Alléskolans bibliotek

Vlogg i digiteket

I början av hösten gjorde vi i bibblan en liten undersökning kring vad eleverna önskade få veta mera om i digiteket. Vlogg var en given kandidat som fick många röster. Så sagt och gjort, vid två tillfällen har vi anordnat vlogg som tema under digitekets öppna verkstäder på tisdagseftermiddagar.

Hur skulle vi skulle tänka kring antalet deltagare? Kan vem som helst droppa in för att testa? Ska vi ha föranmälan? Hur många hinner vi med att hjälpa? Vilka förkunskaper har de redan? Tänk om det kommer 50 stycken? Eller 3 stycken? Hur många har vi plats för?

Vi äger nu sex iPads och vi startade tankeprocessen där. Om vi har sex paddor så borde de kunna arbeta i par kring en enhet. Det medför tolv elever. Men var gör vi av dem när det är dags att spela in? Kan vi ha sex grupper på gång i biblioteket utan att de stör varandras inspelningar? Vi trodde det, så vi bestämde att ha föranmälan där maxantalet var tolv personer. Efter första tillfället fick eleverna välja om de ville anmäla sig till andra tillfället eller lämna sin plats vidare till andra intresserade.

Det tog inte många dagar efter vi gått ut med informationen så var tillfälle 1 redan fullbokat.

Vi hade ett tänk kring upplägget där vi skulle starta med diskussioner, titta på några kända vloggare och prata om konkreta tips kring en lyckad vlogg. När tolv glada och förväntansfulla ungdomar stormade in den första tisdagen visade det sig att de redan hade massor av tankar, idéer och kunskaper kring vloggar. Vi lät dem komma igång med filmningen ganska så snart efter att vi samlats och pratat lite. De var så sugna och vi ville inte hejda deras kreativitet. Nu visade det sig att det blev platsbrist trots allt. Filmning pågick i varenda vrå i bibliotekets lokaler och man fick akta sig för att inte fastna på någons film och orsaka omtagning.

Vloggarna skapades i iMovie och själva filmandet flöt på bra. De hade klara bilder kring vad de ville vlogga om. Glädjande nog valde många att prata om och visa upp olika böcker. Det var roligt att se dem använda typiska gester och minspel för att få till den rätta ”kändis-vloggar-feelingen”.

När de kom till redigeringen kom också problemen. Där fick vi som vuxna gå in och stötta, visa och försöka klura ut hur man skulle lösa alla de önskemål som kom upp – hur får man en liten infälld ruta i bilden? kan jag få in en bild från min mobil till iPaden? Vi kunde inte svara på alla frågor men allt blev löst efter att kloka huvuden slagits samman och vi testat oss fram. Många av eleverna hjälpte även varandra när frågor uppstod.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

De flesta eleverna valde att anmäla sig direkt till pass 2 för att kunna göra färdigt sina vlogg-inlägg. De som inte kunde komma tillbaka hade annat uppbokat tisdagen efter. På så sätt fick vi möjlighet att öppna upp för nya anmälningar till veckan efter, som även den blev fulltecknad.

Vlogg blev en hit! Filmredigering är verkligen ett område att titta mera och närmare på i framtiden. Spela in kunde alla, men det var sedan problemen och frågorna kom. Väl värt att anteckna och planera in för framtidens digitek-aktiviteter.

Min attityd till teknik spelar roll

Skolbiblioteken i Sverige har fått i uppdrag att jobba med att stärka elevernas digitala kompetens. Vad innebär det? Vad innebär begreppet? Vad innebär det för verksamhet? Vad innebär det för vår egen kompetens och vårt förhållningssätt till digital teknik? Hur ser min egen attityd ut till att lösa problem som jag ställs inför? I vårt projekt Digital kompetens och skolbibliotek, som finansieras med medel från Region Östergötland, undersöker vi dessa frågor.

r vi var på Robotsommar på Visualiseringscenter i Norrköping provade vi att testa och programmera robotar via Arduino. Så klart blev det en hel del felsökningar trots att vi ”följt instruktionen”. Vi reagerade ganska olika på problemet: några av oss tappade direkt tålamodet, någon ville inte ge sig och provade om och om igen, någon blev nedstämd och kände sig dålig och lite uppgiven. Om vi ska arbeta med elevgrupper i biblioteket måste vi vänta oss en palett av reaktioner av samma typ. Hur kan vårt bemötande spela roll? Personalen på Robotsommar visade oss strategier för att felsöka och ta sig an problemet så att det blev hanterbart. Att jobba med digital kompetens handlar också om att visa på strategier och förhållningssätt till teknik.

 

I går kom en elev in i skolbiblioteket som hade krångel med att lyssna på talböcker via Legimus. Ordinarie skoldatatekspersonal var inte på plats så det var bara att sätta igång att försöka lösa problemet tillsammans med eleven. Eleven kroknade ganska snabbt, hen hade redan provat en del själv. Vi visade då på hemsidan och tittade över vanliga problem med appen som beskrevs på hemsidan. Då fick vi vidare ledtrådar till vad felet kunde vara. Vi provade oss systematiskt igenom de olika problem som vi gissade på och genom att tillsammans prova olika strategier löste vi problemet. Vår egen attityd att inte direkt ropa på någon annan, ett gemensamt felsökande och attityden att inte ge upp resulterade i att eleven gick glad därifrån. Att lugna, våga själv, visa på systematik och strategier (att tänka högt tillsammans) är också ett sätt att i vardagen arbeta med att stärka elevens digitala kompetens.

Inköpsbekymmer…

Så kul att äntligen få börja fundera på vilken teknik som vi behöver för att komma igång med eleverna! I alla fall till en början. Ganska snart insåg vi att det är en djungel att reda ut hur vi ska tänka… Eleverna i åk 7-9 har egna chromebooks som kan användas. Det gör att alla har teknik som vi kan utgå från, men samtidigt begränsande eftersom ingenting kan laddas ner på en chromebook – allt måste kunna göras i molnet. För åk 4-6 gäller ett annat problem: de har inte egna datorer vilket innebär att vi måste ha en grundutrustning tillgänglig för dem, men här kan det bli rörigt med upphandlingsavtal och licenser som gäller i kommunen och hur kan vi säkerställa att vi har möjlighet att förnya teknikparken?

Just nu snurrar vi runt i frågorna:

 

  • Ska vi satsa på teknik som ska komplettera de chromebooks som eleverna redan har? Eller ska vi utgå från elevernas egen teknik, dels eftersom det också möjliggör att alla elever kan fortsätta hemma på egen hand och dels för att det garanterar att vi får en uppdatering av tekniken över tid?
  • De elever som inte har tillgång till egen grundteknik (4-6) hur ska vi tänka där? Vilka möjligheter finns inom de avtal som vi redan har? Hur blir det hållbart även efter projektets avslut?
  • Finns det accesspunkter som klarar av att hantera många datorer i biblioteket?