MIK, Nätvett, Särskolan

Nätvett med särskolan

Under hösten har vi arbetat med två olika särskoleklasser kring temat Nätvett. I båda klasserna arbetade vi tillsammans med pedagogerna 1-2 timmar/dag under en hel vecka.

Åk 7-9

Lektion 1:

I den äldre elevgruppen startade arbetet med att klassläraren veckan innan vårt samarbete fick i uppdrag att högläsa böckerna “Det här är privat” och “Är det någon där”, båda skrivna av Christina Wahldén. Utifrån dessa böcker startade vi sedan samtalet kring vad vi gör och vad som händer på nätet. Vi listade alla positiva saker med internet och sociala medier för att sedan övergå till saker som är mindre bra eller till och med förbjudna. Det här tillfället blev även en inventering över vilka sociala medier eleverna använder mest och tycker bäst om.

Lektion 2:

Under nätvettsarbetet utgick vi mycket från Maria Dufvas bok Värsta bästa nätet, som finns både i fulltext och i lättläst version. Utifrån vad eleverna berättat lektionen innan valde vi vuxna ut sju olika scenarier från boken som vi diskuterade tillsammans i klassen. Intressanta tankar kring vad som egentligen är ok och inte ok.

Värsta bästa nätet av Maria Dufva

Lektion 3:

Nästa steg för eleverna var att själva “hitta på” ett scenario. Det kunde vara helt taget ut luften, något de hört berättas eller något självupplevt. Klassen delades in i två grupper där ena gruppen skulle beskriva något dåligt som kan hända på TikTok och den andra gruppen fokuserade på Snapchat. Valet av dessa två medier grundades i att det var de två eleverna själva hade som favoriter. När grupperna fått fundera en stund fick de berätta för den andra gruppen om det scenario de kommit på och så diskuterade vi tillsammans hur man kan tackla dessa problem. TikTok-gruppen ville diskutera hatkommentarer medan Snapchat-gruppen lyfte problemet kring öppna konton och att okända människor kan se var man befinner sig på snapkartan. Lektionen avslutades med en genomgång av vad vi ska göra om vi blir utsatta för näthat.

Lektion 4:

Utifrån det vi pratat om under veckan skulle eleverna nu skriva ett filmmanus till en kort informationsfilm om sociala medier. Filmen skulle bestå av sju klipp och nedan syns det manus eleverna skrev tillsammans.

KlippSyftet med klippetVad ska sägas?Vad ska visas i bildVinkel på kameranRekvisita
INLEDNING
1





Vad får man inte göra på sociala medierIngen tycker om dig
Du är ful
Du är äcklig
Du är dålig
Du är konstig
Ingen vill vara kompis med dig
I klassrummet
Någon sitter i en fåtölj och man ser att personen är ledsen
Vi filmar personen bakifrån.Vi filmar ovanifrånSorglig bakgrundsmusik
2





Berätta för tittarna vad filmen handlar omDen här filmen handlar om näthat
Och vad du kan göra om du ser eller upplever näthat
Vi filmar en elev när hen säger den meningen.Vi filmar lite underifrånBakgrunden ska vara “ren”
HUVUDDEL
3Ge exempel på saker vi kan råka ut för TikTokNågon läser exemplet om Svea från Värsta bästa nätet. OBS! Korta ner!Filma TikToks logga
Någon scrollar på mobiltelefon
FramifrånTikToks logga
Annas mobil
4Ge exempel på saker vi kan råka ut för på SnapchatBerätta att man kan få obehagliga bilder skickade till sigVi ser när någon skickar en bild på snap
Vi ser bilder på mobilen
UppifrånAnnas mobil
5Tänk på!Allt som är olagligt IRL är olagligt på nätetFilma pappret med textenFramifrån
6




Vad ska man göra om man blir utsatt eller om man ser någon som blir utsattNågon berättar vad det står på de olika bildernaVi filmar tavlan där bilder från pp´n visasRakt framifrånDator
PP
AVSLUTNING
7





BudskapVi vill se mindre näthat och mera nätkärlekHåll händerna som ett hjärta

Lektion 5:

Sista lektionen ägnades åt att filma de olika klippen. Eleverna gjorde ett fantastiskt jobb och det gick smidigt då de lätt kunde följa sitt manus. Redigeringen behövde eleverna inte ägna sig åt, då den tog längre tid i anspråk. Slutresultatet blev mycket bra och det var fantastiskt att se hur mycket de lärt sig under veckan, framförallt var eleverna nu mer medvetna om internets och sociala mediers eventuella faror. De kände att de nu visste vad de skulle göra om de kände sig utsatta- vilket var ett av våra främsta mål med temaveckan.

Filmning pågår

Någon vecka senare fick eleverna bjuda in sina kompisar till biblioteket där vi hade filmpremiär. Det var första gången eleverna själva fick se slutresultatet och de var så nervösa. Med pop corn, läsk och kompisar framför storskärmen fick vi till en mysig biokänsla och filmen rullade igång. Alla var så nöjda med sin prestation. Viktigt på riktigt!

Åk 4-6

Till de yngre eleverna i särskolan tog vi hjälp av två “experter” i form av gosedjuren Kalle och Foxy. Dessa två filurer dök upp under första lektionen och steg 1 var att eleverna skulle döpa dem. Ankan blev Kalle och räven Foxy. Vi lade en del tid på att lära känna Kalle och Foxy – vad de tycker om, vad de gör på fritiden, vilket deras favoritspel är osv. Vi landade samtalet i att prata om vilka sociala medier Kalle och Foxy brukar använda. Härifrån pratade vi vidare om elevernas egna erfarenheter av sociala medier och onlinespel.

Kalle och Foxy

Precis som med de äldre eleverna listade vi bra och mindre bra saker med sociala medier. I den här klassen visade det sig att de flesta tyckte bäst om Youtube och att spela onlinespel, främst Fortnite, och att de då ibland chattade med okända personer.

Vi berättade för eleverna att Foxy dessvärre får en del problem när han är ute på sociala medier eller spelar spel online. Dels råkar han ut för en del obehagliga kommentarer och personer som inte är snälla. Dels har han själv inte koll på hur man ska uppföra sig på nätet så han skriver både det ena och det andra samt delar bilder och kommenterar hej vilt, vilket gör att många blir arga på honom. Foxy fick alltså bli vår syndabock och den utsatta i vårt nätvettsarbete i den här klassen. Kalle däremot är expert på hur man ska uppföra sig digitalt och fick diskutera med eleverna hur Foxy skulle göra i olika scenarier.

Även här utgick vi från Maria Dufvas “Värsta bästa nätet” och de fallbeskrivningar hon tar upp i boken. Varje lektion diskuterade vi ett nytt fall ur boken, men ändrade så att det var Foxy som var den texten handlade om. Eleverna kände stor sympati för det Foxy råkade ut för och det var riktigt fina och engagerade samtal kring vad som gick fel och vad som borde gjorts för att Foxy inte skulle hamnat i knipa. När eleverna fått prata av sig så fick Kalle ta plats och bekräfta elevernas tankar eller berätta vidare vad Foxy kunde gjort.

Konceptet med gosedjuren kändes mycket lyckat då eleverna kunde fokusera på dessa figurer och samtalen kunde utgå från dem. Foxy och Kalle var fysiskt med oss i klassrummet och eleverna kunde tala direkt till dem, vilket de gjorde. Vår uppfattning är att det abstrakta blev konkret i och med dessa lurviga figurer som fick statuera exempel på hur man kan råka illa ut på internet.

Den här klassen fick avsluta sitt nätvettstema med att se filmen som deras äldre kamrater gjort.

Det har varit fantastiskt roligt att arbeta med särskolan kring nätvett. Så många kloka elever med många funderingar som kunde lyftas på olika sätt och diskuteras tillsammans med skolans personal (eller ett gosedjur). Ser fram emot att göra detta igen.

Anna laddar upp inför lektion tillsammans med Foxy, Kalle och särskolan åk 4-6

Digital kompetens, MIK, MIK-jam, Svensk Biblioteksförening

VR gör succé på Allé

Förra året beviljades vi medel från Svensk Biblioteksförening för att genomföra MIK-jam samt fördjupa oss i AR och VR. Kan dessa tekniska prylar hjälpa eller stjälpa undervisningen? Under våren stod arbetet ganska stilla, främst pga covid. MIK-jammet fick skjutas fram och några seriösa tester kring AR/VR gjordes inte. Vi i skolbibblan köpte in lite, testade lite, läste på lite … i väntan på att få göra något riktigt.

I skrivandets stund har vi köpt in fem par Oculus Go. Vi fick tips om dessa från Visualiseringscenter i Norrköping. Vi är mycket nöjda då de är väldigt användarvänliga. Dessvärre visar det sig nu att de är en utgående modell och ej kommer gå att köpa flera av.

Vi har även köpt in fyra stycken Merge Cubes för AR-upplevelser samt det senaste tillskottet i teknikparken, nämligen AR t-shirts. Hur häftigt är inte det?

Med en AR t-shirt och en app kan vi lära oss mer om kroppen

I och med att vi kunde genomföra vårt jam i augusti kom då äntligen den där kickstarten vi väntat på. Sammanlagt tolv kollegor testade AR/VR under MIK-jammet. Deras redovisningar väckte nyfikenhet hos andra och flera lånade hem VR för att i lugn och ro testa. Detta gladde oss givetvis och vi lånade ut med förbehållet att de under tiden skulle fundera på hur VR skulle kunna förhöja/underlätta/tydliggöra undervisningen, eller kanske inte? I slutet av terminen tänker vi samla ihop personalen som lånat VR och försöka samla in deras intryck och göra en sammanställning. Men fram tills dess fortsätter vi låna ut till de som vill men vi ska även försöka låna ut till de som inte vill. Kanske kan det öppna en helt ny värld för dem?

Avslutningsvis har några kollegor frågat om möjligheterna att köpa in en Go Pro-kamera för att kunna skapa egna VR-filmer. Klart vi ser över möjligheterna kring detta! Fortsättning följer …

Några ur personalen testar VR under MIK-jammet

MIK, Språklig förmåga, Tillsammans

En dikt betyder känslor

Under våren 2020 startade ett samarbete mellan skolans SvA-lärare och skolbiblioteket. Tillsammans med andraspråkselever i åk 5 genomfördes ett arbete kring dikter. Detta utmynnade i en bok som eleverna döpt till “En dikt betyder känslor och lite vad som helst”. Som sig bör har vi nu haft en release-fest med VIP-gäster, tal och bubbel. Så här gjorde vi:

Lektion 1: Vad är en dikt? Samtal och diskussioner kring begreppet och andra synonymer, såsom lyrik och poesi. Elevernas svar fick senare pryda bokomslaget.

Lektion 2-5: Anna från skolbiblioteket visade på en ny dikt varje lektion, exempelvis länkdikt och femrading. Vi startade med att läsa en exempeldikt tillsammans och sedan tittade vi på hur dikten var uppbyggd och hittade dess typiska drag.

I exemplet med länkdikter visade vi eleverna detta:

Till exempel:

Saften smakade sött och rött

rött som ett smultron

smultron växer nära mitt hus.

Eleverna fick fundera på vad som var typiskt för denna dikt och de fann att sista ordet i raden är också första ordet i nästa rad. Efter att vi enats om diktens uppbyggnad fick eleverna börja skriva. Ofta hann de skriva många dikter under lektionen då vi medvetet valt ganska enkla och korta dikter, just med tanke på att det skulle vara lätt att komma igång och vi ville lyfta inspirationen. När lektionen närmade sig sitt slut fick eleven välja den av dagens skrivna dikter de själva tyckte bäst om och sedan läsa upp den för gruppen. Lektionen efter var det dags för nästa dikttyp.

Lektion 6: Vi visste redan från början att vi ville ha med ett digitalt inslag när vi arbetade med dikterna. Eleverna fick nu i uppdrag att välja ut en av alla sin dikter som de ville spela in. Vi använda oss av appen Garageband och eleverna fick öva sig i att läsa med rytm, flyt, uttal och att läsa lagom långsamt.

Lektion 7-8: För att förhöja upplevelsen av dikterna var det nu dags att lägga till ljudeffekter till de redan inspelade dikterna. Detta arbete blev mer invecklat än vi räknat med. Främst för att Garageband var nytt för eleverna så vi fick lägga mycket tid på hantering av appen. Sedan var det begränsat utbud av ljudeffekter vilket gjorde eleverna lite frustrerade. En del var dock påhittiga och spelade in egna ljud. De färdiga resultaten kopplades sedan till en QR-kod och är givetvis ett roligt inslag i vår diktbok, då läsaren även kan lyssna på några av dikterna.

Parallellt med arbetet i skolan hade eleverna även i hemuppgift att låta föräldrarna lära dem och skriva ned en dikt på modersmålet. Syftet med detta var att engagera hemmet och visa på vad vi arbetade med i skolan just då. Vi tog hjälp av lärare i modersmål för att få brevet hem till föräldrarna översatt till respektive språk. Varefter dikter kom tillbaka till skolan lät vi eleverna skriva av dem och spela in dem.

Efter detta följde en tid av redigering. Vi hade möjligheten av låta Lina på biblioteket stå för detta arbete, då hon är superduktig på layout. Våra chefer lät oss lämna in boken till vårt lokala tryckeri och strax innan sommaren kunde vi hämta ut 40 färska exemplar av 5:ornas diktbok.

Förra veckan var det då dags för release-fest. Eleverna fick själva välja vilka VIP-gäster de ville bjuda in, skrev fina inbjudningskort, bestämde vad som skulle bjudas på, skrev tal, tränade sig att läsa uttdrag ur boken och smyckade lokalen. Givetvis stod gästerna på kö för signering medan de drack cider och åt pop corn.

Då boken även beskriver hur vi har arbetat samt visar upplägget på alla de dikter vi arbetat med kan man kalla den en metodbok. Därför valde eleverna att skänka en bok till varje skolbibliotek i kommunen. På så sätt kan de vara med och sprida hur roligt det kan vara att arbeta med dikter.

MIK

Bibliotekskunnighet åk 7

Så fort våra nya 7:or startar terminen fångar vi upp dem och bjuder in till bibliotekskunnighet. De kommer till oss i biblioteket i halvklass vid två tillfällen och stannar i 45 minuter. Under den sammanlagda tiden av 90 minuter vill vi lära eleverna att

  • söka efter en bok i vår bibliotekskatalog
  • hitta boken i hyllan
  • låna boken i självutlåningsdisken

Då många elever redan testat på dessa delar i mellanstadiet brukar de flesta klara detta och kan känna sig nöjda när vi är klara. De flesta klarat sedan att självständigt navigera sig i biblioteket om det skulle vara så att vi av någon anledning inte finns på plats.

Lektion 1

Vi samtalar om och tittar på vår bibliotekskatalog. Vilka möjligheter har den? På vilket sätt kan bibliotekskatalogen vara till hjälp för mig? Fokus ligger på att söka efter en bok och att kunna avläsa relevant information från katalogposten. De ska ställa sig tre frågor när de sökt efter boken:

  1. Finns boken ens inne?
  2. Vilken hylla står boken på?
  3. Vad heter författaren (i efternamn)?

Detta moment genomförs som en presentation med bildstöd. Efter att vi pratat om bibliotekskatalogen och dess sökfunktion får eleven scanna QR-koder med iPads där det visar sig en bild av ett bokomslag. Författarnamnet är bortredigerat för att eleven ska tvingas att söka på boktiteln.

Nästa steg är att hitta boken i bokhyllan. Då gäller det att veta var vi har vår skönlitterära hylla för ungdomar. Här kan andra frågor dyka upp, exempelvis var fortsätter du leta när hyllan tar slut? När boken är funnen visar man någon av oss i biblioteket och fortsätter med nästa QR-kod.

Lektion 2

Vi repeterar bibliotekskatalogen men denna gång med fokus på faktaböcker. Även denna lektion startar vi med en genomgång. Med hjälp av bildstöd visar vi på skillnaden mellan skönlitteratur och faktaböcker samt visar hur vi hittar i faktahyllan.

Detta pass ska eleverna även träna sig i att låna en bok själv i den publika datorn. Då krävs det att eleven kan sitt personnummer och kan logga in samt följa de steg som leder till att boken är lånad.

Övningen eleven genomför denna gång bygger på att de drar en lapp med en bild på. De ska föreställa sig att de vill lära sig mer om ämnet som bilden visar och sedan:

  1. Sök på ämnet i bibliotekskatalogen
  2. Hitta en relevant faktabok
  3. Hitta boken i faktahyllan
  4. Låna boken i den publika datorn

När boken är lånad lämnas den direkt till återlämning.

Lektion 3

Nästa lektion innebär ett studiebesök på Åtvidabergs kommunbibliotek. Det sker senare under terminen, närmare jul. Då får klassen gå ner i halvklass för att möta kommunbibliotekets personal på plats och få genomgångar i :

  • låna/reservera/lämna tillbaka på kommunbiblioteket
  • medier/utbud på kommunbiblioteket
  • aktiviteter på kommunbiblioteket
  • e-bok/ljudbok

Brukskultur, Gruvan, MIK, Språklig förmåga, Teknik, Tillsammans

Gruvan – ett lokalhistoriskt projekt #tillsammans

Äntligen var det dags! Under mer än ett år har vi arbetat fram ett material utifrån Sara Lövstams bok Gruvan. Alléskolans bibliotek har varit nav för projektet som skapats för alla femmor i Åtvidabergs kommun. Tillsammans har en grupp lärare, skolbibliotekarier och representanter för vårt lokala arkiv och museum, Brukskultur, arbetat fram ett projekt med flera syften och med utgångspunkt i vår lokalhistoria.

Ett syfte är att använda vår egen närmiljö och lokalhistoria i undervisningen i svenska, historia och teknik. Det historiska perspektivet ska ge insikter om hur samhälle, teknik och människans förutsättningar förändrats. Boken Gruvan av Sara Lövestam, som skildrar ett gruvsamhälle med många likheter med samhället i det historiska Åtvidaberg, är utgångspunkten för hela arbetet. Vad fanns det i Åtvidaberg för 150 år sedan? Hur hade ert liv varit om ni fötts här då? Hur kan vi ens veta hur det var då när ingen levande finns kvar som kan berätta? är frågeställningar som löper som en röd tråd genom projektet.

  

Först har alla elever fått höra boken Gruvan och under en hel temavecka har eleverna sedan jobbat med olika källor, utforskat olika platser i Åtvidaberg, fått lära sig om teknik och säkerhet i gruvan och funderat över barns situation förr. Lärarna får stöd av skolbiblioteken i Åtvidaberg och Brukskultur för att kunna genomföra arbetet. Roy, från Brukskultur, har både visat autentiska källor, svarat på frågor och guidat eleverna genom vår lokalhistoria. Skolbiblioteken har skapat allt undervisningsmaterial, haft lektioner i källkritik och varit medpedagog i andra lektioner.

I boken Gruvan hittar en flicka en dagbok skriven av en gruvarabetarpojke för nästan 150 år sedan. Hon bestämmer sig för att undersöka vad som hände med pojken, tvingades han ner i gruvan eller kunde han följa sin dröm att studera vidare? Hon får hjälp av hembygdsföreningen, gräver i olika arkiv och löser ett brott!

Våra elever får också möta en autentisk gruvarbetarpojke som skrivit sina memoarer. Det är Karl-Olof, som växte upp och arbetade i Mormorsgruvan. Eleverna får titta i olika källor och se vad de kan lära sig om Karl- Olof genom att studera de källor som finns kvar.

I utvärderingen visade det sig att både elever och lärare var nöjda med projektet och att många tyckte att de lärt sig mycket. Roy från Brukskultur uppskattades verkligen av eleverna. Det som önskades mer av var eget kreativt skapande och mer om kvinnornas/flickornas historia.

Under året kommer vi att arbeta vidare med Gruvan-projektet och förfina och förbättra, inför nästa årskull med femmor. Det här är ett projekt som krävt samarbete av flera olika yrkesgrupper för att bli verklighet. En av skolbibliotekets roller är föra samman kompetenser och skapa värdefulla förutsättningar för lärande.

Corren uppmärksammade vårt arbete med en fin artikel!

MIK, Tillsammans

Brukskultur och Källkritiska aspekter

Nu har vi gjort det igen! För tredje året i rad har vi preppat våra elever i åk 9 med massor av matnyttig källkritik inför nationella prov, gymnasiet och framtiden. Tillsammans med SO-lärare och vårt lokala museum Brukskultur har detta projekt varit både lyckat och uppskattat.

Vi börjar med en presentation av Brukskultur: en ideell förening med ett kommunalt uppdrag att arbeta med Åtvidabergsbygdens kulturarv för att härigenom spegla svensk bruks- och industrihistoria. Här finns mer info om Brukskultur.

På Brukskultur arbetar Roy som är den vi haft kopplad till projektet under dessa tre år. Med kunskap, autentiska källor och energi kommer han till skolan för att utbilda eleverna i de källkritiska aspekterna. För oss är Roy guld värd.

Syfte/mål

  • arbeta med källkritik och få tips på vad du bör tänka på när du söker och bearbetar olika typer av källor. 
  • förberedelse inför nationella provens frågor kring källkritik
  • presentera Brukskulturs roll i samhället och deras arbete kring autentiska källor
  • utveckla kritiskt tänkande kring olika autentiska fall och med hjälp av källor göra ett underbyggt och resonerande ställningstagande till deras äkthet

Tidsåtgång

  • tre SO-lektioner i början av åk 9.

Förankring i kursplanens syfte

Svenska

“Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor”

“Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa”

Biologi/fysik/kemi

“Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar.Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning. Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor”

Historia

“Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser. Eleverna ska genom undervisningen även ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historisk kunskap”

“Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap”

Samhällskunskap

“Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information om samhället från olika källor”

“Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet”

Arbetsformer

  • lärarledd lektion kring källkritiska aspekter (lektion 1)
  • grupparbete kring olika autentiska källor från Åtvidaberg samt ett “case”
  • diskussioner i helklass samt grupper mellan elever och mellan lärare/elever

Lektionsinnehåll

Lektion 1

Lärarledd lektion där skolbibliotekarien går igenom de källkritiska kriterierna utifrån en pp. Ger konkreta exempel.

Lektion 2

Eleverna får möta och diskutera autentiska källor från Brukskultur, alla med anknytning till Åtvidabergs historia. Roy finns med i klassrummet och guidar eleverna i diskussionerna kring källan i relation till de källkritiska kriterierna.

Lektion 3

Eleverna får ett “case” som baseras på frågor från nationella proven i SO och handlar om matchen mellan ÅFF och Bayern Munchen 1973. Eleverna ska i grupp kunna resonera kring olika källor och deras trovärdighet.

MIK, MIK-jam, Svensk Biblioteksförening

VR/AR

En del av MIK-jammet är att introducera ny teknik som ska kunna användas i klassrummen för att öka kunskapsinhämtning. Vi är själva mycket nyfikna på VR/AR och önskar presentera detta som en möjlighet till inlärning. Men var börjar vi?

Vi har bland annat varit i kontakt med Visualiseringscenter i Linköping och Linköpings Universitet för att finna några som kan hjälpa oss. Visualiseringscenter har gett oss konkreta tips på enheter som kan vara värda att köpa in och LiU har bjudit in oss att prova deras enheter för att få en bild av vad det är vi köper in. Fantastiskt, vilken fin hjälp vi fått! Så nu är det dags att grotta ner oss i VR/AR-träsket.

Vill också passa på att presentera den logga som kommer finnas med under hela vår resa med MIK-jammet:

MIK, MIK-jam, Svensk Biblioteksförening

Plan 2

Det viktiga vid stora projekt är kunna tänka om, tänka nytt och revidera. Vi träffade våra rektorer för att delge planen. Utifrån deras tankar tänkte vi oss sedan spurta iväg och börja jobba på riktigt. Nu slutade mötet med en hel ny plan. Spännande! Nya tankar, nya infallsvinklar. Så efter mötet reviderade vi planen och kommer nu börja arbetet med jammet i en helt annan ände.

Kortfattat tänker vi nu så här:

  1. Vi sammanställer ämnen/teman som kommer vara grundbultarna under dagen.
  2. Vi skickar ut en enkät till personalen där de får välja vilket ämne/tema de vill fokusera på under jammet.
  3. När vi ser hur grupperingarna blir kopplar vi inspiratörer och teknik till grupperna.

Fokus under dagen kommer nu mera ligga på idé och kreativitet. Ett önskemål från rektorerna var att kollegiet på detta sätt skulle bredda sin kunskap kring MIK i stället för att fastna i det skolämne de vanligtvis undervisar i. Så spännande att de vågar tänka lite utanför boxen.

MIK, MIK-jam, Svensk Biblioteksförening

Plan 1

För ett tag sedan hade vi på Alléskolans bibliotek möte med Linda Sävhammar Gustafsson och Mattias Ahlén från regionbiblioteket. Då dessa två var med under planeringen och genomförandet av det MIK-jam vi själva inspirerats av kändes det mycket bra att få ta del av vilka tankar de haft i uppstarten. Efter att ha vridit och vänt kändes det som vi hade en plan för fortsatt arbete.

En första plan tar form

Planen byggde på att

  1. Vi formar grupper utifrån de ämnen kollegorna undervisar i.
  2. Vi funderar på vilken teknik och vilken inspiratör vi kopplar till varje grupp.
  3. Vi kontaktar inspiratörer och köper in teknik.

Det var i korta drag vad vi kom fram till vore det bästa. Mycket styrt av oss, men en förutsättning för att få ihop en dag med så många personer och viljor.

MIK, MIK-jam, Svensk Biblioteksförening

Testa ny teknik

I fredags fick vi hem vår Merge Cube. Spännande! Vi har tänkt att merge cubes ska vara ett komplement till undervisningen för att med hjälp av AR förtydliga lektionsinnehållet. Vi beställde hem en cube, till att börja med, för att testa. Vi har hört mycket om detta verktyg och sett videos på Youtube där ungdomar testar dessa cubes. De har verkat bra, användarvänliga och spännande. Vi har sett möjligheterna att använda merge cubes som pedagogiska verktyg. Så i helgen var det då dags att testa.

En vuxen och ett barn satt ett antal timmar i helgen och “lekte” med kuben. Så roligt det var. Vi testade alla gratisappar som fanns kopplade till Merge Cube. Det var en blandning mellan pedagogiska appar (ex. om solsystemet och kroppen) och spelappar (ex. Snake). AR-effekten var häftig och vi häpnades flera gånger över hur verkligt det kändes. Dock märkte jag att intresset för de olika apparna svalnade ganska snart. Vi synkade kuben med appen, testade, häpnades och sedan var det över och dags för nästa app. (Nu testade vi inte betalapparna).

Tummen upp med Merge Cube:

  • Bra pris (ca. 350 kr på nätet)
  • Användarvänlig
  • Schysst AR-effekt
  • Flera appar med roliga spel
  • Fascinerande och spännande för både vuxen och barn

Tummen ner med Merge Cube:

  • Få pedagogiska appar där man faktiskt kan lära något (dessutom bara på engelska)
  • Man har ganska snabbt tittat igenom funktionerna och effekterna i en app. Sedan då?
Inte varje dag man kliar en Stegoceras Validum på hakan

Så bra att få chans att testa och undersöka ny teknik innan större inköp. Merge Cube, som vi trodde stenhårt på i undervisningen, visade sig vara mer åt det lekfulla hållet. Nu fick vi något att tänka på. Nästa steg blir att köpa några av betalapparna och sedan testa kuben på fredagens rastaktivitet i bibblan. Vad tycker eleverna om Merge Cube?