, läraren i SvA och läraren för förberedelseklass. För åk 7-9 är det försteläraren i språk. En mycket viktig nyckelperson är Christina, som är skoldatateksansvarig för hela kommunen. 

Reflektion och utvärdering under läsåret

Under läsåret har vi flera utvärderingar och avstämningar som hjälper oss att avgöra om vi arbetar rätt. 

Under hösten genomförs 

  • lästester på skolorna (kommunen har en plan för detta)
  • terminsavstämning, med rektor, av skolbibliotekets verksamhet

Under vintern genomförs

  • Analys och avstämning av betyg (jan)
  • Ansökan till Skolbibliotek i världsklass
  • KB-statistik och uppföljning av den tillsammans med rektor

April-juni

  • Underlag för ny verksamhetsplan samlas in mha nyckelpersoner och arbetslag
  • Uppföljning av resultat i SO, källkritik
  • Betygsanalys

Kontinuerligt under året träffas MIK-gruppen och speclärarna/specpedagog och skolbiblioteket. Även rektor och skolbiblioteket har regelbundet avstämningar.

Organisationen i kommunen

Skolbibliotekens roll finns förtydliga i kommunens biblioteksplan. Skolbiblioteken samverkar för att skapa en röd tråd i vårt arbete för elevernas lärande. Vi träffas regelbundet under läsåret. Det finns ingen samordnare för detta, utan det sköter vi tillsammans. Varje skolbibliotekarie lyder under respektive rektor.

I kommunens kvalitetsarbete ingår verksamhetsbesök, en gång om året, ute på skolorna. Barn och utbildningsförvaltningen träffar då alla skolbibliotekarier samtidigt och tillsammans för att få en bild av verksamheten.

Vi har tagit fram flera modeller för att försöka beskriva vår verksamhet som du hittar när du tittar närmare på flikarna om våra verksamhetsplaner. Hoppas det kan ge er inspiration!