Alléskolans bibliotek

Menu

Micro:bit – den lilla datorn

av

Idag har skolans matte- och tekniklärare genomgått en grundläggande kurs i micro:bit med Gunnar Oledal. Tanken är att micro:bit från hösten ska användas i undervisningen för att uppfylla läroplanens nya krav på digital kompetens och programmering. Vi på skolbiblioteket fick chansen att deltaga då vi har micro:bit i vår egen teknikpark och kände behov av en grundläggande genomgång av dessa datorer i miniformat.

Vi lärde oss grundläggande begrepp, såsom sekvens, iteration och selektion, innan vi testade kodning på makecode.microbit.org. Efter genomgång och problemlösning var det dags för olika uppdrag – få servostyrningen att röra sig, få neopixlar att starta och blinka efter angivna kommandon och få micro:bitsen att kommunicera via radiovågor.

Vi konstaterar att kodning är en ny värld för oss, som väcker allt från fascination till frustration. Ena stunden kände vi att vi förstod för att i nästa känna att inget verkar logiskt. Vi slogs av tanken att det kommer vara detsamma för de flesta eleverna när de ställs inför detta i klassrummen. Så viktigt det är att pedagogen kan bemöta både de elever som känner vanmakt till de som fattar galoppen direkt och behöver utmanas med flera uppdrag.

En annan reflektion är hur vi kan arbeta med programmering när vi själva inte behärskar området till fullo. Våra kunskaper är ytliga och vårt språk kring kodning är begränsat. Hur blir det i samtalet med elever? Medan vi satt i skolbänken idag ställde vi många frågor till Gunnar som förstod hur vi tänkte, förstod hur vi menade och besvarade frågan. Hur blir det när en elev frågar och vi eventuellt inte förstår hur de tänker, förstår vad de menar och kanske inte kan besvara frågan?

Vi tar med oss dessa frågor och funderar vidare under sommaren. Under hösten har vi som mål att utveckla kunskaperna kring vår tekniska utrustning och detta får bli en del av detta.

När personalen lyckas sända radiosignaler till varandra

Glad sommar önskar Karin, Lina, Christina & Anna – Alléskolans skolbibliotek

Att bevaka sin egen läsning

av

Utifrån skolbiblioteket arbetar vi i många olika läsprojekt. Det är en utmaning att stötta och synliggöra de förmågor och strategier som en god läsare använder utan att de själv tänka på det. Under hela detta läsår har vi i biblioteket, tillsammans med skolans förstelärare i språkutveckling läst in oss på läsforskning och läsundervisning. Vi hade tidigare gått läslyftet och valde nu att fördjupa oss genom gemensam läsning av Lucy Culkins bok Färdplan för klassrummets läsundervisning och Jenny Edvardssons Mötet med texten. Som ett ”uppslagsverk” har vi Barbro Westlunds Aktiv läskraft och nu ska vi strax starta upp läsningen av Att utveckla självständiga läsare – dynamiskt mindset av Gravity Goldberg.

Att börja i Lucy Culkins bitvis svävande och reflekterande text var inte helt lätt, men kanske helt rätt. Vi kom från start långt från ”quick fix” och färdiga modeller, checklistor, läromedel och scheman och dök istället rakt in i reflektionen. Att bli medveten om både sin egen läsning och få glasögon att reflektera över elevernas läsning är inte en motorväg. Det kräver tid, eftertanke och måste fungera organiskt. Culkin uppmanar oss att spana på vår egen läsning. Jag har upptäckt hur mycket jag bläddrar fram och tillbaka när jag läser, hur jag tjuvkikar framåt och hoppar bakåt. Vilka metoder jag använder för att fånga karaktären. Att börja se på det här sättet har också fört utvecklingen av min läsundervisning framåt. Genom samtal med eleverna om det vi läst högt tillsammans får jag syn på hur eleverna läser, tänker och reflekterar. Varje pedagog förtjänar tid till den här processen i sitt ämne. En viktig skiljelinje som jag bär med mig från det här läsåret är: att som pedagog lära sig se vad som egentligen är dold kontroll av läsförståelse och inte undervisning i läsförståelse. Allt som oftast håller vi på med kontroll och allt för sällan med undervisning i läsförståelse, men det är inte ens säkert att vi själva ser det.

Bookbuddies – att mötas med läsningen i fokus

av

Vikten av läsande förebilder kan inte överskattas! Under två veckor har nästan 400 elever i vår kommun träffats och pratat böcker och läsning med varandra. Åttor och fyror har träffat varandra och femmor och tvåor (på Centralskolan).  De äldre elever har förberett boktips och samtalsfrågor om läsning och litteratur: de ska vara förebilderna och därigenom stärka sitt självförtroende, de yngre barnen ska få läsande förebilder.

 

BookBuddies – ett projekt med boken i centrum för

  • att skapa läslust
  • att skapa en verklig mottagare för skolarbete
  • att skapa möten mellan åldrar
  • att prova en digital plattform för läsfrämjande och skapa förståelse för publicering av och hur information kan göras sökbar för andra på nätet.

BookBuddies är ett projekt för ökad läslust och ökad digital kompetens, men också för stärkt självförtroende och möten mellan eleverna. Till projektet hör också att göra ett digitalt eller konstnärligt boktips som ska publiceras på webben: bloggen som hör till Bookbuddiesprojeket. Här gäller det också att göra sitt inlägg sökbart med taggar.

Boktips av femmorna

Det är tredje året som vi jobbar med läsande förebilder på det här sättet. Det första året var ett pilotår och det är andra året som det har precis den här formen. Vi har lärt oss mycket kring logistiken och i vilka steg planeringen måste gå. Lärare hade förra året jobbat fram bedömningsmatriser för åk 8, vilket gav utrymme för att vidareutveckla samtalsfrågorna till själva träffarna.

Åttorna tipsar för fyrorna

Under träffarna satt eleverna 5-7 stycken, blandade yngre och äldre elever, runt småbord. I år flyttade vi alla Bookbuddiesträffarna till skolbiblioteket. Det kändes som en riktigt bra lösning. Det blev en mer avslappad situation och samtalen kom igång riktigt bra. Att få prata böcker och läsning sittandes bland alla böcker inspirerade också. ALLA imponerade så på oss vuxna som kunde smyga runt och lyssna på samtalen. Det är lätt att underskatta hur nervösa åttorna var för att ta sig an den här uppgiften. Det är verkligen skillnad på att ”redovisa en skoluppgift” än att ha en verklig mottagare för sitt arbete. En övervägande majoritet var jättenöjda med sig själva efteråt. En elev skriver i utvärderingen:

”Vi 8:or har blivit “modigare” och det kan göra att vi kan få en större chans att få sommarjobb och vi har fått lärdom av att ta ansvaret och sånt.”

Ett annat härligt kvitto är när fyrorna kommer in dagen efter och vill låna just de böcker de fått boktips om igår! Riktigt riktigt roligt projekt som berör så många!

 

 

Tekniken i praktiken

av

I onsdags anordnades en minimässa på Alléskolan. Dagen var ett samarbete mellan skolbiblioteket, skolans makerprofil samt studie- och yrkesvägledaren (SYV). Idén föddes när vi innan jul pratade om hur vi skulle kunna nå ut med den teknik vi inhandlat under hösten till skolans elever. Vi hade provat att ha vad vi kallade Digiteket öppet under eftermiddagarna, dit elever efter skoltid fick komma och prova på ex. stop motion, robotar, programmering och spelfilm. Digiteket var ett lyckat projekt men vi kände att vi inte nådde så många elever som vi önskade bland annat på grund av att många inte hade möjlighet att komma till oss efter skoltid. Vi hade även en tanke om att eleverna skulle få insikt i att denna teknik, som de på många sätt uppskattar, faktiskt kan vara ett framtida yrke. Så hur skulle vi nå många elever samt väcka ett intresse och en nyfikenhet för teknik som en framtida yrkesmöjlighet?

 

Resultatet av en hel del funderande blev den minimässa som vi kallat ”Tekniken i praktiken”. Vår vision är att anordna liknande dagar ett par tillfällen per termin. Denna första gång skulle temat vara el, då vi ville presentera våra nyinköpta littleBits. Med hjälp av SYV  Maria kontaktades lärare på Teknikcollege, en yrkesambassadör från SAAB och ett lokalt företag som arbetar med el och automation, Etcon, tillika årets entreprenöriella samarbetsföretag 2017 i Åtvidaberg. 

Målet med dagen var att eleverna skulle se den röda tråden mellan

  • skolans teknik, som för dagen presenterades i form av littleBits, ledande lera och våra robotar
  • makerprofilen, som erbjuder ytterligare fördjupning inom teknikområdet inom ramen för elevens val. En profil som passar både tjejer och killar och som erbjuds för åk 7-9
  • gymnasieval i form av lärare, Anders och Tomas, och elever från Teknikcollege Facetten som kunde berätta om och visa på möjligheterna med att söka tekniska utbildningar
  • arbetslivet. Dels berättade Julia från SAAB om hennes arbete som montör samt yrkesambassadör och dels fanns Andreas på Etcon på plats för att visa upp deras arbete och svara på elevernas frågor kring tekniken som presenterades

Mässan startade under förmiddagsrasten och elever från åk 4 upp till åk 9 hade möjlighet att prata med våra utställare samt prova att koppla littleBits, få lampor att lysa med hjälp av batteri och ledande lera samt provköra robotarna. Vi har ynnesten att ha en stor öppen yta utanför skolbiblioteket, Allétorget, som används flitigt till evenemang som detta och dit eleverna gärna går på rasten. Allétorget var fullt av elever. När lugnet lagt sig efter att rasten var slut var åk 8 inbjudna att lyssna till Julia, som berättade om sin väg till det yrke hon har idag. En klass i taget var välkomna till Allétorget för en miniföreläsning samt bekanta sig med Teknikcollege och Etcon.

 

 

 

Under lunchen var det full fart igen. Eleverna ville testa vår teknik och inte en vrå var ledig utan där kopplades det el, med eller utan lera och robotar svischade fram och tillbaka med glada ungdomar som styrde dem med iPadsen. Den största vinsten, som vi i skolbiblioteket upplevde, var den proffsiga hjälp som de yrkeskunniga kunde bidra med. Vi kan koppla ihop littleBits och vi kan få lampan att lysa med hjälp av ledande lera men vi har svårt att hjälpa eller förklara när något inte blir som man tänkt. Exempelvis var det ett gäng elever som byggde en bil med hjälp av littleBits. När det var dags för premiärturen visade det sig att bilen bara snurrade runt i stället för att åka framåt. Varför? Vi stod ganska handfallna men med hjälp av våra kunniga utställare fick eleverna förklaring till varför bilen bara snurrade runt och tips på hur de skulle göra för att lösa problemet. Det var häftigt att se glädjen hos dem när bilen snyggt rullade rakt fram i korridoren. En pojke utbrast ”Jag har aldrig provat littleBits förut, men nu har jag byggt en fungerande bil”. Uppfattningen är också att eleverna tycker det är roligt med utomstående aktörer som är duktiga på sitt område och de ville och vågade fråga om sådant de undrade över.

 

 

Efter lunchrasten bjöd makerprofilen in till information för åk 6 där de berättade om vad man möter och får lära sig om man väljer att söka till makerprofilen inför åk 7. Många var intresserade, ställde frågor och visade engagemang när Mattias och Jens, ansvariga för profilen, pratade med dem.

Efter den intensiva dagens slut var vi trötta men nöjda och kände att vår minimässa blev mycket lyckad. Eleverna har redan frågat när vi ska göra detta igen och sedan i onsdags har vår teknikpark inte bara stått i ett skåp utan varje rast har några velat testa vidare med att köra robotar eller koppla littleBits, precis som vi önskat. Vi nådde många elever denna dag och vi tror att den röda tråden blev synlig. Nu satsar vi på nästa ”Tekniken i praktiken”-dag senare i vår och då kommer antagligen robotarna vara huvudpersoner.

Skolbiblioteket tackar SYV-Maria och Mattias och Jens från makerprofilen för ett givande och roligt samarbete. Tack även till elever och lärare, Anders och Tomas, från Teknikcollege, Julia från SAAB och Andreas från Etcon.

Den gemensamma läsningens kraft!

av

I höglösningen och den gemensamma samtalet finns en sådan enorm kraft! I skolbiblioteket jobbar vi systematiskt med flera olika högläsningsgrupper i veckan. På högstadiet arbetar vi med eleverna som i sitt språkval har extra svenska och engelska. De elever i åk 4:a som fångats upp av skolans speciallärare får under elevens-val-tid komma till biblioteket. Dessa elever har avkodningsträning tillsammans med speciallärarna och får i biblioteket högläsning i grupper. Att med omsorg välja en bok som engagerar, läsa den högt och sedan få samtal om det lästa är något som uppskattas av eleverna. Bara biblioteksmiljön i sig tycks ha en lugnande och avslappnade effekt på eleverna.

Boksamtalen är uppbyggda utifrån Aidan Chambers samtalsform. Vi i biblioteket utvecklar våra metoder tillsammans med våra speciallärare och förstelärare i språk. Vi läser forskningstexter tillsammans, provar metoder, reflekterar och utvecklar tillsammans.

Under högläsningen med fyrorna fokuserar vi på samtal om text och att vidga ordförrådet. Högläsningspassen är uppbyggda så här:

 

AktivitetSyfte
Hej! SamlingLäsande förebild / läsargemenskap /vad innebär det att vara läsare?

Samtal:

vad läser jag just nu?

Vad funderar jag över i min läsning just nu?

Vad läser de just nu för bok i skolan?

Vad undrar de över i sin bok just nu?

Introducera bokenFörförståelse, förutspå, väcka intresse
Läsning av bokenVisa hur en bok kan läsas:

Narrativ läsning med inlevelse

Think – a -loud, vad undrar vi medan vi läser? Vad betyder orden?

Bilderna visas efter att texten på sidan har lästs.

Boksamtal enl Chambers modellSkapa en läsargemenskap

Få distans och reflektera … jag undrar…

Omforma – skapa något nyttRöra sig bortom texten
DokumenteraSkriva upp vad vi läst för att skapa en gemensam läsarerfarenhet.

 

Vi läser bilderböcker och eleverna får vara med och välja bland av skolbibliotekarien redan valda böcker. Böcker som vi läser är t.ex. omgjorda klassiker som Bockarna Bruse på Badhuset, De tre små vargarna och den stora stygga grisen, litteratur från andra kulturer som Mamy Wata och monstret eller både och som Makwelane och krokodilen. Texterna ska vara mångbottnade men ändå greppbara för eleverna. Bilderböckerna både utmanar och hjälper eleverna i sin språkutveckling. Chambers metod för boksamtal fungerar riktigt bra med eleverna – de har lätt att ta till sig modellen, som har fått belysas av symboler, emojis (glad gubbe med tumme upp/ledsen gubbe med tumme ner etc), och har många tankar om det de läser.

Samtal om det lästa

Att boksamtalen har samma struktur varje gång gör också att barnen snabbt känner sig bekväma. Vi har bokläsningen och boksamtalen i biblioteket. Vi har märkt att miljön spelar mycket stor roll för barnen. I biblioteket har vi en mysig och lugn hörna för vår läsning och ett bord med en vit tavla för våra boksamtal. Skolbibliotekarien har en annan roll än läraren och eleverna upplever inte att det är “skola” som ska bedömas utan en härlig stund tillsammans, de är avslappnade och pratar lätt om det lästa. Barn som är oroliga i det stora klassrummet blir lugna i biblioteket. En erfarenhet är att hela tiden flytta fokus till läsningen och böckerna: att prata om oss som läsare. Dels för att flera av barnen inte identifierar sig som läsare (det går trögt med avkodningen) och de behöver arbeta med sin självbild, men också för att flera av barnen har en tuffare hemsituation (så klart inte alla), men det är viktigt att fokus inte ligger på att prata om tråkiga saker som hänt hemma utan att vi här är vi läsare som tycker om att läsa och uppleva en bok tillsammans.

Vi har arbetat med grupper på mellanstadiet sedan tre år tillbaka. Tillsammans med speciallärarna har vi också jobbat fram ett bokbestånd för avkodningsträningen. Det nära samarbetet mellan speciallärarna, skolbiblioteket och skoldatateket har visat resultat i de mätningar som gjorts: barnen har gått framåt. Därför arbetar vi nu med en utveckling av arbetssättet: dels för fler årskurser men också för att föra över metoden till den dagliga undervisningen i klassrummet. Högläsningen som modell är vårt pågående utvecklingsområde.

Det är spännande att se att samma kraft i högläsningen som vi upplever hos eleverna på mellanstadiet också händer på högstadiet. Och vilken ynnest att få betalt för att uppleva böcker tillsammans med barnen och ungdomarna!

Vad är MIK och varför arbetar vi med MIK?

av

Förra veckan genomfördes nästa steg i fortbildningen av personalen kring MIK. Målet med passet var att förtydliga vad MIK innebär och varför vi behöver arbeta med MIK.

’Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter och att söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.’

FN:s Allmänna förklaring om Mänskliga Rättigheter artikel 19

Hur hanterar vi denna frihet? För att till fullo och genom demokrati och gott styrelseskick kunna använda denna mänskliga rättighet behöver vi rusta oss själva och dagens unga med de verktyg som behövs för att hantera dagens medielandskap. I detta arbete är MIK grunden. Det spelar ingen roll vilket ämne vi undervisar i eller vilken roll vi har på skolan, vi behöver alla kunna bemöta våra barn och unga vad gäller detta. Med en smartphone har dagens unga hela världen i sin ficka (Statens medieråd) och de behöver guidning för att sondera, hantera och kritiskt använda det flöde av information som hela tiden påkallar deras uppmärksamhet. Gränsen mellan online och offline har suddats ut och fler vuxna på bl.a sociala medier behövs för att kunna påverka i en positiv riktning.

Vi lyfte flera exempel på falska nyheter som spridits på sociala medier för att ha dessa som diskussionsunderlag och väcka tankar kring kritiskt tänkande. Det som för vissa kan vara ett självklart påhitt kan för andra lika självklart vara en sanning. Hur kan vi prata om detta? Hur kan vi förklara detta och påvisa gott omdöme?

”För att förankra MIK bland eleverna krävs att lärarna själva blir MIK-kunniga”

UNESCO

I praktiken innebär detta att vi på skolan behöver kunna:

  • Förstå mediers roll
  • Finna, analysera och kritiskt värdera information
  • Uttrycka oss och skapa innehåll i olika medier

samt lära ut detta till våra elever.

 

 

Bookbuddies – planeringen är igång

av

Nu är äntligen planeringen igång på allvar för årets upplaga av BookBuddies! Det är tredje året i rad som vi arbetar systematiskt med läsande förebilder i fyra årskurser. I vår strävan att arbeta med vetenskaplig grund för det läsfrämjande arbetet i biblioteket återkommer vi till texten ”Med läsning som mål”. Där lyfts bland annat vikten av läsande förebilder och där kom vi också i kontakt med Bookbuddies som idé. Tillsammans med skolans två förstelärare i språk utvecklades BookBuddies-idén på vår skola. Du kan läsa mer om hur projektet är upplagt under fliken BookBuddies i menyn ovan.

Idag var det träff med lärarna i årskurs 5 på Alléskolan och årskurs 2 på Centralskolan. De är BookBuddies den här terminen. Tillsammans med oss skolbibliotekarier på de respektive skolorna planerade vi upp det praktiska arbetet och vilka pedagogiska ställningstaganden som behövdes göras. Spännande att sitta i en grupp som är så fokuserad på lösningar på problem! Jätteroligt att höra lärarnas engagemang för att få till ett givande läsprojekt. Vi skolbibliotekarier ska nu kavla upp ärmarna och hitta de böcker eleverna vill läsa och starta igång alla bloggkonton. Det är totalt nästan 400 barn och ett femtontal pedagoger inblandade i projektet. På torsdag är det dags för planeringsmöte med årskurs 8 och årskurs 4.

Här finns en artikel från förra årets BookBuddies, som publicerades i Östgöta Correspondenten.

Fantastisk dag!

av

Tisdagen var en stor dag för alla Åtvidabergare – då invigdes vår nya kommunbibliotek, som kommer att bli hjärtat av kommunens nya Kulturcentrum. Invigningstalare var vår kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

På förmiddagen, innan invigningen, fick vi ta emot vår minister. Alice Bah Kuhnke fick äta lunch i vårt Digitek och medan hon åt berättade vi om skolbiblioteksverksamheten i Åtvidaberg.

Ministern blev mottagen av våra rektorer och Martina, elev på skolan. Martina berättade om vad skolbiblioteket betyder för henne.

Martina berättar om skolbiblioteket

Karin hade fått äran att representera vår arbetsgrupp. Det var en stor stolthet att få berätta att alla vår skolbibliotek är bemannade och att vi har en fungerande arbetsgrupp som verkligen brinner för vårt uppdrag. 

Workshops med kollegorna

av

I måndags, första dagen på terminen, var det studiedag på Alléskolan. Vi på skolbiblioteket, tillsammans med kollegorna på Makerprofilen, fick då chans att träffa all personal på 7-9 för att presentera vårt arbete med digital teknik och kompetens samt visa upp de teknikprylar som inhandlats under hösten. Vår tanke var att personalen skulle få testa, klämma och känna på sakerna samtidigt som de fick chans att fundera på hur de skulle kunna använda sig av dem i sin undervisning. Vårt mål är att den teknik vi inhandlat och provat på under hösten nu ska kunna lånas hos oss och flyttas ut i klassrummen under våren. Förhoppningen är att lärare ska ta chansen att använda sig av tekniken i sina ämnen men också använda oss i biblioteket som medpedagoger kring olika teman och digitala projekt.

Vid återsamlingen fick vi tillsammans med lärarna chans att lyfta kloka tankar och idéer kring hur vi skulle kunna använda tekniken i undervisningen. Rita digitala mönster på textilslöjden, träna vägbeskrivningar med blue bot eller skapa sagor i stop motion på franskan/tyskan/spanskan, skapa filmer till matematiska problem som kopplas till QR-koder, skapa historiska spel och etiska dilemman med twine, filma tutorials på engelskan. Tankarna var många och bra och nu hoppas vi att tekniken som finns i biblioteket ska få spridning på skolan.

Senare i vår kommer vi från skolbiblioteket gå runt i arbetslagen och lyssna in vilka planer som finns inför nästkommande läsår. Var kan vi hitta samarbeten mellan klass, lärare och bibliotek? Var kan vi vara en stöttning ute i klasserna?

Nu ser vi fram emot att inom en snar framtid även möta våra kollegor i årskurs 4-6.