Alléskolans bibliotek

Skapa film för VR

Under hösten har vi haft våra VR-set utlånade till personalen för att de hemma, i lugn och ro, ska kunna utforska tekniken och fundera över hur den kan komplettera undervisningen i de olika ämnena. I dagsläget har de som velat få testa men till våren tänker vi arbeta mer systematiskt kring utlåningen så att vi når även de som inte riktigt själva vågar ta steget. Planen är att vi i skolbiblioteket besöker arbetslagen för en kort demonstration och att de tillsammans sedan får prova. Ibland kan det kännas enklare om man är flera.

Hur eller hur så är det flera av de som testat som tänkt steget längre och funderat kring hur eleverna själva skulle kunna producera film för VR. Givetvis ville vi titta närmare på detta och steg 1 har varit att köpa hem en kamera för ändamålet.

Det som är så fantastiskt med vår arbetsplats är att så många är villiga att testa. Nu tänker vi oss att de som är nyfikna får komma till oss och prova kameran. Vår erfarenhet är att det är så här vi lär bäst. Vi testar, misslyckas, gör om, lyckas, reviderar, testar igen och sprider våra kunskaper. Så nu återstår det att se vart vi hamnar med vår nya kamera.

Under våren, om den kan tänka sig att bli någorlunda normal, tänker vi besöka Universitetsbiblioteket i Linköping för fortbildning kring VR och att skapa egen VR-film.

Nätvett med särskolan

Under hösten har vi arbetat med två olika särskoleklasser kring temat Nätvett. I båda klasserna arbetade vi tillsammans med pedagogerna 1-2 timmar/dag under en hel vecka.

Åk 7-9

Lektion 1:

I den äldre elevgruppen startade arbetet med att klassläraren veckan innan vårt samarbete fick i uppdrag att högläsa böckerna “Det här är privat” och “Är det någon där”, båda skrivna av Christina Wahldén. Utifrån dessa böcker startade vi sedan samtalet kring vad vi gör och vad som händer på nätet. Vi listade alla positiva saker med internet och sociala medier för att sedan övergå till saker som är mindre bra eller till och med förbjudna. Det här tillfället blev även en inventering över vilka sociala medier eleverna använder mest och tycker bäst om.

Lektion 2:

Under nätvettsarbetet utgick vi mycket från Maria Dufvas bok Värsta bästa nätet, som finns både i fulltext och i lättläst version. Utifrån vad eleverna berättat lektionen innan valde vi vuxna ut sju olika scenarier från boken som vi diskuterade tillsammans i klassen. Intressanta tankar kring vad som egentligen är ok och inte ok.

Värsta bästa nätet av Maria Dufva

Lektion 3:

Nästa steg för eleverna var att själva “hitta på” ett scenario. Det kunde vara helt taget ut luften, något de hört berättas eller något självupplevt. Klassen delades in i två grupper där ena gruppen skulle beskriva något dåligt som kan hända på TikTok och den andra gruppen fokuserade på Snapchat. Valet av dessa två medier grundades i att det var de två eleverna själva hade som favoriter. När grupperna fått fundera en stund fick de berätta för den andra gruppen om det scenario de kommit på och så diskuterade vi tillsammans hur man kan tackla dessa problem. TikTok-gruppen ville diskutera hatkommentarer medan Snapchat-gruppen lyfte problemet kring öppna konton och att okända människor kan se var man befinner sig på snapkartan. Lektionen avslutades med en genomgång av vad vi ska göra om vi blir utsatta för näthat.

Lektion 4:

Utifrån det vi pratat om under veckan skulle eleverna nu skriva ett filmmanus till en kort informationsfilm om sociala medier. Filmen skulle bestå av sju klipp och nedan syns det manus eleverna skrev tillsammans.

KlippSyftet med klippetVad ska sägas?Vad ska visas i bildVinkel på kameranRekvisita
INLEDNING
1





Vad får man inte göra på sociala medierIngen tycker om dig
Du är ful
Du är äcklig
Du är dålig
Du är konstig
Ingen vill vara kompis med dig
I klassrummet
Någon sitter i en fåtölj och man ser att personen är ledsen
Vi filmar personen bakifrån.Vi filmar ovanifrånSorglig bakgrundsmusik
2





Berätta för tittarna vad filmen handlar omDen här filmen handlar om näthat
Och vad du kan göra om du ser eller upplever näthat
Vi filmar en elev när hen säger den meningen.Vi filmar lite underifrånBakgrunden ska vara “ren”
HUVUDDEL
3Ge exempel på saker vi kan råka ut för TikTokNågon läser exemplet om Svea från Värsta bästa nätet. OBS! Korta ner!Filma TikToks logga
Någon scrollar på mobiltelefon
FramifrånTikToks logga
Annas mobil
4Ge exempel på saker vi kan råka ut för på SnapchatBerätta att man kan få obehagliga bilder skickade till sigVi ser när någon skickar en bild på snap
Vi ser bilder på mobilen
UppifrånAnnas mobil
5Tänk på!Allt som är olagligt IRL är olagligt på nätetFilma pappret med textenFramifrån
6




Vad ska man göra om man blir utsatt eller om man ser någon som blir utsattNågon berättar vad det står på de olika bildernaVi filmar tavlan där bilder från pp´n visasRakt framifrånDator
PP
AVSLUTNING
7





BudskapVi vill se mindre näthat och mera nätkärlekHåll händerna som ett hjärta

Lektion 5:

Sista lektionen ägnades åt att filma de olika klippen. Eleverna gjorde ett fantastiskt jobb och det gick smidigt då de lätt kunde följa sitt manus. Redigeringen behövde eleverna inte ägna sig åt, då den tog längre tid i anspråk. Slutresultatet blev mycket bra och det var fantastiskt att se hur mycket de lärt sig under veckan, framförallt var eleverna nu mer medvetna om internets och sociala mediers eventuella faror. De kände att de nu visste vad de skulle göra om de kände sig utsatta- vilket var ett av våra främsta mål med temaveckan.

Filmning pågår

Någon vecka senare fick eleverna bjuda in sina kompisar till biblioteket där vi hade filmpremiär. Det var första gången eleverna själva fick se slutresultatet och de var så nervösa. Med pop corn, läsk och kompisar framför storskärmen fick vi till en mysig biokänsla och filmen rullade igång. Alla var så nöjda med sin prestation. Viktigt på riktigt!

Åk 4-6

Till de yngre eleverna i särskolan tog vi hjälp av två “experter” i form av gosedjuren Kalle och Foxy. Dessa två filurer dök upp under första lektionen och steg 1 var att eleverna skulle döpa dem. Ankan blev Kalle och räven Foxy. Vi lade en del tid på att lära känna Kalle och Foxy – vad de tycker om, vad de gör på fritiden, vilket deras favoritspel är osv. Vi landade samtalet i att prata om vilka sociala medier Kalle och Foxy brukar använda. Härifrån pratade vi vidare om elevernas egna erfarenheter av sociala medier och onlinespel.

Kalle och Foxy

Precis som med de äldre eleverna listade vi bra och mindre bra saker med sociala medier. I den här klassen visade det sig att de flesta tyckte bäst om Youtube och att spela onlinespel, främst Fortnite, och att de då ibland chattade med okända personer.

Vi berättade för eleverna att Foxy dessvärre får en del problem när han är ute på sociala medier eller spelar spel online. Dels råkar han ut för en del obehagliga kommentarer och personer som inte är snälla. Dels har han själv inte koll på hur man ska uppföra sig på nätet så han skriver både det ena och det andra samt delar bilder och kommenterar hej vilt, vilket gör att många blir arga på honom. Foxy fick alltså bli vår syndabock och den utsatta i vårt nätvettsarbete i den här klassen. Kalle däremot är expert på hur man ska uppföra sig digitalt och fick diskutera med eleverna hur Foxy skulle göra i olika scenarier.

Även här utgick vi från Maria Dufvas “Värsta bästa nätet” och de fallbeskrivningar hon tar upp i boken. Varje lektion diskuterade vi ett nytt fall ur boken, men ändrade så att det var Foxy som var den texten handlade om. Eleverna kände stor sympati för det Foxy råkade ut för och det var riktigt fina och engagerade samtal kring vad som gick fel och vad som borde gjorts för att Foxy inte skulle hamnat i knipa. När eleverna fått prata av sig så fick Kalle ta plats och bekräfta elevernas tankar eller berätta vidare vad Foxy kunde gjort.

Konceptet med gosedjuren kändes mycket lyckat då eleverna kunde fokusera på dessa figurer och samtalen kunde utgå från dem. Foxy och Kalle var fysiskt med oss i klassrummet och eleverna kunde tala direkt till dem, vilket de gjorde. Vår uppfattning är att det abstrakta blev konkret i och med dessa lurviga figurer som fick statuera exempel på hur man kan råka illa ut på internet.

Den här klassen fick avsluta sitt nätvettstema med att se filmen som deras äldre kamrater gjort.

Det har varit fantastiskt roligt att arbeta med särskolan kring nätvett. Så många kloka elever med många funderingar som kunde lyftas på olika sätt och diskuteras tillsammans med skolans personal (eller ett gosedjur). Ser fram emot att göra detta igen.

Anna laddar upp inför lektion tillsammans med Foxy, Kalle och särskolan åk 4-6

Skapa egna VR-spel till Oculus go

En elev i åk åtta hjälper oss att utforska vad vi skulle kunna göra med våra inköpta Oculus go. Just nu provar han att skapa egna spel i Unity som går att köra i våra VR-headset. Han har skapat ett guide så att andra också kan prova. Vi delar guiden här och vi vill gärna ha feed-back på den! Saknas det något, var något otydligt eller var den tvärt om, tydlig och givande att använda?
Hör gärna av dig med respons!

Ladda ner PDF-filen

Dyslexiveckan 2020

Årets dyslexivecka är här! Vi har sedan starten arbetat med att lyfta den här veckan tillsammans med eleverna och också fått mycket positiv respons från eleverna efteråt. Flera berättar om hur viktigt det varit att känna sig sedda. Det kan vara svårt med “informationskampanjer” men vi har provat och hittat många lyckade former under året. Syftet med dyslexiveckan är att sprida information om vad dyslexi är och vilka hjälpmedel som finns att tillgå. En röd tråd som bestått genom åren är att fokusera på att stärka självförtroendet genom att förmedla ett budskap om rättigheter, styrkor och att visa på förebilder. Arbetet med dyslexiveckan är en del av likabehandlingsarbetet mot diskriminering och för förståelse.

Ur läroplanen Lgr-11:

”Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen”. 

”Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande”. 

I en utställning på Allétorget visar vi bilder på kända personer som berättat om sin dyslexi och om hur de känt under sin skolgång. När klasserna besöker biblioteket berättar vi särskilt om Nattid (influencer) och prins Carl Philip. Vi pratar också om hur vi som kompisar kan stötta genom hur vi är mot varandra, att vi alla är olika och att det är något bra.

Eftersom det känns extra viktigt att nå eleverna tidigt satsar vi mest på åk 4. Under oktober månad får de i klassen arbeta med rollspel och övningar utifrån textutdrag ur boken “Bråkiga bokstäver” av Helena Bross. Syftet är att känna igen sig eller få förståelse för hur det kan vara att ha dyslexi, att eleven kan 

  • göra en koppling till sig själv, hur det kan kännas när man har svårt för något.
  • vara en bra kompis gentemot den som man ser har det kämpigt.
  • få kunskap om vad man kan få hjälp med om någon har svårt att läsa.

Skolbiblioteket har valt både textutdragen och skapat övningar och material till arbetet i klassen.

VR gör succé på Allé

Förra året beviljades vi medel från Svensk Biblioteksförening för att genomföra MIK-jam samt fördjupa oss i AR och VR. Kan dessa tekniska prylar hjälpa eller stjälpa undervisningen? Under våren stod arbetet ganska stilla, främst pga covid. MIK-jammet fick skjutas fram och några seriösa tester kring AR/VR gjordes inte. Vi i skolbibblan köpte in lite, testade lite, läste på lite … i väntan på att få göra något riktigt.

I skrivandets stund har vi köpt in fem par Oculus Go. Vi fick tips om dessa från Visualiseringscenter i Norrköping. Vi är mycket nöjda då de är väldigt användarvänliga. Dessvärre visar det sig nu att de är en utgående modell och ej kommer gå att köpa flera av.

Vi har även köpt in fyra stycken Merge Cubes för AR-upplevelser samt det senaste tillskottet i teknikparken, nämligen AR t-shirts. Hur häftigt är inte det?

Med en AR t-shirt och en app kan vi lära oss mer om kroppen

I och med att vi kunde genomföra vårt jam i augusti kom då äntligen den där kickstarten vi väntat på. Sammanlagt tolv kollegor testade AR/VR under MIK-jammet. Deras redovisningar väckte nyfikenhet hos andra och flera lånade hem VR för att i lugn och ro testa. Detta gladde oss givetvis och vi lånade ut med förbehållet att de under tiden skulle fundera på hur VR skulle kunna förhöja/underlätta/tydliggöra undervisningen, eller kanske inte? I slutet av terminen tänker vi samla ihop personalen som lånat VR och försöka samla in deras intryck och göra en sammanställning. Men fram tills dess fortsätter vi låna ut till de som vill men vi ska även försöka låna ut till de som inte vill. Kanske kan det öppna en helt ny värld för dem?

Avslutningsvis har några kollegor frågat om möjligheterna att köpa in en Go Pro-kamera för att kunna skapa egna VR-filmer. Klart vi ser över möjligheterna kring detta! Fortsättning följer …

Några ur personalen testar VR under MIK-jammet

En dikt betyder känslor

Under våren 2020 startade ett samarbete mellan skolans SvA-lärare och skolbiblioteket. Tillsammans med andraspråkselever i åk 5 genomfördes ett arbete kring dikter. Detta utmynnade i en bok som eleverna döpt till “En dikt betyder känslor och lite vad som helst”. Som sig bör har vi nu haft en release-fest med VIP-gäster, tal och bubbel. Så här gjorde vi:

Lektion 1: Vad är en dikt? Samtal och diskussioner kring begreppet och andra synonymer, såsom lyrik och poesi. Elevernas svar fick senare pryda bokomslaget.

Lektion 2-5: Anna från skolbiblioteket visade på en ny dikt varje lektion, exempelvis länkdikt och femrading. Vi startade med att läsa en exempeldikt tillsammans och sedan tittade vi på hur dikten var uppbyggd och hittade dess typiska drag.

I exemplet med länkdikter visade vi eleverna detta:

Till exempel:

Saften smakade sött och rött

rött som ett smultron

smultron växer nära mitt hus.

Eleverna fick fundera på vad som var typiskt för denna dikt och de fann att sista ordet i raden är också första ordet i nästa rad. Efter att vi enats om diktens uppbyggnad fick eleverna börja skriva. Ofta hann de skriva många dikter under lektionen då vi medvetet valt ganska enkla och korta dikter, just med tanke på att det skulle vara lätt att komma igång och vi ville lyfta inspirationen. När lektionen närmade sig sitt slut fick eleven välja den av dagens skrivna dikter de själva tyckte bäst om och sedan läsa upp den för gruppen. Lektionen efter var det dags för nästa dikttyp.

Lektion 6: Vi visste redan från början att vi ville ha med ett digitalt inslag när vi arbetade med dikterna. Eleverna fick nu i uppdrag att välja ut en av alla sin dikter som de ville spela in. Vi använda oss av appen Garageband och eleverna fick öva sig i att läsa med rytm, flyt, uttal och att läsa lagom långsamt.

Lektion 7-8: För att förhöja upplevelsen av dikterna var det nu dags att lägga till ljudeffekter till de redan inspelade dikterna. Detta arbete blev mer invecklat än vi räknat med. Främst för att Garageband var nytt för eleverna så vi fick lägga mycket tid på hantering av appen. Sedan var det begränsat utbud av ljudeffekter vilket gjorde eleverna lite frustrerade. En del var dock påhittiga och spelade in egna ljud. De färdiga resultaten kopplades sedan till en QR-kod och är givetvis ett roligt inslag i vår diktbok, då läsaren även kan lyssna på några av dikterna.

Parallellt med arbetet i skolan hade eleverna även i hemuppgift att låta föräldrarna lära dem och skriva ned en dikt på modersmålet. Syftet med detta var att engagera hemmet och visa på vad vi arbetade med i skolan just då. Vi tog hjälp av lärare i modersmål för att få brevet hem till föräldrarna översatt till respektive språk. Varefter dikter kom tillbaka till skolan lät vi eleverna skriva av dem och spela in dem.

Efter detta följde en tid av redigering. Vi hade möjligheten av låta Lina på biblioteket stå för detta arbete, då hon är superduktig på layout. Våra chefer lät oss lämna in boken till vårt lokala tryckeri och strax innan sommaren kunde vi hämta ut 40 färska exemplar av 5:ornas diktbok.

Förra veckan var det då dags för release-fest. Eleverna fick själva välja vilka VIP-gäster de ville bjuda in, skrev fina inbjudningskort, bestämde vad som skulle bjudas på, skrev tal, tränade sig att läsa uttdrag ur boken och smyckade lokalen. Givetvis stod gästerna på kö för signering medan de drack cider och åt pop corn.

Då boken även beskriver hur vi har arbetat samt visar upplägget på alla de dikter vi arbetat med kan man kalla den en metodbok. Därför valde eleverna att skänka en bok till varje skolbibliotek i kommunen. På så sätt kan de vara med och sprida hur roligt det kan vara att arbeta med dikter.

Hur arbetar vi med faktaböckerna?

Reading Power-metodens strategier

Under förra året började Anna, som är MIK-ansvarig, att skissa på hur vi kan få bättre kvalité i vårt arbete med faktatexter. Anna gallrade och städade rejält i faktahyllan efter att hon stämt av med lärarna vilket behov som faktiskt fanns för undervisningen. Förut hade vi en massiv och kompakt vägg med böcker, nu är den luftigare och har fått nya knubbar. En hylla för lättläst och mer tillgänglig fakta för mellanstadiet har skapats. Nu skyltar vi medvetet vid disken med nyinkomna faktaböcker. Det finns också en “brain breaks-hylla”  med böcker där man på läsrasten hinner att lära sig något nytt. Vi har också utvecklat mikrolektioner om faktaböcker. De håller vi i samband med bibliotekstiden. Vi har också ett stort projekt för läsning av faktatexter tillsammans med åk 6. Där är det Karin som jobbar med lärarna utifrån Adrianne Gears metod Reading Power (Att läsa faktatexter).

Mikrolektionerna i bibblan åk 5-6  och Bibliotekskunnighet åk 7

När eleverna kommer med sina lärare till bibblan för att låna har vi alltid först en samling. Vi kallar det för en mikrolektion eftersom den bara är några få minuter. Vid läsårets uppstart är det faktatexter och skönlitteratur. Vi pratar om hur man ser skillnad på böckerna, att de är organiserade olika i bibblan och att vi läser dem på olika sätt. Eleverna får övningar att försöka lösa i smågrupper:

Åk 5 – eleverna får två böcker var. Vilken är en faktatext och vilken är en skönlitterär text? Hur kan de se det?

Vilken bok är skönlitteratur och vilken bok är fakta?

Åk 6 får vara bibliotekarier och ska lyckas sätta upp rätt böcker på rätt hylla. Ska boken stå på den skönlitterära hyllan eller på faktahyllan, och i så fall var?

Övning: Vilken hylla ska boken stå på?

I sjuan får de en repetition igen över hur faktaböckerna är organiserade. Du kan läsa om det mer i det här blogginlägget.

Reading Power och faktatexter

Förra året storsatsade vi på metoden Reading Power för skönlitteratur med åk 5, något vi valt att fortsätta med i nuvarande åk 5. Vi ville gå vidare med reading power i åk 6 och valde att läsa och arbeta utifrån Adrianne Gears bok Att läsa faktatexter. Vi startade nu i augusti och har kämpat med startegin zooma in tillsammans med barnen. Strategin är en av flera och just zooma in, går ut på att känna igen faktatextens särdrag och textstruktur. Vi läser inte på samma sätt när vi läser en faktatext som när vi läser en skönlitterär text.

Eleverna har fått titta i olika faktaböcker, letat efter särdrag och lärt sig begrepp som hör faktatexten till: faktaruta, register, tabell, flödesschema, bildtext, innehållsförteckning, etc. De har fått skapa VENN-diagram för skönlitteratur och faktatext för att se vad de har gemensamt och vad som skiljer dem åt. Det är lätt att förutsätta att eleverna har metaperspektiv på vad en faktatext är, de har ju läroböcker! Men så enkelt är det inte. De har sällan reflekterat över att texter går att grupperna efter textstruktur och särdrag och de saknar ord för att tala om det. Tillsammans lär vi oss att tänka om faktatexter och skaffa oss ett gemensamt språk. Eleven behöver ha insikt om vad syftet med en faktatext är för att förbättra sin läsförståelse. En faktatext måste inte läsas från början till slut, en faktatext har information på många olika ställen som kräver att vi inte hoppas över bilder, bildtexter, tabeller etc.

Vi har bara börjat med Adrianne Gears bok om faktatexter och vi pedagoger har fått kämpa mer än när vi arbetade med hennes material kring skönlitteratur. Beror det på att vi inte heller har reflekterat lika mycket kring vårt arbete med faktatexter? De strategier som vi använder på skola när vi läser faktatexter är VÖL (Vet, önskar veta, lärt mig) och metoden Thieves. Det här dock det första, fördjupade projektet kring läsning av faktatexter där vi verkligen får tillfälle att lyssna på hur eleverna tänker kring läsning av dem. Det ska bli spännande att upptäcka det här området tillsammans.

Kvalitetsarbete – vart ska vi?

Vi får då och då förfrågningar om hur vårt kvalitetsarbete ser ut. Vi ska försöka att beskriva det här!

Vår skola och kommun har ett årshjul för kvalitetsarbetet. I samband med terminsstarten i augusti förtydligas skolans verksamhetsplan för det kommande läsåret. Vilka prioriterade mål finns, vad ska vi göra för att nå dit och vem har ansvar? I skolbiblioteket skriver vi två verksamhetsplaner som ska stämma överens med den här övergripande: en för MIK och en för språklig förmåga. Vårt arbete att börja skriva skolbibliotekets planer påbörjas i slutet av april. 

Skriva verksamhetsplaner

Vi har valt att dela upp ansvaret för MIK och språklig förmåga. Anna ansvarar för MIK och Karin för språklig förmåga. Vi har båda ett antal nyckelpersoner som vi diskuterar med om var verksamheten inom respektive område står och hur vi ska jobba vidare för att nå de mål skolan har satt upp. Vi för också dialog med skolans olika arbetslag. Utifrån det underlag vi får in tittar vi efter stöd i forskning och andra skolors goda exempel, för att lägga fram ett förslag på verksamhetsplan för nästa läsår. Tillsammans med rektorerna tas sedan beslut om vad som ska prioriteras. Efter rektors beslut skickas planerna tillbaka ut i arbetslagen för att vi alla ska vara överens om nästa års arbete. Vi gör också en planering över när på året olika insatser ska ske och vem som har ansvar.

Nyckelpersoner

Nyckelpersoner är de som har information som kan hjälpa oss att få ett metaperspektiv på verksamheten. De har insyn via kartläggningar, åtgärdsprogram och tester, eller genom att deras befattningar innebär att de har ett större ansvarsområde. De hjälper oss att skaffa oss en bild om var vi står, vart vi bör vara på väg och hur vi kan komma dit. Rektorerna är självskrivna nyckelpersoner, men det finns fler.

Nyckelpersonerna för arbetet med MIK är skolans MIK-grupp, som består av lärare i SO, SV och bild och skolbibliotekarien. Även rektor finns med i planeringen av vilka mål arbetet ska ha. MIK-gruppen sätter tydliga mål för och utvecklar skolans MIK-ekologi.

Nyckelpersonerna för arbetet för språklig förmåga är framförallt spec-lärarna för åk 4-6, specialpedagogen för åk 4-6, läraren i SvA och läraren för förberedelseklass. För åk 7-9 är det försteläraren i språk. En mycket viktig nyckelperson är Christina, som är skoldatateksansvarig för hela kommunen. 

Reflektion och utvärdering under läsåret

Under läsåret har vi flera utvärderingar och avstämningar som hjälper oss att avgöra om vi arbetar rätt. 

Under hösten genomförs 

  • lästester på skolorna (kommunen har en plan för detta)
  • terminsavstämning, med rektor, av skolbibliotekets verksamhet

Under vintern genomförs

  • Analys och avstämning av betyg (jan)
  • Ansökan till Skolbibliotek i världsklass
  • KB-statistik och uppföljning av den tillsammans med rektor

April-juni

  • Underlag för ny verksamhetsplan samlas in mha nyckelpersoner och arbetslag
  • Uppföljning av resultat i SO, källkritik
  • Betygsanalys

Kontinuerligt under året träffas MIK-gruppen och speclärarna/specpedagog och skolbiblioteket. Även rektor och skolbiblioteket har regelbundet avstämningar.

Organisationen i kommunen

Skolbibliotekens roll finns förtydliga i kommunens biblioteksplan. Skolbiblioteken samverkar för att skapa en röd tråd i vårt arbete för elevernas lärande. Vi träffas regelbundet under läsåret. Det finns ingen samordnare för detta, utan det sköter vi tillsammans. Varje skolbibliotekarie lyder under respektive rektor.

I kommunens kvalitetsarbete ingår verksamhetsbesök, en gång om året, ute på skolorna. Barn och utbildningsförvaltningen träffar då alla skolbibliotekarier samtidigt och tillsammans för att få en bild av verksamheten.

Vi har tagit fram flera modeller för att försöka beskriva vår verksamhet som du hittar när du tittar närmare på flikarna om våra verksamhetsplaner. Hoppas det kan ge er inspiration!

Deckarveckor!

Nu är det äntligen dags för årets deckarveckor! Under bibliotekstiden för åk 5 och 6  de närmaste veckorna fokuserar vi på deckargenren. I åk fem introduceras genren och i sexan fördjupar vi och tittar också på kända författarskap och kända karaktärer.

För åk 5

  • Känna igen genrens klistermärke (deckare)
  • Deckargenrens tre typiska drag (ett brott, misstänkta, någon som utreder brottet)
  • Ord typiska för deckare
  • Vilka är våra kändisdeckare inom barnlitteraturen

För åk 6 

  • Deckarklistermärket: Minns ni genrens tre typiska drag?
  • Sherlock Holmes – urtypen för deckaren, vilka följer i hans spår?
  • Begrepp som “motiv”, “ledtrådar”, “villospår”

Vi samlas innan vi går in i bibblan och har en “mikrolektion” med hjälp av en utställningsvägg. Det är både genomgång och övningar.

Mikrolektion med hjälp av utställningsväggen

Övningarna är till exempel ska eleverna se vilka ord som är typiska för en deckare och vilka som inte är typiska för genren. Eleverna får också “skriva” en “minideckare” tillsammans för att förstärka förståelsen av genrens uppbyggnad.

Vilka ord tillhör genren och vilka ska bort?

I bibblan finns det en liten tävling: “Röda tråden” där eleverna kan lista ut vilket ord som vi söker genom att hitta böckernas gemensamma nämnare.

Vilket ord söker vi?

I bibblan är det skyltat med massor av deckarboktips. Tidigare under terminen såg jag en idé som presenterades av Cilla Dalén. Det var en slags genreutmaning. I år testar vi det också och utmanar alla sexor och uppåt att välja en deckare som bänkbok och skriva lite om det. De som är med är välkomna på deckarkafé i oktober. Vi får se om det faller väl ut!

Här hittar du mer information om hur vi lagt upp vårt arbete med tiden då eleverna kommer och besöker biblioteket med sina lärare. https://alleskolansbibliotek.se/veckans-program/bibliotekstiden-ak-4-6/ 

Bibliotekskunnighet åk 7

Så fort våra nya 7:or startar terminen fångar vi upp dem och bjuder in till bibliotekskunnighet. De kommer till oss i biblioteket i halvklass vid två tillfällen och stannar i 45 minuter. Under den sammanlagda tiden av 90 minuter vill vi lära eleverna att

  • söka efter en bok i vår bibliotekskatalog
  • hitta boken i hyllan
  • låna boken i självutlåningsdisken

Då många elever redan testat på dessa delar i mellanstadiet brukar de flesta klara detta och kan känna sig nöjda när vi är klara. De flesta klarat sedan att självständigt navigera sig i biblioteket om det skulle vara så att vi av någon anledning inte finns på plats.

Lektion 1

Vi samtalar om och tittar på vår bibliotekskatalog. Vilka möjligheter har den? På vilket sätt kan bibliotekskatalogen vara till hjälp för mig? Fokus ligger på att söka efter en bok och att kunna avläsa relevant information från katalogposten. De ska ställa sig tre frågor när de sökt efter boken:

  1. Finns boken ens inne?
  2. Vilken hylla står boken på?
  3. Vad heter författaren (i efternamn)?

Detta moment genomförs som en presentation med bildstöd. Efter att vi pratat om bibliotekskatalogen och dess sökfunktion får eleven scanna QR-koder med iPads där det visar sig en bild av ett bokomslag. Författarnamnet är bortredigerat för att eleven ska tvingas att söka på boktiteln.

Nästa steg är att hitta boken i bokhyllan. Då gäller det att veta var vi har vår skönlitterära hylla för ungdomar. Här kan andra frågor dyka upp, exempelvis var fortsätter du leta när hyllan tar slut? När boken är funnen visar man någon av oss i biblioteket och fortsätter med nästa QR-kod.

Lektion 2

Vi repeterar bibliotekskatalogen men denna gång med fokus på faktaböcker. Även denna lektion startar vi med en genomgång. Med hjälp av bildstöd visar vi på skillnaden mellan skönlitteratur och faktaböcker samt visar hur vi hittar i faktahyllan.

Detta pass ska eleverna även träna sig i att låna en bok själv i den publika datorn. Då krävs det att eleven kan sitt personnummer och kan logga in samt följa de steg som leder till att boken är lånad.

Övningen eleven genomför denna gång bygger på att de drar en lapp med en bild på. De ska föreställa sig att de vill lära sig mer om ämnet som bilden visar och sedan:

  1. Sök på ämnet i bibliotekskatalogen
  2. Hitta en relevant faktabok
  3. Hitta boken i faktahyllan
  4. Låna boken i den publika datorn

När boken är lånad lämnas den direkt till återlämning.

Lektion 3

Nästa lektion innebär ett studiebesök på Åtvidabergs kommunbibliotek. Det sker senare under terminen, närmare jul. Då får klassen gå ner i halvklass för att möta kommunbibliotekets personal på plats och få genomgångar i :

  • låna/reservera/lämna tillbaka på kommunbiblioteket
  • medier/utbud på kommunbiblioteket
  • aktiviteter på kommunbiblioteket
  • e-bok/ljudbok