Alléskolans bibliotek

2 år med Gruvan-projektet

Eleverna skapade egna gruvor

Åk 5 har precis avslutat sin temavecka utifrån Sara Lövestams bok Gruvan. Bakgrunden och upplägget har vi berättat om tidigare. Det har varit en lyckad vecka trots att pandemin hindrade Roy, kommunens kulturarvsstrateg, att besöka klassrummen. De besöken fick bli över länk och vi skolbibliotekarier fick medverka på film.

Roy och skolbiblioteket fick pga pandemin medverka via länk i klassrummen

Under det här andra året har Gruvans arbetsgrupp tillfört spännande grejer till projektet:

Vi fick till en personalfortbildning för tekniklärarna med Roy och Claes, lärare på Linköpings Universitet.

Vi anordnade med en guidning för alla i Mormorsgruvan så att alla lärare skulle känna sig än mer säkra i att undervisa i projektets del kring Åtvidabergs lokalhistoria.

Vi skapade digitala storyspots till pulspromenaderna där elever från skolan läst in berättande texter ur ett barnperspektiv. Vi hade redan förra året pulspromenader med guidningar med promenadavstånd från skolan. Klasslärarna gick dit med sina elever och hade ett material och bilder att guida utifrån. Nu har det tillfogats en berättande text där ett barn från 1800-talet ger sin berättelse från platsen. Berättelsen lästes in i appen Story Spot, av elever som går på skolan. Appen kan användas av vem som helst som vill lära sig mer om Åtvidabergs lokalhistoria.

Vi skapade fler genomskärningar och kartor över gruvfälten.

Det riktigt stora var ändå att vi tillsammans med en professionell fotograf och en teknikintresserad elev i åk 8 lyckats skapa en 360-fotografering av en gruva som eleverna kan besöka i vår VR-glasögon. Det var möjligt genom de medel som vi fick av Svensk biblioteksförening för att köpa in och utforska vad VR skulle kunna tillföra i undervisningen. Det var en lång resa men det känns fantastiskt att nu kunna bjuda in eleverna i en gruva!

Arbetslaget som jobbade med gruvan idag har också utvecklat projektet genom att låta eleverna skapa egna gruvor med material runt om skola. Det visade sig att många elever hittade spår från gruvdriften i form av slagg som finns överallt i marken runt om i Åtvidaberg. Arbetslaget har också lyckats ordna med att alla elever ska få åka och besöka Mormorsgruvan i samband med klassens dag nu i juni.

Det har varit en fantastisk resa att skapa det här projektet tillsammans och det är superkul att eleverna och lärarna tycker det är kul att jobba med materialet, gör det till sitt, och fortsätter att utveckla det tillsammans. Vi har fått många bra idéer från eleverna själva, de vill både ha en utklädningsdag och prova att gå en skoldag som om den var på 1800-talet. Det här projektet har verkligen gjorts i andan #tillsammans.

Bokmärkestävling och novelltävling 2021

För att väcka elevernas lust till eget berättande har vi årligen en bokmärkestävling och novelltävling. Eleverna får i bokmärkestävlingen rita sitt bidrag på en mall och lämna in. Det går bra att lämna in hur många bidrag som helst. Det brukar komma in en bra bit över hundra bidrag. Av alla dessa bidrag får sedan en jury, bestående av lärare på skolan, välja ut ca 5 bidrag som vinnare. Allas bidrag trycks upp och finns sedan under året som eleverna kan lägga i sina böcker. Alla hittar sin egen favorit och några har verkligen blivit klassiker som efterfrågas år efter år.

Vinnare 2021

I novelltävlingen har vi ibland teman men alltid en öppen klass. Bidragen bedöms av en jury, som också motiverar sina val. I år fick vinnarna chansen att låta sina noveller publiceras av den lokala tidningen Åtvidabergsplatsen. Vi publicerar också novellerna här på hemsidan.

Det är viktigt att som människa hitta sitt eget uttryck och sin egen röst. Att skapa i bild och text är ett sätt att utforska vem man är. I skolbiblioteket kan sådana här tävlingar vara ett lekfullt sätt att göra det. Vinnarna får priser i form av böcker och mer skapandematerial.

Priser på väg till vinnarna i årets novelltävling och bokmärkestävling

Bookbuddies 2021

Vi spelar Kahoot om vad vi pratat om på bibliotekstiden under året

Sedan flera år tillbaka innebär v 16 Bookbuddies-kaféer där eleverna träffas över årskurserna för att samtala om läsupplevelser, få och ta emot boktips, fika och ha kul tillsammans. Läs mer om hur vi brukar lägga upp Bookbuddiesprojektet. Årets Bookbuddies-vecka blev annorlunda. Årskurs och åtta och fyra har fått flytta fram sitt Bookbuddiesprojekt till september. Vi hoppas kunna starta upp terminen på ett positivt sätt, där eleverna äntligen kan få träffas. 

Åk 5 bestämde sig, istället för att ställa in, för att göra filmade boktips och dela dem med sina Bookbuddiesklasser i åk 2 på Centralskolan. Under hela världsbokveckan har eleverna i tvåan fått titta på boktipsen. Boktipsen har också skyltats i skolan och veckan avslutades med tipspromenad, popcorn och saft. Eleverna var djupt imponerade av filmerna som femmorna gjort – och att de vågade! Det är viktigt att de yngre eleverna får positiva förebilder i de äldre eleverna.

Åk 5 fick också ha fest och fira det fina arbete som de lagt ner på sina filmer. Under sina bibliotekstider på Allébibblan har klasserna fått spela kahoot, med frågor om det vi pratat om på bibliotekstiderna, och tävla om ett litet minipris. De fick också saft och kakor.

Bookbuddies blev lyckat i år trots att vi inte kunde träffas. Det har varit en positiv stämning och det kändes gott att få festa tillsammans med eleverna. Nästa år hoppas vi på att kunna träffas som vanligt igen!

En dikt betyder känslor

Under våren 2020 startade ett samarbete mellan skolans SvA-lärare och skolbiblioteket. Tillsammans med andraspråkselever i åk 5 genomfördes ett arbete kring dikter. Detta utmynnade i en bok som eleverna döpt till “En dikt betyder känslor och lite vad som helst”. Som sig bör har vi nu haft en release-fest med VIP-gäster, tal och bubbel. Så här gjorde vi:

Lektion 1: Vad är en dikt? Samtal och diskussioner kring begreppet och andra synonymer, såsom lyrik och poesi. Elevernas svar fick senare pryda bokomslaget.

Lektion 2-5: Anna från skolbiblioteket visade på en ny dikt varje lektion, exempelvis länkdikt och femrading. Vi startade med att läsa en exempeldikt tillsammans och sedan tittade vi på hur dikten var uppbyggd och hittade dess typiska drag.

I exemplet med länkdikter visade vi eleverna detta:

Till exempel:

Saften smakade sött och rött

rött som ett smultron

smultron växer nära mitt hus.

Eleverna fick fundera på vad som var typiskt för denna dikt och de fann att sista ordet i raden är också första ordet i nästa rad. Efter att vi enats om diktens uppbyggnad fick eleverna börja skriva. Ofta hann de skriva många dikter under lektionen då vi medvetet valt ganska enkla och korta dikter, just med tanke på att det skulle vara lätt att komma igång och vi ville lyfta inspirationen. När lektionen närmade sig sitt slut fick eleven välja den av dagens skrivna dikter de själva tyckte bäst om och sedan läsa upp den för gruppen. Lektionen efter var det dags för nästa dikttyp.

Lektion 6: Vi visste redan från början att vi ville ha med ett digitalt inslag när vi arbetade med dikterna. Eleverna fick nu i uppdrag att välja ut en av alla sin dikter som de ville spela in. Vi använda oss av appen Garageband och eleverna fick öva sig i att läsa med rytm, flyt, uttal och att läsa lagom långsamt.

Lektion 7-8: För att förhöja upplevelsen av dikterna var det nu dags att lägga till ljudeffekter till de redan inspelade dikterna. Detta arbete blev mer invecklat än vi räknat med. Främst för att Garageband var nytt för eleverna så vi fick lägga mycket tid på hantering av appen. Sedan var det begränsat utbud av ljudeffekter vilket gjorde eleverna lite frustrerade. En del var dock påhittiga och spelade in egna ljud. De färdiga resultaten kopplades sedan till en QR-kod och är givetvis ett roligt inslag i vår diktbok, då läsaren även kan lyssna på några av dikterna.

Parallellt med arbetet i skolan hade eleverna även i hemuppgift att låta föräldrarna lära dem och skriva ned en dikt på modersmålet. Syftet med detta var att engagera hemmet och visa på vad vi arbetade med i skolan just då. Vi tog hjälp av lärare i modersmål för att få brevet hem till föräldrarna översatt till respektive språk. Varefter dikter kom tillbaka till skolan lät vi eleverna skriva av dem och spela in dem.

Efter detta följde en tid av redigering. Vi hade möjligheten av låta Lina på biblioteket stå för detta arbete, då hon är superduktig på layout. Våra chefer lät oss lämna in boken till vårt lokala tryckeri och strax innan sommaren kunde vi hämta ut 40 färska exemplar av 5:ornas diktbok.

Förra veckan var det då dags för release-fest. Eleverna fick själva välja vilka VIP-gäster de ville bjuda in, skrev fina inbjudningskort, bestämde vad som skulle bjudas på, skrev tal, tränade sig att läsa uttdrag ur boken och smyckade lokalen. Givetvis stod gästerna på kö för signering medan de drack cider och åt pop corn.

Då boken även beskriver hur vi har arbetat samt visar upplägget på alla de dikter vi arbetat med kan man kalla den en metodbok. Därför valde eleverna att skänka en bok till varje skolbibliotek i kommunen. På så sätt kan de vara med och sprida hur roligt det kan vara att arbeta med dikter.

Kvalitetsarbete – vart ska vi?

Vi får då och då förfrågningar om hur vårt kvalitetsarbete ser ut. Vi ska försöka att beskriva det här!

Vår skola och kommun har ett årshjul för kvalitetsarbetet. I samband med terminsstarten i augusti förtydligas skolans verksamhetsplan för det kommande läsåret. Vilka prioriterade mål finns, vad ska vi göra för att nå dit och vem har ansvar? I skolbiblioteket skriver vi två verksamhetsplaner som ska stämma överens med den här övergripande: en för MIK och en för språklig förmåga. Vårt arbete att börja skriva skolbibliotekets planer påbörjas i slutet av april. 

Skriva verksamhetsplaner

Vi har valt att dela upp ansvaret för MIK och språklig förmåga. Anna ansvarar för MIK och Karin för språklig förmåga. Vi har båda ett antal nyckelpersoner som vi diskuterar med om var verksamheten inom respektive område står och hur vi ska jobba vidare för att nå de mål skolan har satt upp. Vi för också dialog med skolans olika arbetslag. Utifrån det underlag vi får in tittar vi efter stöd i forskning och andra skolors goda exempel, för att lägga fram ett förslag på verksamhetsplan för nästa läsår. Tillsammans med rektorerna tas sedan beslut om vad som ska prioriteras. Efter rektors beslut skickas planerna tillbaka ut i arbetslagen för att vi alla ska vara överens om nästa års arbete. Vi gör också en planering över när på året olika insatser ska ske och vem som har ansvar.

Nyckelpersoner

Nyckelpersoner är de som har information som kan hjälpa oss att få ett metaperspektiv på verksamheten. De har insyn via kartläggningar, åtgärdsprogram och tester, eller genom att deras befattningar innebär att de har ett större ansvarsområde. De hjälper oss att skaffa oss en bild om var vi står, vart vi bör vara på väg och hur vi kan komma dit. Rektorerna är självskrivna nyckelpersoner, men det finns fler.

Nyckelpersonerna för arbetet med MIK är skolans MIK-grupp, som består av lärare i SO, SV och bild och skolbibliotekarien. Även rektor finns med i planeringen av vilka mål arbetet ska ha. MIK-gruppen sätter tydliga mål för och utvecklar skolans MIK-ekologi.

Nyckelpersonerna för arbetet för språklig förmåga är framförallt spec-lärarna för åk 4-6, specialpedagogen för åk 4-6, läraren i SvA och läraren för förberedelseklass. För åk 7-9 är det försteläraren i språk. En mycket viktig nyckelperson är Christina, som är skoldatateksansvarig för hela kommunen. 

Reflektion och utvärdering under läsåret

Under läsåret har vi flera utvärderingar och avstämningar som hjälper oss att avgöra om vi arbetar rätt. 

Under hösten genomförs 

  • lästester på skolorna (kommunen har en plan för detta)
  • terminsavstämning, med rektor, av skolbibliotekets verksamhet

Under vintern genomförs

  • Analys och avstämning av betyg (jan)
  • Ansökan till Skolbibliotek i världsklass
  • KB-statistik och uppföljning av den tillsammans med rektor

April-juni

  • Underlag för ny verksamhetsplan samlas in mha nyckelpersoner och arbetslag
  • Uppföljning av resultat i SO, källkritik
  • Betygsanalys

Kontinuerligt under året träffas MIK-gruppen och speclärarna/specpedagog och skolbiblioteket. Även rektor och skolbiblioteket har regelbundet avstämningar.

Organisationen i kommunen

Skolbibliotekens roll finns förtydliga i kommunens biblioteksplan. Skolbiblioteken samverkar för att skapa en röd tråd i vårt arbete för elevernas lärande. Vi träffas regelbundet under läsåret. Det finns ingen samordnare för detta, utan det sköter vi tillsammans. Varje skolbibliotekarie lyder under respektive rektor.

I kommunens kvalitetsarbete ingår verksamhetsbesök, en gång om året, ute på skolorna. Barn och utbildningsförvaltningen träffar då alla skolbibliotekarier samtidigt och tillsammans för att få en bild av verksamheten.

Vi har tagit fram flera modeller för att försöka beskriva vår verksamhet som du hittar när du tittar närmare på flikarna om våra verksamhetsplaner. Hoppas det kan ge er inspiration!

Gruvan – ett lokalhistoriskt projekt #tillsammans

Äntligen var det dags! Under mer än ett år har vi arbetat fram ett material utifrån Sara Lövstams bok Gruvan. Alléskolans bibliotek har varit nav för projektet som skapats för alla femmor i Åtvidabergs kommun. Tillsammans har en grupp lärare, skolbibliotekarier och representanter för vårt lokala arkiv och museum, Brukskultur, arbetat fram ett projekt med flera syften och med utgångspunkt i vår lokalhistoria.

Ett syfte är att använda vår egen närmiljö och lokalhistoria i undervisningen i svenska, historia och teknik. Det historiska perspektivet ska ge insikter om hur samhälle, teknik och människans förutsättningar förändrats. Boken Gruvan av Sara Lövestam, som skildrar ett gruvsamhälle med många likheter med samhället i det historiska Åtvidaberg, är utgångspunkten för hela arbetet. Vad fanns det i Åtvidaberg för 150 år sedan? Hur hade ert liv varit om ni fötts här då? Hur kan vi ens veta hur det var då när ingen levande finns kvar som kan berätta? är frågeställningar som löper som en röd tråd genom projektet.

  

Först har alla elever fått höra boken Gruvan och under en hel temavecka har eleverna sedan jobbat med olika källor, utforskat olika platser i Åtvidaberg, fått lära sig om teknik och säkerhet i gruvan och funderat över barns situation förr. Lärarna får stöd av skolbiblioteken i Åtvidaberg och Brukskultur för att kunna genomföra arbetet. Roy, från Brukskultur, har både visat autentiska källor, svarat på frågor och guidat eleverna genom vår lokalhistoria. Skolbiblioteken har skapat allt undervisningsmaterial, haft lektioner i källkritik och varit medpedagog i andra lektioner.

I boken Gruvan hittar en flicka en dagbok skriven av en gruvarabetarpojke för nästan 150 år sedan. Hon bestämmer sig för att undersöka vad som hände med pojken, tvingades han ner i gruvan eller kunde han följa sin dröm att studera vidare? Hon får hjälp av hembygdsföreningen, gräver i olika arkiv och löser ett brott!

Våra elever får också möta en autentisk gruvarbetarpojke som skrivit sina memoarer. Det är Karl-Olof, som växte upp och arbetade i Mormorsgruvan. Eleverna får titta i olika källor och se vad de kan lära sig om Karl- Olof genom att studera de källor som finns kvar.

I utvärderingen visade det sig att både elever och lärare var nöjda med projektet och att många tyckte att de lärt sig mycket. Roy från Brukskultur uppskattades verkligen av eleverna. Det som önskades mer av var eget kreativt skapande och mer om kvinnornas/flickornas historia.

Under året kommer vi att arbeta vidare med Gruvan-projektet och förfina och förbättra, inför nästa årskull med femmor. Det här är ett projekt som krävt samarbete av flera olika yrkesgrupper för att bli verklighet. En av skolbibliotekets roller är föra samman kompetenser och skapa värdefulla förutsättningar för lärande.

Corren uppmärksammade vårt arbete med en fin artikel!

Brukskultur och Källkritiska aspekter

Nu har vi gjort det igen! För tredje året i rad har vi preppat våra elever i åk 9 med massor av matnyttig källkritik inför nationella prov, gymnasiet och framtiden. Tillsammans med SO-lärare och vårt lokala museum Brukskultur har detta projekt varit både lyckat och uppskattat.

Vi börjar med en presentation av Brukskultur: en ideell förening med ett kommunalt uppdrag att arbeta med Åtvidabergsbygdens kulturarv för att härigenom spegla svensk bruks- och industrihistoria. Här finns mer info om Brukskultur.

På Brukskultur arbetar Roy som är den vi haft kopplad till projektet under dessa tre år. Med kunskap, autentiska källor och energi kommer han till skolan för att utbilda eleverna i de källkritiska aspekterna. För oss är Roy guld värd.

Syfte/mål

  • arbeta med källkritik och få tips på vad du bör tänka på när du söker och bearbetar olika typer av källor. 
  • förberedelse inför nationella provens frågor kring källkritik
  • presentera Brukskulturs roll i samhället och deras arbete kring autentiska källor
  • utveckla kritiskt tänkande kring olika autentiska fall och med hjälp av källor göra ett underbyggt och resonerande ställningstagande till deras äkthet

Tidsåtgång

  • tre SO-lektioner i början av åk 9.

Förankring i kursplanens syfte

Svenska

“Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor”

“Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa”

Biologi/fysik/kemi

“Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar.Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning. Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor”

Historia

“Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser. Eleverna ska genom undervisningen även ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historisk kunskap”

“Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap”

Samhällskunskap

“Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information om samhället från olika källor”

“Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet”

Arbetsformer

  • lärarledd lektion kring källkritiska aspekter (lektion 1)
  • grupparbete kring olika autentiska källor från Åtvidaberg samt ett “case”
  • diskussioner i helklass samt grupper mellan elever och mellan lärare/elever

Lektionsinnehåll

Lektion 1

Lärarledd lektion där skolbibliotekarien går igenom de källkritiska kriterierna utifrån en pp. Ger konkreta exempel.

Lektion 2

Eleverna får möta och diskutera autentiska källor från Brukskultur, alla med anknytning till Åtvidabergs historia. Roy finns med i klassrummet och guidar eleverna i diskussionerna kring källan i relation till de källkritiska kriterierna.

Lektion 3

Eleverna får ett “case” som baseras på frågor från nationella proven i SO och handlar om matchen mellan ÅFF och Bayern Munchen 1973. Eleverna ska i grupp kunna resonera kring olika källor och deras trovärdighet.

Bibblan <3 Slöjden

Under detta läsår arbetar år 8 med entreprenörskap och återbruk i textilslöjden. Vi i bibblan har haft turen att få vara deras mottagare och kunder inom detta projekt. Elevgrupper har besökt oss och frågat vad vi önskat av dem – vilket behov finns i biblioteket som de skulle kunna uppfylla? Idéer och designförslag har kommit från eleverna efter att de funderat en stund och när vi godkänt förslagen har ett hektiskt arbete med mätning, ritningar och färgval börjat. Plötsligt, när vi minst anat det, har eleverna efter att antal veckor kommit och levererat sina alster. Inga är gladare än vi! Det har känts som julafton flera gånger om och än är det inte slut. Fler kreationer väntas under våren som ska förgylla vår bibbla.

Täcke med motiv från Alice i Underlandet
Den här söta clownen pryder bokstaven I över vår hylla med lättläst litteratur, som vi kallar cirkushyllan
Sittpuff i form av en pumpa
Nya dynor till våra stolar

Fritidshemmet läsprojekt

Fritidshemmet på Alléskolan har under läsåret 17/18 och 18/19 haft som målområde läsning och språket. Detta har vi jobbat med på olika sätt bland annat genom många regelbundna besök på skolans bibliotek men även kommunbiblioteket. Eleverna har på fritids fått träna på sina personnummer för att kunna låna själva vilket har möjliggjort för dem att kunna spontan låna

För att inspirera eleverna har vi startat med högläsning i helgrupp men vi har också elever som har läst i par. Detta beroende på läsnivåerna hos eleverna.

 

Vi har tydligt märkt skillnad hos våra elever att deras intresse för läsning har ökat då vi har erbjudit fler tillfällen till boklån och läsning. Vi har fler elever som spontant anmäler sig till att följa med då vi går till biblioteket.  

Mottagandet hos Alléskolans Bibliotek och Kommunbiblioteket har för vår grupp varit fantastiskt. De har varit ett stort stöd då eleverna har sina speciella önskemål och de ordnar gärna spontant andra saker för oss som inte alltid förknippas med ett bibliotek. Tex pyssel, filmvisning och tipspromenader.

Fredrika, Fritidshemmet Alléskolan