Alléskolans bibliotek

Röd tråd kring nätvett

För ett år sedan genomförde skolbiblioteket en fortbildningsdag för kollegorna, kallat MIK-jam. Ett av de teman som gick att välja den dagen var nätvett. I samarbete med Kajsa från Nova-huset fick delar av kollegiet inblick i ungdomars liv på nätet och en djupdykning i sociala medier. Efter fortbildningsdagen framkom det av utvärderingen att nätvett var en av de saker man absolut ville arbeta vidare med på skolan och önskade mer kunskaper om. Sagt och gjort!

Det tog ett år, men nu är den klar: Åtvidabergs kommuns röda tråd kring nätvett, för en likvärdighet mellan förskola, skola, grundsärskola och fritidshem.

Röd tråd kring nätvett, ett dokument på 24 sidor.
Exempel från den röda tråden

Den röda tråden är ett samarbete mellan skolbibliotek, kuratorer, rektorer, lärare, kommunbibliotek och förskolans utvecklingsgrupp. Trots många kompetenser och viljor så enades vi tidigt om att arbetet skulle bygga på skönlitteratur. Många lästimmar blev det då vi gjorde ett urval till tråden. Varje åldersgrupp/årskurs har sina åldersadekvata böcker som tar upp ett ämne som rör nätvett, ex. mobilberoende, näthat, grooming, fejkade konton mm. Till varje bok har vi kopplat lärarhandledningar, övningar, filmer, planscher, poddar och mycket mera som läraren kan ha användning av i klassrummet för att bearbeta temat. Alla böcker med sina olika teman är även kopplade till läroplanen.

Precis innan skolstart presenterade Nätvetts-tråden för all personal på Alléskolan. Dagen bestod av tre moment:

  • Presentation av den röda tråden. Varje lärare och arbetslag fick sedan själva gå in och titta på det material som berörde dem just detta läsåret och prata med kollegorna om upplägg.
  • Diskutera case, som vi fått från Nova-huset. Autentiska händelser kring när det spårat ur på sociala medier och blir ett problem på skolan och för lärarna. Hur tänker och agerar vi då? Vilka handlingsplaner finns för detta på vår skola?
  • Föreläsning av Nova-huset. Detta blev dagens höjdpunkt då det uppskattades otroligt mycket av vår personal.
Digital föreläsning med Nova-huset

Efter föreläsningen kände sig många skärrade men inspirerade och var sugna på att sätta igång med arbetet i klassrummen. Vår roll, som skolbibliotekarier, blir att serva med litteratur samt att bevaka nya böcker för att se om de passar in i den röda tråden och får bli en del av den till nästa läsår. Senare i vår kommer vi utvärdera arbetet tillsammans med personalen och rektorerna.

Som en extra boost fick kollegiet varsitt exemplar av Maria Dufvas bok Värsta bästa nätet.

Värsta bästa nätet av Maria Dufva

2 år med Gruvan-projektet

Eleverna skapade egna gruvor

Åk 5 har precis avslutat sin temavecka utifrån Sara Lövestams bok Gruvan. Bakgrunden och upplägget har vi berättat om tidigare. Det har varit en lyckad vecka trots att pandemin hindrade Roy, kommunens kulturarvsstrateg, att besöka klassrummen. De besöken fick bli över länk och vi skolbibliotekarier fick medverka på film.

Roy och skolbiblioteket fick pga pandemin medverka via länk i klassrummen

Under det här andra året har Gruvans arbetsgrupp tillfört spännande grejer till projektet:

Vi fick till en personalfortbildning för tekniklärarna med Roy och Claes, lärare på Linköpings Universitet.

Vi anordnade med en guidning för alla i Mormorsgruvan så att alla lärare skulle känna sig än mer säkra i att undervisa i projektets del kring Åtvidabergs lokalhistoria.

Vi skapade digitala storyspots till pulspromenaderna där elever från skolan läst in berättande texter ur ett barnperspektiv. Vi hade redan förra året pulspromenader med guidningar med promenadavstånd från skolan. Klasslärarna gick dit med sina elever och hade ett material och bilder att guida utifrån. Nu har det tillfogats en berättande text där ett barn från 1800-talet ger sin berättelse från platsen. Berättelsen lästes in i appen Story Spot, av elever som går på skolan. Appen kan användas av vem som helst som vill lära sig mer om Åtvidabergs lokalhistoria.

Vi skapade fler genomskärningar och kartor över gruvfälten.

Det riktigt stora var ändå att vi tillsammans med en professionell fotograf och en teknikintresserad elev i åk 8 lyckats skapa en 360-fotografering av en gruva som eleverna kan besöka i vår VR-glasögon. Det var möjligt genom de medel som vi fick av Svensk biblioteksförening för att köpa in och utforska vad VR skulle kunna tillföra i undervisningen. Det var en lång resa men det känns fantastiskt att nu kunna bjuda in eleverna i en gruva!

Arbetslaget som jobbade med gruvan idag har också utvecklat projektet genom att låta eleverna skapa egna gruvor med material runt om skola. Det visade sig att många elever hittade spår från gruvdriften i form av slagg som finns överallt i marken runt om i Åtvidaberg. Arbetslaget har också lyckats ordna med att alla elever ska få åka och besöka Mormorsgruvan i samband med klassens dag nu i juni.

Det har varit en fantastisk resa att skapa det här projektet tillsammans och det är superkul att eleverna och lärarna tycker det är kul att jobba med materialet, gör det till sitt, och fortsätter att utveckla det tillsammans. Vi har fått många bra idéer från eleverna själva, de vill både ha en utklädningsdag och prova att gå en skoldag som om den var på 1800-talet. Det här projektet har verkligen gjorts i andan #tillsammans.

Sökskola åk 4-6

För att skapa en röd tråd kring informationssökning har vi under en tid arbetat fram det vi kallar “sökskola”. Vi startade med en pilotklass i åk 4 under förra läsåret för att utöka med åk 5 under hösten 2020 och åk 6 under våren 2021. Nästa år tar vi sikte på att spinna tråden vidare även till högstadiet. I samarbete med skolans MIK-grupp och undervisande lärare i respektive årskurs har vi utformat sökskolan.

Åk 4 – databaser med fokus på NE.se junior

Skolbiblioteket kommer alltid in och arbetar med sökskolan i samband med att eleverna faktiskt är i startgroparna för att söka fakta till ex. ett faktaarbete. Vi börjar med att prata om vilka olika källor som finns när man vill ta reda på fakta och inventerar vilka källor eleverna oftast använder. Internet och Google är de vanligaste svaren. Vi testar att tillsammans söka på Google utifrån det ämnesområde de just nu arbetar med. Senast var det vikingar. I skrivandets stund får vi upp 502 000 träffar på ordet vikingar. Vi pratar om hur vi som faktaletare ska hinna med att titta igenom alla dessa träffar och dessutom avgöra om de är viktiga för oss eller ens sanna. Detta brukar leda till bra diskussioner men också många funderingar och frågor. Det är då vi presenterar databaser som alternativ vid faktasökning. Vi presenterar de databaser som skolan har licens för och berättar kort vad en databas innebär.

Sedan landar fokus på NE.se junior. Vi berättar om NE´s arbete och att vi alltid kan känna oss trygga när vi befinner oss i den här databasen, det är experter inom olika områden som formulerar det som står, artiklarna är faktagranskade, att det är en kunskapstjänst och att det är fakta och inte åsikter som presenteras. Vi söker på vikingar igen, på ne.se junior, och ser att träfflistan är betydligt kortare och mer hanterbar. Vi hinner ta oss tid att titta och läsa på alla artiklar och vi vet att vi kan lita på det vi läser och ser.

NE.se junior

Här passar det mycket bra att modellera för eleverna. Vi “tänker högt” kring hur vi själva skulle ta oss an de träffar vi får. Vi pratar oss igenom texter och bilder så eleverna får följa vårt resonemang. Som en avslutande del av genomgången, innan de ska sätta igång med själva fatatexten, får de uppdrag/frågor de ska söka svar på för att lära känna tjänsten. Exempel på frågor kan vara:

  1. Läs artikeln om planeten Jupiter. Hur många år tar det för Jupiter att snurra ett varva runt solen?
  2. Vilka bilder får du upp om du söker på Åtvidaberg?
  3. Vilket år gavs den första Harry Potter-boken ut?
  4. Sök på pandemi. Läs artikeln om spanska sjukan. Ungefär hur många människor dog i spanska sjukan.
  5. Sök på saffran. Kan du, genom att titta på bilderna, lista ut vilken blomma saffran kommer ifrån.

Lärarna har i efterhand vittnat om elever som önskar få sitta inne på rasten för att söka på allt det som de finner intressant. De berättar även att eleverna mycket väl klarar NE.se junior på egen hand och har stor nytta av kunskaperna de fått till sig.

Åk 5 – sökmotorer

Ett år senare är det dags för nästa steg i sökskolan. Då tittar vi närmare på olika sökmotorer, deras funktion och uppbyggnad. Vi pratar om vilka olika sökmotorer som finns och inventerar vilka eleverna oftast använder. Behöver knappast skriva ut vilken sökmotor det är. Vidare pratar vi om sökrobotar och varför vi kan få olika träffar fast vi söker på samma ord. Med samtalssökning som metod testar vi oss fram tillsammans.

Genomförande samtalssökning (modellering):

  • välj ämnesområde eller fråga
  • vilka ord/termer kan användas för att få fram information?
  • vilka sökvägar kan vi ta?
  • diskutera träffarna som kommer upp. Varför kommer vissa längre upp på sidan? Varför ser det olika ut på olika sökmotorer?
  • gå in på några sidor och värdera informationen. Innehåll? Avsändare? Trovärdighet?
  • är de första träffarna alltid de bästa?
  • hur hänvisas till vald källa?

Diskutera, analysera, reflektera. Inga rätt eller fel. Låt gärna eleven sköta sökprocessen på storskärm samtidigt som ni samtalar om vad ni gör och vad som sker. Viktigt att eleverna får komma med råd, stöd, förslag och tips under processen. Låt även eleverna “söka fel” ibland så att de tillsammans kan lära av misstaget.

När eleverna känner sig varma i kläderna är det dags för dem att lösa en uppgift. Den bygger på att de väljer två valfria sökmotorer. De ska söka på samma ord på båda dessa och jämföra träffarna med varandra. Frågorna de ska besvara är:

  • hur många träffar får du?
  • beskriv kort de tre första träffarna. Vad är det för typ av sidor? (ex. recept, reklam, uppslagsverk)
  • finns det något som tyder på att sökmotorn vet vem/var du är?

Jämför dina resultat med en kompis. Fick ni samma träfflista?

Vilka likheter/skillnader finns?

Varför är det så tror du?

Vilka sidor är det som hamnar i toppen, tror ni?

Är det alltid de första sökträffarna som är de bästa, tror ni?

Nästa uppgift brukar vara mycket uppskattad. Då får eleverna små lappar med ord som de ska söka på och utifrån träfflistan välja en säker sida som handlar om det ordet. Orden är bland annat:

  • banan
  • tomten
  • matris
  • man
  • planet

Här slår det nästan aldrig fel än att eleverna hittar sidor om bananer, tomtar, recept på risrätter, män och planeter i vårt solsystem. När vi då delar ut följdfrågorna till respektive ord utbrister eleverna MEEEN, du sa inte att det var det ordet du menade (ex. När är nästa tävling på banan i Mantorp? Vad får jag bygga på tomten? Vad kallas planet utan motor?). Sedan börjar sökningarna om igen. Visst är det viktigt att veta vad det är man letar efter innan man påbörjar sin sökning?

Om vi tänker detta som steg 1, att få en insikt om sökmotorer och hur det fungerar när jag söker med en sökmotor, så blir steg två att jämföra träffar med varandra. Detta görs utifrån det ämne som eleverna just nu arbetar med i skolan. Senast var detta reklam. Ännu en gång modellerar vi genom att “tänka högt” och beskriva hur vi själva skulle gjort om det var vi som skulle ta oss an uppgiften. Här har vi förberett oss genom att i förväg ha valt ut två sidor som vi väljer att fokusera på. Till vår hjälp har vi Skolverkets “Kolla källan”.

Kolla Källan från Skolverket

Medvetet har vi valt en mycket exemplarisk och säker sida och jämför den med en mer tvivelaktig. Utifrån de frågeställningar som finns i Kolla källan så tittar vi på sidorna tillsammans. Nu har eleverna en liten verktygslåda att plocka ur när det är dags för faktaarbete. Givetvis finns möjligheten att söka i NE.se, vilket du brukar vara riktigt duktiga på efter ett års övning, men vi vill också att de använder sig av en sökmotor för att träna sig i att ställa de källkritiska frågorna.

Åk 6 – bilder som källa och bildsökning

Vi har jobbat fram ett upplägg kring bilder, både rörande sökning och källkritik av bilder. Detta för att bilder idag är en sådan stor del av elevernas vardag när de söker med sökmotorer eller scrollar i sina sociala medier-flöden.

1. Använda bilder som källor.
– söka på Google och välja “bilder”
– vad kan bilderna berätta för oss
– viktigt att ställa sig kritisk även till bilderna
Övning: “Allt är inte sant” ur Sök & Finn 1 av Lena Leigert (2018)
– vi modellerar övningen med vita jordgubbar. Finns det vita jordgubbar? Sök, titta på bilderna, gå in och läs.
– eleverna löser uppgiften med blå jordgubbar, först enskild sedan i par
– diskussion helklass

Finns det blå jordgubbar?

2. Hur kan vi “läsa” bilder och vad ska vi hålla utkik efter när vi läser en bild? Hur kan bilder luras/manipuleras?
– visar flera olika exempel på ex. bilder som är photoshoppade, beskurna, tagna ur sitt sammanhang, väcker känslor mm.
Övning: https://www.vadvisarbilden.se/
– eleverna fick fundera kring vad de olika bilderna föreställde och ställa sig i det hörn av rummet som representerade de olika förslagen.
– diskussion i helklass

3. Omvänd bildsökning
– vi modellerar hur man gör för att söka på en bild på Google. Om jag exempelvis hittar en bild kopplad till en text på ett social media, hur vet jag då att bilden visar sanningen eller ens hänger ihop med texten?
Övning: eleverna gör egna omvända bildsökningar
– bilderna eleverna ska söka efter hämtar de på Alléskolans biblioteks hemsida

Omvänd bildsökning

Sökskola åk 6:

Du ska söka på nedanstående bilder och besvara frågorna.

  • Spara bilden du vill söka på i din dator.
  • Gå till Google.se
  • Klicka på BILDER
  • Klicka på kamerasymbolen
  • Välj överför bild
  • Klicka på välj fil och leta upp bilden på datorn 
  • Titta på träfflistan där bilderna förekommer

Bild 1 “Blå hundar”

Blå hundar?

Frågor:

Vilken sida valde du för att gå in och läsa mer om de blå hundarna? Motivera!

Var påstås de blå hundarna ha fotograferats?

Varför påstås hundarna ha blivit blå?

Vilken sida valde du för att dubbelkolla informationen?

Är det sant? Stämmer bilden? Finns det blå hundar?

Bild 2 “Zonkey”

En zonkey?

Frågor:

Vilken sida valde du för att gå in och läsa mer djuret zonkey? Motivera!

Vilka djur påstås zonkey vara en blandning av?

Vilken sida valde du för att dubbelkolla informationen?

Är det sant? Stämmer bilden? Finns det zonkeys?

Bild 3 “Klonad iller”

Klonad iller?

Frågor:

Vilken sida valde du för att gå in och läsa mer om den klonade illern? Motivera!

Vad har man döpt den påstådda klonade illern till?

Vad är en klon?

Varför har man valt att klona den art av iller?

Vilken sida valde du för att dubbelkolla informationen?

Är det sant? Stämmer bilden? Finns den klonade illern?

Skapa film för VR

Under hösten har vi haft våra VR-set utlånade till personalen för att de hemma, i lugn och ro, ska kunna utforska tekniken och fundera över hur den kan komplettera undervisningen i de olika ämnena. I dagsläget har de som velat få testa men till våren tänker vi arbeta mer systematiskt kring utlåningen så att vi når även de som inte riktigt själva vågar ta steget. Planen är att vi i skolbiblioteket besöker arbetslagen för en kort demonstration och att de tillsammans sedan får prova. Ibland kan det kännas enklare om man är flera.

Hur eller hur så är det flera av de som testat som tänkt steget längre och funderat kring hur eleverna själva skulle kunna producera film för VR. Givetvis ville vi titta närmare på detta och steg 1 har varit att köpa hem en kamera för ändamålet.

Det som är så fantastiskt med vår arbetsplats är att så många är villiga att testa. Nu tänker vi oss att de som är nyfikna får komma till oss och prova kameran. Vår erfarenhet är att det är så här vi lär bäst. Vi testar, misslyckas, gör om, lyckas, reviderar, testar igen och sprider våra kunskaper. Så nu återstår det att se vart vi hamnar med vår nya kamera.

Under våren, om den kan tänka sig att bli någorlunda normal, tänker vi besöka Universitetsbiblioteket i Linköping för fortbildning kring VR och att skapa egen VR-film.

Nätvett med särskolan

Under hösten har vi arbetat med två olika särskoleklasser kring temat Nätvett. I båda klasserna arbetade vi tillsammans med pedagogerna 1-2 timmar/dag under en hel vecka.

Åk 7-9

Lektion 1:

I den äldre elevgruppen startade arbetet med att klassläraren veckan innan vårt samarbete fick i uppdrag att högläsa böckerna “Det här är privat” och “Är det någon där”, båda skrivna av Christina Wahldén. Utifrån dessa böcker startade vi sedan samtalet kring vad vi gör och vad som händer på nätet. Vi listade alla positiva saker med internet och sociala medier för att sedan övergå till saker som är mindre bra eller till och med förbjudna. Det här tillfället blev även en inventering över vilka sociala medier eleverna använder mest och tycker bäst om.


Lektion 2:

Under nätvettsarbetet utgick vi mycket från Maria Dufvas bok Värsta bästa nätet, som finns både i fulltext och i lättläst version. Utifrån vad eleverna berättat lektionen innan valde vi vuxna ut sju olika scenarier från boken som vi diskuterade tillsammans i klassen. Intressanta tankar kring vad som egentligen är ok och inte ok.

Värsta bästa nätet av Maria Dufva

Lektion 3:

Nästa steg för eleverna var att själva “hitta på” ett scenario. Det kunde vara helt taget ut luften, något de hört berättas eller något självupplevt. Klassen delades in i två grupper där ena gruppen skulle beskriva något dåligt som kan hända på TikTok och den andra gruppen fokuserade på Snapchat. Valet av dessa två medier grundades i att det var de två eleverna själva hade som favoriter. När grupperna fått fundera en stund fick de berätta för den andra gruppen om det scenario de kommit på och så diskuterade vi tillsammans hur man kan tackla dessa problem. TikTok-gruppen ville diskutera hatkommentarer medan Snapchat-gruppen lyfte problemet kring öppna konton och att okända människor kan se var man befinner sig på snapkartan. Lektionen avslutades med en genomgång av vad vi ska göra om vi blir utsatta för näthat.

Lektion 4:

Utifrån det vi pratat om under veckan skulle eleverna nu skriva ett filmmanus till en kort informationsfilm om sociala medier. Filmen skulle bestå av sju klipp och nedan syns det manus eleverna skrev tillsammans.

KlippSyftet med klippetVad ska sägas?Vad ska visas i bildVinkel på kameranRekvisita
INLEDNING
1





Vad får man inte göra på sociala medierIngen tycker om dig
Du är ful
Du är äcklig
Du är dålig
Du är konstig
Ingen vill vara kompis med dig
I klassrummet
Någon sitter i en fåtölj och man ser att personen är ledsen
Vi filmar personen bakifrån.Vi filmar ovanifrånSorglig bakgrundsmusik
2





Berätta för tittarna vad filmen handlar omDen här filmen handlar om näthat
Och vad du kan göra om du ser eller upplever näthat
Vi filmar en elev när hen säger den meningen.Vi filmar lite underifrånBakgrunden ska vara “ren”
HUVUDDEL
3Ge exempel på saker vi kan råka ut för TikTokNågon läser exemplet om Svea från Värsta bästa nätet. OBS! Korta ner!Filma TikToks logga
Någon scrollar på mobiltelefon
FramifrånTikToks logga
Annas mobil
4Ge exempel på saker vi kan råka ut för på SnapchatBerätta att man kan få obehagliga bilder skickade till sigVi ser när någon skickar en bild på snap
Vi ser bilder på mobilen
UppifrånAnnas mobil
5Tänk på!Allt som är olagligt IRL är olagligt på nätetFilma pappret med textenFramifrån
6




Vad ska man göra om man blir utsatt eller om man ser någon som blir utsattNågon berättar vad det står på de olika bildernaVi filmar tavlan där bilder från pp´n visasRakt framifrånDator
PP
AVSLUTNING
7





BudskapVi vill se mindre näthat och mera nätkärlekHåll händerna som ett hjärta

Lektion 5:

Sista lektionen ägnades åt att filma de olika klippen. Eleverna gjorde ett fantastiskt jobb och det gick smidigt då de lätt kunde följa sitt manus. Redigeringen behövde eleverna inte ägna sig åt, då den tog längre tid i anspråk. Slutresultatet blev mycket bra och det var fantastiskt att se hur mycket de lärt sig under veckan, framförallt var eleverna nu mer medvetna om internets och sociala mediers eventuella faror. De kände att de nu visste vad de skulle göra om de kände sig utsatta- vilket var ett av våra främsta mål med temaveckan.

Filmning pågår

Någon vecka senare fick eleverna bjuda in sina kompisar till biblioteket där vi hade filmpremiär. Det var första gången eleverna själva fick se slutresultatet och de var så nervösa. Med pop corn, läsk och kompisar framför storskärmen fick vi till en mysig biokänsla och filmen rullade igång. Alla var så nöjda med sin prestation. Viktigt på riktigt!

Åk 4-6

Till de yngre eleverna i särskolan tog vi hjälp av två “experter” i form av gosedjuren Kalle och Foxy. Dessa två filurer dök upp under första lektionen och steg 1 var att eleverna skulle döpa dem. Ankan blev Kalle och räven Foxy. Vi lade en del tid på att lära känna Kalle och Foxy – vad de tycker om, vad de gör på fritiden, vilket deras favoritspel är osv. Vi landade samtalet i att prata om vilka sociala medier Kalle och Foxy brukar använda. Härifrån pratade vi vidare om elevernas egna erfarenheter av sociala medier och onlinespel.

Kalle och Foxy

Precis som med de äldre eleverna listade vi bra och mindre bra saker med sociala medier. I den här klassen visade det sig att de flesta tyckte bäst om Youtube och att spela onlinespel, främst Fortnite, och att de då ibland chattade med okända personer.

Vi berättade för eleverna att Foxy dessvärre får en del problem när han är ute på sociala medier eller spelar spel online. Dels råkar han ut för en del obehagliga kommentarer och personer som inte är snälla. Dels har han själv inte koll på hur man ska uppföra sig på nätet så han skriver både det ena och det andra samt delar bilder och kommenterar hej vilt, vilket gör att många blir arga på honom. Foxy fick alltså bli vår syndabock och den utsatta i vårt nätvettsarbete i den här klassen. Kalle däremot är expert på hur man ska uppföra sig digitalt och fick diskutera med eleverna hur Foxy skulle göra i olika scenarier.

Även här utgick vi från Maria Dufvas “Värsta bästa nätet” och de fallbeskrivningar hon tar upp i boken. Varje lektion diskuterade vi ett nytt fall ur boken, men ändrade så att det var Foxy som var den texten handlade om. Eleverna kände stor sympati för det Foxy råkade ut för och det var riktigt fina och engagerade samtal kring vad som gick fel och vad som borde gjorts för att Foxy inte skulle hamnat i knipa. När eleverna fått prata av sig så fick Kalle ta plats och bekräfta elevernas tankar eller berätta vidare vad Foxy kunde gjort.

Konceptet med gosedjuren kändes mycket lyckat då eleverna kunde fokusera på dessa figurer och samtalen kunde utgå från dem. Foxy och Kalle var fysiskt med oss i klassrummet och eleverna kunde tala direkt till dem, vilket de gjorde. Vår uppfattning är att det abstrakta blev konkret i och med dessa lurviga figurer som fick statuera exempel på hur man kan råka illa ut på internet.

Den här klassen fick avsluta sitt nätvettstema med att se filmen som deras äldre kamrater gjort.

Det har varit fantastiskt roligt att arbeta med särskolan kring nätvett. Så många kloka elever med många funderingar som kunde lyftas på olika sätt och diskuteras tillsammans med skolans personal (eller ett gosedjur). Ser fram emot att göra detta igen.

Anna laddar upp inför lektion tillsammans med Foxy, Kalle och särskolan åk 4-6

VR gör succé på Allé

Förra året beviljades vi medel från Svensk Biblioteksförening för att genomföra MIK-jam samt fördjupa oss i AR och VR. Kan dessa tekniska prylar hjälpa eller stjälpa undervisningen? Under våren stod arbetet ganska stilla, främst pga covid. MIK-jammet fick skjutas fram och några seriösa tester kring AR/VR gjordes inte. Vi i skolbibblan köpte in lite, testade lite, läste på lite … i väntan på att få göra något riktigt.

I skrivandets stund har vi köpt in fem par Oculus Go. Vi fick tips om dessa från Visualiseringscenter i Norrköping. Vi är mycket nöjda då de är väldigt användarvänliga. Dessvärre visar det sig nu att de är en utgående modell och ej kommer gå att köpa flera av.

Vi har även köpt in fyra stycken Merge Cubes för AR-upplevelser samt det senaste tillskottet i teknikparken, nämligen AR t-shirts. Hur häftigt är inte det?

Med en AR t-shirt och en app kan vi lära oss mer om kroppen

I och med att vi kunde genomföra vårt jam i augusti kom då äntligen den där kickstarten vi väntat på. Sammanlagt tolv kollegor testade AR/VR under MIK-jammet. Deras redovisningar väckte nyfikenhet hos andra och flera lånade hem VR för att i lugn och ro testa. Detta gladde oss givetvis och vi lånade ut med förbehållet att de under tiden skulle fundera på hur VR skulle kunna förhöja/underlätta/tydliggöra undervisningen, eller kanske inte? I slutet av terminen tänker vi samla ihop personalen som lånat VR och försöka samla in deras intryck och göra en sammanställning. Men fram tills dess fortsätter vi låna ut till de som vill men vi ska även försöka låna ut till de som inte vill. Kanske kan det öppna en helt ny värld för dem?

Avslutningsvis har några kollegor frågat om möjligheterna att köpa in en Go Pro-kamera för att kunna skapa egna VR-filmer. Klart vi ser över möjligheterna kring detta! Fortsättning följer …

Några ur personalen testar VR under MIK-jammet

En dikt betyder känslor

Under våren 2020 startade ett samarbete mellan skolans SvA-lärare och skolbiblioteket. Tillsammans med andraspråkselever i åk 5 genomfördes ett arbete kring dikter. Detta utmynnade i en bok som eleverna döpt till “En dikt betyder känslor och lite vad som helst”. Som sig bör har vi nu haft en release-fest med VIP-gäster, tal och bubbel. Så här gjorde vi:

Lektion 1: Vad är en dikt? Samtal och diskussioner kring begreppet och andra synonymer, såsom lyrik och poesi. Elevernas svar fick senare pryda bokomslaget.

Lektion 2-5: Anna från skolbiblioteket visade på en ny dikt varje lektion, exempelvis länkdikt och femrading. Vi startade med att läsa en exempeldikt tillsammans och sedan tittade vi på hur dikten var uppbyggd och hittade dess typiska drag.

I exemplet med länkdikter visade vi eleverna detta:

Till exempel:

Saften smakade sött och rött

rött som ett smultron

smultron växer nära mitt hus.

Eleverna fick fundera på vad som var typiskt för denna dikt och de fann att sista ordet i raden är också första ordet i nästa rad. Efter att vi enats om diktens uppbyggnad fick eleverna börja skriva. Ofta hann de skriva många dikter under lektionen då vi medvetet valt ganska enkla och korta dikter, just med tanke på att det skulle vara lätt att komma igång och vi ville lyfta inspirationen. När lektionen närmade sig sitt slut fick eleven välja den av dagens skrivna dikter de själva tyckte bäst om och sedan läsa upp den för gruppen. Lektionen efter var det dags för nästa dikttyp.

Lektion 6: Vi visste redan från början att vi ville ha med ett digitalt inslag när vi arbetade med dikterna. Eleverna fick nu i uppdrag att välja ut en av alla sin dikter som de ville spela in. Vi använda oss av appen Garageband och eleverna fick öva sig i att läsa med rytm, flyt, uttal och att läsa lagom långsamt.

Lektion 7-8: För att förhöja upplevelsen av dikterna var det nu dags att lägga till ljudeffekter till de redan inspelade dikterna. Detta arbete blev mer invecklat än vi räknat med. Främst för att Garageband var nytt för eleverna så vi fick lägga mycket tid på hantering av appen. Sedan var det begränsat utbud av ljudeffekter vilket gjorde eleverna lite frustrerade. En del var dock påhittiga och spelade in egna ljud. De färdiga resultaten kopplades sedan till en QR-kod och är givetvis ett roligt inslag i vår diktbok, då läsaren även kan lyssna på några av dikterna.

Parallellt med arbetet i skolan hade eleverna även i hemuppgift att låta föräldrarna lära dem och skriva ned en dikt på modersmålet. Syftet med detta var att engagera hemmet och visa på vad vi arbetade med i skolan just då. Vi tog hjälp av lärare i modersmål för att få brevet hem till föräldrarna översatt till respektive språk. Varefter dikter kom tillbaka till skolan lät vi eleverna skriva av dem och spela in dem.

Efter detta följde en tid av redigering. Vi hade möjligheten av låta Lina på biblioteket stå för detta arbete, då hon är superduktig på layout. Våra chefer lät oss lämna in boken till vårt lokala tryckeri och strax innan sommaren kunde vi hämta ut 40 färska exemplar av 5:ornas diktbok.

Förra veckan var det då dags för release-fest. Eleverna fick själva välja vilka VIP-gäster de ville bjuda in, skrev fina inbjudningskort, bestämde vad som skulle bjudas på, skrev tal, tränade sig att läsa uttdrag ur boken och smyckade lokalen. Givetvis stod gästerna på kö för signering medan de drack cider och åt pop corn.

Då boken även beskriver hur vi har arbetat samt visar upplägget på alla de dikter vi arbetat med kan man kalla den en metodbok. Därför valde eleverna att skänka en bok till varje skolbibliotek i kommunen. På så sätt kan de vara med och sprida hur roligt det kan vara att arbeta med dikter.

Bibliotekskunnighet åk 7

Så fort våra nya 7:or startar terminen fångar vi upp dem och bjuder in till bibliotekskunnighet. De kommer till oss i biblioteket i halvklass vid två tillfällen och stannar i 45 minuter. Under den sammanlagda tiden av 90 minuter vill vi lära eleverna att

  • söka efter en bok i vår bibliotekskatalog
  • hitta boken i hyllan
  • låna boken i självutlåningsdisken

Då många elever redan testat på dessa delar i mellanstadiet brukar de flesta klara detta och kan känna sig nöjda när vi är klara. De flesta klarat sedan att självständigt navigera sig i biblioteket om det skulle vara så att vi av någon anledning inte finns på plats.

Lektion 1

Vi samtalar om och tittar på vår bibliotekskatalog. Vilka möjligheter har den? På vilket sätt kan bibliotekskatalogen vara till hjälp för mig? Fokus ligger på att söka efter en bok och att kunna avläsa relevant information från katalogposten. De ska ställa sig tre frågor när de sökt efter boken:

  1. Finns boken ens inne?
  2. Vilken hylla står boken på?
  3. Vad heter författaren (i efternamn)?

Detta moment genomförs som en presentation med bildstöd. Efter att vi pratat om bibliotekskatalogen och dess sökfunktion får eleven scanna QR-koder med iPads där det visar sig en bild av ett bokomslag. Författarnamnet är bortredigerat för att eleven ska tvingas att söka på boktiteln.

Nästa steg är att hitta boken i bokhyllan. Då gäller det att veta var vi har vår skönlitterära hylla för ungdomar. Här kan andra frågor dyka upp, exempelvis var fortsätter du leta när hyllan tar slut? När boken är funnen visar man någon av oss i biblioteket och fortsätter med nästa QR-kod.

Lektion 2

Vi repeterar bibliotekskatalogen men denna gång med fokus på faktaböcker. Även denna lektion startar vi med en genomgång. Med hjälp av bildstöd visar vi på skillnaden mellan skönlitteratur och faktaböcker samt visar hur vi hittar i faktahyllan.

Detta pass ska eleverna även träna sig i att låna en bok själv i den publika datorn. Då krävs det att eleven kan sitt personnummer och kan logga in samt följa de steg som leder till att boken är lånad.

Övningen eleven genomför denna gång bygger på att de drar en lapp med en bild på. De ska föreställa sig att de vill lära sig mer om ämnet som bilden visar och sedan:

  1. Sök på ämnet i bibliotekskatalogen
  2. Hitta en relevant faktabok
  3. Hitta boken i faktahyllan
  4. Låna boken i den publika datorn

När boken är lånad lämnas den direkt till återlämning.

Lektion 3

Nästa lektion innebär ett studiebesök på Åtvidabergs kommunbibliotek. Det sker senare under terminen, närmare jul. Då får klassen gå ner i halvklass för att möta kommunbibliotekets personal på plats och få genomgångar i :

  • låna/reservera/lämna tillbaka på kommunbiblioteket
  • medier/utbud på kommunbiblioteket
  • aktiviteter på kommunbiblioteket
  • e-bok/ljudbok