Alléskolans bibliotek

Menu

Språklig förmåga

2 år med Gruvan-projektet

av
Eleverna skapade egna gruvor

Åk 5 har precis avslutat sin temavecka utifrån Sara Lövestams bok Gruvan. Bakgrunden och upplägget har vi berättat om tidigare. Det har varit en lyckad vecka trots att pandemin hindrade Roy, kommunens kulturarvsstrateg, att besöka klassrummen. De besöken fick bli över länk och vi skolbibliotekarier fick medverka på film.

Roy och skolbiblioteket fick pga pandemin medverka via länk i klassrummen

Under det här andra året har Gruvans arbetsgrupp tillfört spännande grejer till projektet:

Vi fick till en personalfortbildning för tekniklärarna med Roy och Claes, lärare på Linköpings Universitet.

Vi anordnade med en guidning för alla i Mormorsgruvan så att alla lärare skulle känna sig än mer säkra i att undervisa i projektets del kring Åtvidabergs lokalhistoria.

Vi skapade digitala storyspots till pulspromenaderna där elever från skolan läst in berättande texter ur ett barnperspektiv. Vi hade redan förra året pulspromenader med guidningar med promenadavstånd från skolan. Klasslärarna gick dit med sina elever och hade ett material och bilder att guida utifrån. Nu har det tillfogats en berättande text där ett barn från 1800-talet ger sin berättelse från platsen. Berättelsen lästes in i appen Story Spot, av elever som går på skolan. Appen kan användas av vem som helst som vill lära sig mer om Åtvidabergs lokalhistoria.

Vi skapade fler genomskärningar och kartor över gruvfälten.

Det riktigt stora var ändå att vi tillsammans med en professionell fotograf och en teknikintresserad elev i åk 8 lyckats skapa en 360-fotografering av en gruva som eleverna kan besöka i vår VR-glasögon. Det var möjligt genom de medel som vi fick av Svensk biblioteksförening för att köpa in och utforska vad VR skulle kunna tillföra i undervisningen. Det var en lång resa men det känns fantastiskt att nu kunna bjuda in eleverna i en gruva!

Arbetslaget som jobbade med gruvan idag har också utvecklat projektet genom att låta eleverna skapa egna gruvor med material runt om skola. Det visade sig att många elever hittade spår från gruvdriften i form av slagg som finns överallt i marken runt om i Åtvidaberg. Arbetslaget har också lyckats ordna med att alla elever ska få åka och besöka Mormorsgruvan i samband med klassens dag nu i juni.

Det har varit en fantastisk resa att skapa det här projektet tillsammans och det är superkul att eleverna och lärarna tycker det är kul att jobba med materialet, gör det till sitt, och fortsätter att utveckla det tillsammans. Vi har fått många bra idéer från eleverna själva, de vill både ha en utklädningsdag och prova att gå en skoldag som om den var på 1800-talet. Det här projektet har verkligen gjorts i andan #tillsammans.

Bookbuddies 2021

av
Vi spelar Kahoot om vad vi pratat om på bibliotekstiden under året

Sedan flera år tillbaka innebär v 16 Bookbuddies-kaféer där eleverna träffas över årskurserna för att samtala om läsupplevelser, få och ta emot boktips, fika och ha kul tillsammans. Läs mer om hur vi brukar lägga upp Bookbuddiesprojektet. Årets Bookbuddies-vecka blev annorlunda. Årskurs och åtta och fyra har fått flytta fram sitt Bookbuddiesprojekt till september. Vi hoppas kunna starta upp terminen på ett positivt sätt, där eleverna äntligen kan få träffas. 

Åk 5 bestämde sig, istället för att ställa in, för att göra filmade boktips och dela dem med sina Bookbuddiesklasser i åk 2 på Centralskolan. Under hela världsbokveckan har eleverna i tvåan fått titta på boktipsen. Boktipsen har också skyltats i skolan och veckan avslutades med tipspromenad, popcorn och saft. Eleverna var djupt imponerade av filmerna som femmorna gjort – och att de vågade! Det är viktigt att de yngre eleverna får positiva förebilder i de äldre eleverna.

Åk 5 fick också ha fest och fira det fina arbete som de lagt ner på sina filmer. Under sina bibliotekstider på Allébibblan har klasserna fått spela kahoot, med frågor om det vi pratat om på bibliotekstiderna, och tävla om ett litet minipris. De fick också saft och kakor.

Bookbuddies blev lyckat i år trots att vi inte kunde träffas. Det har varit en positiv stämning och det kändes gott att få festa tillsammans med eleverna. Nästa år hoppas vi på att kunna träffas som vanligt igen!

Dyslexiveckan 2020

av

Årets dyslexivecka är här! Vi har sedan starten arbetat med att lyfta den här veckan tillsammans med eleverna och också fått mycket positiv respons från eleverna efteråt. Flera berättar om hur viktigt det varit att känna sig sedda. Det kan vara svårt med “informationskampanjer” men vi har provat och hittat många lyckade former under året. Syftet med dyslexiveckan är att sprida information om vad dyslexi är och vilka hjälpmedel som finns att tillgå. En röd tråd som bestått genom åren är att fokusera på att stärka självförtroendet genom att förmedla ett budskap om rättigheter, styrkor och att visa på förebilder. Arbetet med dyslexiveckan är en del av likabehandlingsarbetet mot diskriminering och för förståelse.

Ur läroplanen Lgr-11:

”Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen”. 

”Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande”. 

I en utställning på Allétorget visar vi bilder på kända personer som berättat om sin dyslexi och om hur de känt under sin skolgång. När klasserna besöker biblioteket berättar vi särskilt om Nattid (influencer) och prins Carl Philip. Vi pratar också om hur vi som kompisar kan stötta genom hur vi är mot varandra, att vi alla är olika och att det är något bra.

Eftersom det känns extra viktigt att nå eleverna tidigt satsar vi mest på åk 4. Under oktober månad får de i klassen arbeta med rollspel och övningar utifrån textutdrag ur boken “Bråkiga bokstäver” av Helena Bross. Syftet är att känna igen sig eller få förståelse för hur det kan vara att ha dyslexi, att eleven kan 

  • göra en koppling till sig själv, hur det kan kännas när man har svårt för något.
  • vara en bra kompis gentemot den som man ser har det kämpigt.
  • få kunskap om vad man kan få hjälp med om någon har svårt att läsa.

Skolbiblioteket har valt både textutdragen och skapat övningar och material till arbetet i klassen.

En dikt betyder känslor

av

Under våren 2020 startade ett samarbete mellan skolans SvA-lärare och skolbiblioteket. Tillsammans med andraspråkselever i åk 5 genomfördes ett arbete kring dikter. Detta utmynnade i en bok som eleverna döpt till ”En dikt betyder känslor och lite vad som helst”. Som sig bör har vi nu haft en release-fest med VIP-gäster, tal och bubbel. Så här gjorde vi:

Lektion 1: Vad är en dikt? Samtal och diskussioner kring begreppet och andra synonymer, såsom lyrik och poesi. Elevernas svar fick senare pryda bokomslaget.

Lektion 2-5: Anna från skolbiblioteket visade på en ny dikt varje lektion, exempelvis länkdikt och femrading. Vi startade med att läsa en exempeldikt tillsammans och sedan tittade vi på hur dikten var uppbyggd och hittade dess typiska drag.

I exemplet med länkdikter visade vi eleverna detta:

Till exempel:

Saften smakade sött och rött

rött som ett smultron

smultron växer nära mitt hus.

Eleverna fick fundera på vad som var typiskt för denna dikt och de fann att sista ordet i raden är också första ordet i nästa rad. Efter att vi enats om diktens uppbyggnad fick eleverna börja skriva. Ofta hann de skriva många dikter under lektionen då vi medvetet valt ganska enkla och korta dikter, just med tanke på att det skulle vara lätt att komma igång och vi ville lyfta inspirationen. När lektionen närmade sig sitt slut fick eleven välja den av dagens skrivna dikter de själva tyckte bäst om och sedan läsa upp den för gruppen. Lektionen efter var det dags för nästa dikttyp.

Lektion 6: Vi visste redan från början att vi ville ha med ett digitalt inslag när vi arbetade med dikterna. Eleverna fick nu i uppdrag att välja ut en av alla sin dikter som de ville spela in. Vi använda oss av appen Garageband och eleverna fick öva sig i att läsa med rytm, flyt, uttal och att läsa lagom långsamt.

Lektion 7-8: För att förhöja upplevelsen av dikterna var det nu dags att lägga till ljudeffekter till de redan inspelade dikterna. Detta arbete blev mer invecklat än vi räknat med. Främst för att Garageband var nytt för eleverna så vi fick lägga mycket tid på hantering av appen. Sedan var det begränsat utbud av ljudeffekter vilket gjorde eleverna lite frustrerade. En del var dock påhittiga och spelade in egna ljud. De färdiga resultaten kopplades sedan till en QR-kod och är givetvis ett roligt inslag i vår diktbok, då läsaren även kan lyssna på några av dikterna.

Parallellt med arbetet i skolan hade eleverna även i hemuppgift att låta föräldrarna lära dem och skriva ned en dikt på modersmålet. Syftet med detta var att engagera hemmet och visa på vad vi arbetade med i skolan just då. Vi tog hjälp av lärare i modersmål för att få brevet hem till föräldrarna översatt till respektive språk. Varefter dikter kom tillbaka till skolan lät vi eleverna skriva av dem och spela in dem.

Efter detta följde en tid av redigering. Vi hade möjligheten av låta Lina på biblioteket stå för detta arbete, då hon är superduktig på layout. Våra chefer lät oss lämna in boken till vårt lokala tryckeri och strax innan sommaren kunde vi hämta ut 40 färska exemplar av 5:ornas diktbok.

Förra veckan var det då dags för release-fest. Eleverna fick själva välja vilka VIP-gäster de ville bjuda in, skrev fina inbjudningskort, bestämde vad som skulle bjudas på, skrev tal, tränade sig att läsa uttdrag ur boken och smyckade lokalen. Givetvis stod gästerna på kö för signering medan de drack cider och åt pop corn.

Då boken även beskriver hur vi har arbetat samt visar upplägget på alla de dikter vi arbetat med kan man kalla den en metodbok. Därför valde eleverna att skänka en bok till varje skolbibliotek i kommunen. På så sätt kan de vara med och sprida hur roligt det kan vara att arbeta med dikter.

Hur arbetar vi med faktaböckerna?

av
Reading Power-metodens strategier

Under förra året började Anna, som är MIK-ansvarig, att skissa på hur vi kan få bättre kvalité i vårt arbete med faktatexter. Anna gallrade och städade rejält i faktahyllan efter att hon stämt av med lärarna vilket behov som faktiskt fanns för undervisningen. Förut hade vi en massiv och kompakt vägg med böcker, nu är den luftigare och har fått nya knubbar. En hylla för lättläst och mer tillgänglig fakta för mellanstadiet har skapats. Nu skyltar vi medvetet vid disken med nyinkomna faktaböcker. Det finns också en “brain breaks-hylla”  med böcker där man på läsrasten hinner att lära sig något nytt. Vi har också utvecklat mikrolektioner om faktaböcker. De håller vi i samband med bibliotekstiden. Vi har också ett stort projekt för läsning av faktatexter tillsammans med åk 6. Där är det Karin som jobbar med lärarna utifrån Adrianne Gears metod Reading Power (Att läsa faktatexter).

Mikrolektionerna i bibblan åk 5-6  och Bibliotekskunnighet åk 7

När eleverna kommer med sina lärare till bibblan för att låna har vi alltid först en samling. Vi kallar det för en mikrolektion eftersom den bara är några få minuter. Vid läsårets uppstart är det faktatexter och skönlitteratur. Vi pratar om hur man ser skillnad på böckerna, att de är organiserade olika i bibblan och att vi läser dem på olika sätt. Eleverna får övningar att försöka lösa i smågrupper:

Åk 5 – eleverna får två böcker var. Vilken är en faktatext och vilken är en skönlitterär text? Hur kan de se det?

Vilken bok är skönlitteratur och vilken bok är fakta?

Åk 6 får vara bibliotekarier och ska lyckas sätta upp rätt böcker på rätt hylla. Ska boken stå på den skönlitterära hyllan eller på faktahyllan, och i så fall var?

Övning: Vilken hylla ska boken stå på?

I sjuan får de en repetition igen över hur faktaböckerna är organiserade. Du kan läsa om det mer i det här blogginlägget.

Reading Power och faktatexter

Förra året storsatsade vi på metoden Reading Power för skönlitteratur med åk 5, något vi valt att fortsätta med i nuvarande åk 5. Vi ville gå vidare med reading power i åk 6 och valde att läsa och arbeta utifrån Adrianne Gears bok Att läsa faktatexter. Vi startade nu i augusti och har kämpat med startegin zooma in tillsammans med barnen. Strategin är en av flera och just zooma in, går ut på att känna igen faktatextens särdrag och textstruktur. Vi läser inte på samma sätt när vi läser en faktatext som när vi läser en skönlitterär text.

Eleverna har fått titta i olika faktaböcker, letat efter särdrag och lärt sig begrepp som hör faktatexten till: faktaruta, register, tabell, flödesschema, bildtext, innehållsförteckning, etc. De har fått skapa VENN-diagram för skönlitteratur och faktatext för att se vad de har gemensamt och vad som skiljer dem åt. Det är lätt att förutsätta att eleverna har metaperspektiv på vad en faktatext är, de har ju läroböcker! Men så enkelt är det inte. De har sällan reflekterat över att texter går att grupperna efter textstruktur och särdrag och de saknar ord för att tala om det. Tillsammans lär vi oss att tänka om faktatexter och skaffa oss ett gemensamt språk. Eleven behöver ha insikt om vad syftet med en faktatext är för att förbättra sin läsförståelse. En faktatext måste inte läsas från början till slut, en faktatext har information på många olika ställen som kräver att vi inte hoppas över bilder, bildtexter, tabeller etc.

Vi har bara börjat med Adrianne Gears bok om faktatexter och vi pedagoger har fått kämpa mer än när vi arbetade med hennes material kring skönlitteratur. Beror det på att vi inte heller har reflekterat lika mycket kring vårt arbete med faktatexter? De strategier som vi använder på skola när vi läser faktatexter är VÖL (Vet, önskar veta, lärt mig) och metoden Thieves. Det här dock det första, fördjupade projektet kring läsning av faktatexter där vi verkligen får tillfälle att lyssna på hur eleverna tänker kring läsning av dem. Det ska bli spännande att upptäcka det här området tillsammans.

Deckarveckor!

av

Nu är det äntligen dags för årets deckarveckor! Under bibliotekstiden för åk 5 och 6  de närmaste veckorna fokuserar vi på deckargenren. I åk fem introduceras genren och i sexan fördjupar vi och tittar också på kända författarskap och kända karaktärer.

För åk 5

  • Känna igen genrens klistermärke (deckare)
  • Deckargenrens tre typiska drag (ett brott, misstänkta, någon som utreder brottet)
  • Ord typiska för deckare
  • Vilka är våra kändisdeckare inom barnlitteraturen

För åk 6 

  • Deckarklistermärket: Minns ni genrens tre typiska drag?
  • Sherlock Holmes – urtypen för deckaren, vilka följer i hans spår?
  • Begrepp som “motiv”, “ledtrådar”, “villospår”

Vi samlas innan vi går in i bibblan och har en “mikrolektion” med hjälp av en utställningsvägg. Det är både genomgång och övningar.

Mikrolektion med hjälp av utställningsväggen

Övningarna är till exempel ska eleverna se vilka ord som är typiska för en deckare och vilka som inte är typiska för genren. Eleverna får också “skriva” en “minideckare” tillsammans för att förstärka förståelsen av genrens uppbyggnad.

Vilka ord tillhör genren och vilka ska bort?

I bibblan finns det en liten tävling: “Röda tråden” där eleverna kan lista ut vilket ord som vi söker genom att hitta böckernas gemensamma nämnare.

Vilket ord söker vi?

I bibblan är det skyltat med massor av deckarboktips. Tidigare under terminen såg jag en idé som presenterades av Cilla Dalén. Det var en slags genreutmaning. I år testar vi det också och utmanar alla sexor och uppåt att välja en deckare som bänkbok och skriva lite om det. De som är med är välkomna på deckarkafé i oktober. Vi får se om det faller väl ut!

Här hittar du mer information om hur vi lagt upp vårt arbete med tiden då eleverna kommer och besöker biblioteket med sina lärare. https://alleskolansbibliotek.se/veckans-program/bibliotekstiden-ak-4-6/ 

Gruvan – ett lokalhistoriskt projekt #tillsammans

av

Äntligen var det dags! Under mer än ett år har vi arbetat fram ett material utifrån Sara Lövstams bok Gruvan. Alléskolans bibliotek har varit nav för projektet som skapats för alla femmor i Åtvidabergs kommun. Tillsammans har en grupp lärare, skolbibliotekarier och representanter för vårt lokala arkiv och museum, Brukskultur, arbetat fram ett projekt med flera syften och med utgångspunkt i vår lokalhistoria.

Ett syfte är att använda vår egen närmiljö och lokalhistoria i undervisningen i svenska, historia och teknik. Det historiska perspektivet ska ge insikter om hur samhälle, teknik och människans förutsättningar förändrats. Boken Gruvan av Sara Lövestam, som skildrar ett gruvsamhälle med många likheter med samhället i det historiska Åtvidaberg, är utgångspunkten för hela arbetet. Vad fanns det i Åtvidaberg för 150 år sedan? Hur hade ert liv varit om ni fötts här då? Hur kan vi ens veta hur det var då när ingen levande finns kvar som kan berätta? är frågeställningar som löper som en röd tråd genom projektet.

  

Först har alla elever fått höra boken Gruvan och under en hel temavecka har eleverna sedan jobbat med olika källor, utforskat olika platser i Åtvidaberg, fått lära sig om teknik och säkerhet i gruvan och funderat över barns situation förr. Lärarna får stöd av skolbiblioteken i Åtvidaberg och Brukskultur för att kunna genomföra arbetet. Roy, från Brukskultur, har både visat autentiska källor, svarat på frågor och guidat eleverna genom vår lokalhistoria. Skolbiblioteken har skapat allt undervisningsmaterial, haft lektioner i källkritik och varit medpedagog i andra lektioner.

I boken Gruvan hittar en flicka en dagbok skriven av en gruvarabetarpojke för nästan 150 år sedan. Hon bestämmer sig för att undersöka vad som hände med pojken, tvingades han ner i gruvan eller kunde han följa sin dröm att studera vidare? Hon får hjälp av hembygdsföreningen, gräver i olika arkiv och löser ett brott!

Våra elever får också möta en autentisk gruvarbetarpojke som skrivit sina memoarer. Det är Karl-Olof, som växte upp och arbetade i Mormorsgruvan. Eleverna får titta i olika källor och se vad de kan lära sig om Karl- Olof genom att studera de källor som finns kvar.

I utvärderingen visade det sig att både elever och lärare var nöjda med projektet och att många tyckte att de lärt sig mycket. Roy från Brukskultur uppskattades verkligen av eleverna. Det som önskades mer av var eget kreativt skapande och mer om kvinnornas/flickornas historia.

Under året kommer vi att arbeta vidare med Gruvan-projektet och förfina och förbättra, inför nästa årskull med femmor. Det här är ett projekt som krävt samarbete av flera olika yrkesgrupper för att bli verklighet. En av skolbibliotekets roller är föra samman kompetenser och skapa värdefulla förutsättningar för lärande.

Corren uppmärksammade vårt arbete med en fin artikel!

Bookbuddies – orka hänga i!

av

Så var årets Bookbuddies över för den här gången. Vi har jobbat med Bookbuddiesprojeket i flera år nu och på många sätt sitter rutinerna. Nu har vi till och med nått dit att de äldsta eleverna själva varit med redan under mellanstadiet. Bookbuddies går ut på att äldre eleverna får agera läsande förebilder för yngre och dela med sig av boktips. De träffas i smågrupper för att tipsa om böcker och för att samtala med varandra. Det har varit väldigt uppskattat av både elever och personal.

Det finns en risk i projekt som har pågått under flera år att det blir slentrian eller att vi som håller ihop projektet inte lägger in samma engagemang år från år. Det kräver att orka hänga i. För oss är det viktigt att minnas varför vi från början valde att genomföra ett projekt, vad bottnar det i? Att skriva tydliga dokument för att kunna återvända till grundtankarna är ett verktyg för oss. Samtidigt måste projekten få utvecklas och förbättras, vi blir ju klokare med åren! I år förändrade vi redovisningsdagen för åk 2 och 5. Orsaken var coronapandemin, men vi kommer att fortsätta med den här nya strukturen: dels förlade vi fika och tipspromenaden utomhus, och dels vi delade upp oss på två skolor. Från och med nu har vi också beslutat att det är skolbiblioteken som har det yttersta ansvaret för att organisera redovisningsdagen.

Det är ett stort arbete att organisera ett så omfattande projekt som Bookbuddies. Det berör nästan 400 elever i fyra årskurser och ett femtontal pedagoger och det är lätt att känna sig tyngd som skolbibliotekarie inför administrationen. Men så kommer ju dagarna när eleverna äntligen träffas! Att se hur det går från nervöst trevande redovisningar till skratt och spontana samtal mellan eleverna är värt allt arbete. I år har vi också varit extra noga med att dokumentera med foton, något att plocka fram nästa år när den stora apparaten att organisera nästa års Bookbuddies drar igång igen.

Att bevaka sin egen läsning

av

Utifrån skolbiblioteket arbetar vi i många olika läsprojekt. Det är en utmaning att stötta och synliggöra de förmågor och strategier som en god läsare använder utan att de själv tänka på det. Under hela detta läsår har vi i biblioteket, tillsammans med skolans förstelärare i språkutveckling läst in oss på läsforskning och läsundervisning. Vi hade tidigare gått läslyftet och valde nu att fördjupa oss genom gemensam läsning av Lucy Culkins bok Färdplan för klassrummets läsundervisning och Jenny Edvardssons Mötet med texten. Som ett ”uppslagsverk” har vi Barbro Westlunds Aktiv läskraft och nu ska vi strax starta upp läsningen av Att utveckla självständiga läsare – dynamiskt mindset av Gravity Goldberg.

Att börja i Lucy Culkins bitvis svävande och reflekterande text var inte helt lätt, men kanske helt rätt. Vi kom från start långt från ”quick fix” och färdiga modeller, checklistor, läromedel och scheman och dök istället rakt in i reflektionen. Att bli medveten om både sin egen läsning och få glasögon att reflektera över elevernas läsning är inte en motorväg. Det kräver tid, eftertanke och måste fungera organiskt. Culkin uppmanar oss att spana på vår egen läsning. Jag har upptäckt hur mycket jag bläddrar fram och tillbaka när jag läser, hur jag tjuvkikar framåt och hoppar bakåt. Vilka metoder jag använder för att fånga karaktären. Att börja se på det här sättet har också fört utvecklingen av min läsundervisning framåt. Genom samtal med eleverna om det vi läst högt tillsammans får jag syn på hur eleverna läser, tänker och reflekterar. Varje pedagog förtjänar tid till den här processen i sitt ämne. En viktig skiljelinje som jag bär med mig från det här läsåret är: att som pedagog lära sig se vad som egentligen är dold kontroll av läsförståelse och inte undervisning i läsförståelse. Allt som oftast håller vi på med kontroll och allt för sällan med undervisning i läsförståelse, men det är inte ens säkert att vi själva ser det.

Den gemensamma läsningens kraft!

av

I höglösningen och den gemensamma samtalet finns en sådan enorm kraft! I skolbiblioteket jobbar vi systematiskt med flera olika högläsningsgrupper i veckan. På högstadiet arbetar vi med eleverna som i sitt språkval har extra svenska och engelska. De elever i åk 4:a som fångats upp av skolans speciallärare får under elevens-val-tid komma till biblioteket. Dessa elever har avkodningsträning tillsammans med speciallärarna och får i biblioteket högläsning i grupper. Att med omsorg välja en bok som engagerar, läsa den högt och sedan få samtal om det lästa är något som uppskattas av eleverna. Bara biblioteksmiljön i sig tycks ha en lugnande och avslappnade effekt på eleverna.

Boksamtalen är uppbyggda utifrån Aidan Chambers samtalsform. Vi i biblioteket utvecklar våra metoder tillsammans med våra speciallärare och förstelärare i språk. Vi läser forskningstexter tillsammans, provar metoder, reflekterar och utvecklar tillsammans.

Under högläsningen med fyrorna fokuserar vi på samtal om text och att vidga ordförrådet. Högläsningspassen är uppbyggda så här:

 

AktivitetSyfte
Hej! SamlingLäsande förebild / läsargemenskap /vad innebär det att vara läsare?

Samtal:

vad läser jag just nu?

Vad funderar jag över i min läsning just nu?

Vad läser de just nu för bok i skolan?

Vad undrar de över i sin bok just nu?

Introducera bokenFörförståelse, förutspå, väcka intresse
Läsning av bokenVisa hur en bok kan läsas:

Narrativ läsning med inlevelse

Think – a -loud, vad undrar vi medan vi läser? Vad betyder orden?

Bilderna visas efter att texten på sidan har lästs.

Boksamtal enl Chambers modellSkapa en läsargemenskap

Få distans och reflektera … jag undrar…

Omforma – skapa något nyttRöra sig bortom texten
DokumenteraSkriva upp vad vi läst för att skapa en gemensam läsarerfarenhet.

 

Vi läser bilderböcker och eleverna får vara med och välja bland av skolbibliotekarien redan valda böcker. Böcker som vi läser är t.ex. omgjorda klassiker som Bockarna Bruse på Badhuset, De tre små vargarna och den stora stygga grisen, litteratur från andra kulturer som Mamy Wata och monstret eller både och som Makwelane och krokodilen. Texterna ska vara mångbottnade men ändå greppbara för eleverna. Bilderböckerna både utmanar och hjälper eleverna i sin språkutveckling. Chambers metod för boksamtal fungerar riktigt bra med eleverna – de har lätt att ta till sig modellen, som har fått belysas av symboler, emojis (glad gubbe med tumme upp/ledsen gubbe med tumme ner etc), och har många tankar om det de läser.

Samtal om det lästa

Att boksamtalen har samma struktur varje gång gör också att barnen snabbt känner sig bekväma. Vi har bokläsningen och boksamtalen i biblioteket. Vi har märkt att miljön spelar mycket stor roll för barnen. I biblioteket har vi en mysig och lugn hörna för vår läsning och ett bord med en vit tavla för våra boksamtal. Skolbibliotekarien har en annan roll än läraren och eleverna upplever inte att det är “skola” som ska bedömas utan en härlig stund tillsammans, de är avslappnade och pratar lätt om det lästa. Barn som är oroliga i det stora klassrummet blir lugna i biblioteket. En erfarenhet är att hela tiden flytta fokus till läsningen och böckerna: att prata om oss som läsare. Dels för att flera av barnen inte identifierar sig som läsare (det går trögt med avkodningen) och de behöver arbeta med sin självbild, men också för att flera av barnen har en tuffare hemsituation (så klart inte alla), men det är viktigt att fokus inte ligger på att prata om tråkiga saker som hänt hemma utan att vi här är vi läsare som tycker om att läsa och uppleva en bok tillsammans.

Vi har arbetat med grupper på mellanstadiet sedan tre år tillbaka. Tillsammans med speciallärarna har vi också jobbat fram ett bokbestånd för avkodningsträningen. Det nära samarbetet mellan speciallärarna, skolbiblioteket och skoldatateket har visat resultat i de mätningar som gjorts: barnen har gått framåt. Därför arbetar vi nu med en utveckling av arbetssättet: dels för fler årskurser men också för att föra över metoden till den dagliga undervisningen i klassrummet. Högläsningen som modell är vårt pågående utvecklingsområde.

Det är spännande att se att samma kraft i högläsningen som vi upplever hos eleverna på mellanstadiet också händer på högstadiet. Och vilken ynnest att få betalt för att uppleva böcker tillsammans med barnen och ungdomarna!