Crossmedia

Digitalt bokprojekt tillsamman med Christina Wahldén

Redan under vårterminen bestämde vi oss för att vi ville arbeta med Christina Wahldén och hennes böcker. De teman som behandlas är riktigt tuffa men vår erfarenhet är att de öppnar upp för bra diskussioner och att det får eleverna att reagera. I samarbete med biblioteket och med förra läsårets arbete som bas startade vi vår planering.

Terminens upptakt blev tillsammans med Christina som tack vare tekniken närvarade via länk. Hon berättade en del om sitt författarskap och drog en kort bakgrund till några av sina titlar. Eleverna samlades i matsalen för att lyssna och var sedan fyllda av inspiration att läsa hennes böcker. Samtliga elever lånade varsin bok och läsandet tog sedan full fart.

För att hjälpa eleverna igång med att reflektera över sin läsning högläste vi några av de lättlästa böcker Christina har skrivit. Efter läsningen fick de samtala om teman och budskap i böckerna. Även om de själva inte har upplevt det böckerna handlar om så har de resonerat och haft tankar om hur illa det kan gå om t ex alkohol är inblandat.

Den egna läsningen har varvats med skriftlig reflektion över det de har läst. Där har de sammanfattat handlingen och skrivit funderingar de själva har kring budskap och teman. Just budskap och vad man kan lära sig mer om under läsningen har varit en röd tråd genom arbetet och den här veckan har eleverna i alla nians klasser prövats i att resonera kring just detta. Vi märker att de blir bättre och bättre på att tänka efter och att kunna dra en tråd från texten via sina egna erfarenheter och ut i det samhälle vi lever i.

Vi ville  ha en direktkontakt med Christina Wahldén under själva läsandet och startade därför en enkel bloggsida. Där har vi uppmanat eleverna att under läsningens gång skriva ner frågor och reflektioner de har. Varje bok har sin egen flik och eleverna skriver sina tankar i kommentarerna. Vi är väldigt glada över att Christina har tagit sig tid att besvara väldigt många av elevernas funderingar.  Frågorna rör allt mellan varför de olika karaktärerna gör som de gör till hur Christina tänkte när en bok slutade på ett visst sätt.

Arbetet fortsätter med brevskrivning baserat på händelser i böckerna och därefter ska vi förbereda samtal i grupp via Skype med Christina. Vi ser fram emot detta och får rapportera vidare om hur det gick om några veckor.

MIK

Lärportalen för digitalisering

Efter vårens uppvärmning kring MIK har vi nu startat arbetet med Skolverkets lärportal för digitalisering. Målet är att personalen på Alléskolan 4-6 och 7-9 ska ha bearbetat modulen ”Kritisk användning av nätet” innan läsårets slut. Tanken är att dela upp modulen på fyra tillfällen och först ut pratade vi om ”Informationssökning på internet”. Valet av modul grundas i Skolverkets egen guidning kring skolform och målgrupp. Spannet av information ska vara värdefull för all personal från åk 4 till 9 och visa på vikten av samarbetet mellan pedagoger och skolbibliotekarier.

Vi har valt att presentera materialet för personalen genom att sammanställa Skolverkets information kring modulen i en power point samt visa tillhörande film. Föreläsning varvat med reflektionssamtal, bilder och film känner vi ger ett varierat och lättillgängligt inlärningstillfälle.

Efter det teoretiska innehållet träffades personalen på skolan arbetslagen för att få chans att verkligen tänka igenom hur de vill arbeta kring MIK under kommande läsår – vad är viktigt för respektive årskurs? vilka i arbetslagen är experter inom olika områden? hur kan vi stötta varandra? vad säger Lgr-11 i olika ämnen? hur kan vi arbeta ämnesövergripande? Det kändes bra och viktigt att arbetslagen fick möjlighet att fundera på dessa och liknande frågor. Det resulterade  bland annat i ett ämnesövergripande MIK-tema under elevens val i åk 9 och början på en röd MIK-tråd redan från åk 4 och uppåt.

Efter denna stund kom flera önskemål på liknande arbetssätt även i framtiden men också på att inte bara prata arbetslag utan även ämneslag och stadieöverskridande. Väl värt att ta i beaktande inför nästa tillfälle.

Tillsammans

Fritidshemmet läsprojekt

Fritidshemmet på Alléskolan har under läsåret 17/18 och 18/19 haft som målområde läsning och språket. Detta har vi jobbat med på olika sätt bland annat genom många regelbundna besök på skolans bibliotek men även kommunbiblioteket. Eleverna har på fritids fått träna på sina personnummer för att kunna låna själva vilket har möjliggjort för dem att kunna spontan låna

För att inspirera eleverna har vi startat med högläsning i helgrupp men vi har också elever som har läst i par. Detta beroende på läsnivåerna hos eleverna.

 

Vi har tydligt märkt skillnad hos våra elever att deras intresse för läsning har ökat då vi har erbjudit fler tillfällen till boklån och läsning. Vi har fler elever som spontant anmäler sig till att följa med då vi går till biblioteket.  

Mottagandet hos Alléskolans Bibliotek och Kommunbiblioteket har för vår grupp varit fantastiskt. De har varit ett stort stöd då eleverna har sina speciella önskemål och de ordnar gärna spontant andra saker för oss som inte alltid förknippas med ett bibliotek. Tex pyssel, filmvisning och tipspromenader.

Fredrika, Fritidshemmet Alléskolan

 

 

Tillsammans

Invigning av stimulerande läsmiljöer

Idag hade vi invigning av stimulerande läsmiljöer! Vi hade förra läsåret studiecirkel Stimulera läsintresse där eleverna har varit delaktig i hur läsmiljön kan främjas och idag var det invigning av innemiljöerna! Vi hade mingel och eleverna fick sedan titta vad som inhandlats och detta var mycket uppskattat. /Hanna, lärare i åk 6

Mingel med bubbel och snacks

Ny inredning
Digital kompetens

Micro:bit – den lilla datorn

Idag har skolans matte- och tekniklärare genomgått en grundläggande kurs i micro:bit med Gunnar Oledal. Tanken är att micro:bit från hösten ska användas i undervisningen för att uppfylla läroplanens nya krav på digital kompetens och programmering. Vi på skolbiblioteket fick chansen att deltaga då vi har micro:bit i vår egen teknikpark och kände behov av en grundläggande genomgång av dessa datorer i miniformat.

Vi lärde oss grundläggande begrepp, såsom sekvens, iteration och selektion, innan vi testade kodning på makecode.microbit.org. Efter genomgång och problemlösning var det dags för olika uppdrag – få servostyrningen att röra sig, få neopixlar att starta och blinka efter angivna kommandon och få micro:bitsen att kommunicera via radiovågor.

Vi konstaterar att kodning är en ny värld för oss, som väcker allt från fascination till frustration. Ena stunden kände vi att vi förstod för att i nästa känna att inget verkar logiskt. Vi slogs av tanken att det kommer vara detsamma för de flesta eleverna när de ställs inför detta i klassrummen. Så viktigt det är att pedagogen kan bemöta både de elever som känner vanmakt till de som fattar galoppen direkt och behöver utmanas med flera uppdrag.

En annan reflektion är hur vi kan arbeta med programmering när vi själva inte behärskar området till fullo. Våra kunskaper är ytliga och vårt språk kring kodning är begränsat. Hur blir det i samtalet med elever? Medan vi satt i skolbänken idag ställde vi många frågor till Gunnar som förstod hur vi tänkte, förstod hur vi menade och besvarade frågan. Hur blir det när en elev frågar och vi eventuellt inte förstår hur de tänker, förstår vad de menar och kanske inte kan besvara frågan?

Vi tar med oss dessa frågor och funderar vidare under sommaren. Under hösten har vi som mål att utveckla kunskaperna kring vår tekniska utrustning och detta får bli en del av detta.

När personalen lyckas sända radiosignaler till varandra

Glad sommar önskar Karin, Lina, Christina & Anna – Alléskolans skolbibliotek

Språklig förmåga

Att bevaka sin egen läsning

Utifrån skolbiblioteket arbetar vi i många olika läsprojekt. Det är en utmaning att stötta och synliggöra de förmågor och strategier som en god läsare använder utan att de själv tänka på det. Under hela detta läsår har vi i biblioteket, tillsammans med skolans förstelärare i språkutveckling läst in oss på läsforskning och läsundervisning. Vi hade tidigare gått läslyftet och valde nu att fördjupa oss genom gemensam läsning av Lucy Culkins bok Färdplan för klassrummets läsundervisning och Jenny Edvardssons Mötet med texten. Som ett ”uppslagsverk” har vi Barbro Westlunds Aktiv läskraft och nu ska vi strax starta upp läsningen av Att utveckla självständiga läsare – dynamiskt mindset av Gravity Goldberg.

Att börja i Lucy Culkins bitvis svävande och reflekterande text var inte helt lätt, men kanske helt rätt. Vi kom från start långt från ”quick fix” och färdiga modeller, checklistor, läromedel och scheman och dök istället rakt in i reflektionen. Att bli medveten om både sin egen läsning och få glasögon att reflektera över elevernas läsning är inte en motorväg. Det kräver tid, eftertanke och måste fungera organiskt. Culkin uppmanar oss att spana på vår egen läsning. Jag har upptäckt hur mycket jag bläddrar fram och tillbaka när jag läser, hur jag tjuvkikar framåt och hoppar bakåt. Vilka metoder jag använder för att fånga karaktären. Att börja se på det här sättet har också fört utvecklingen av min läsundervisning framåt. Genom samtal med eleverna om det vi läst högt tillsammans får jag syn på hur eleverna läser, tänker och reflekterar. Varje pedagog förtjänar tid till den här processen i sitt ämne. En viktig skiljelinje som jag bär med mig från det här läsåret är: att som pedagog lära sig se vad som egentligen är dold kontroll av läsförståelse och inte undervisning i läsförståelse. Allt som oftast håller vi på med kontroll och allt för sällan med undervisning i läsförståelse, men det är inte ens säkert att vi själva ser det.

Tillsammans

Bookbuddies – att mötas med läsningen i fokus

Vikten av läsande förebilder kan inte överskattas! Under två veckor har nästan 400 elever i vår kommun träffats och pratat böcker och läsning med varandra. Åttor och fyror har träffat varandra och femmor och tvåor (på Centralskolan).  De äldre elever har förberett boktips och samtalsfrågor om läsning och litteratur: de ska vara förebilderna och därigenom stärka sitt självförtroende, de yngre barnen ska få läsande förebilder.

 

BookBuddies – ett projekt med boken i centrum för

  • att skapa läslust
  • att skapa en verklig mottagare för skolarbete
  • att skapa möten mellan åldrar
  • att prova en digital plattform för läsfrämjande och skapa förståelse för publicering av och hur information kan göras sökbar för andra på nätet.

BookBuddies är ett projekt för ökad läslust och ökad digital kompetens, men också för stärkt självförtroende och möten mellan eleverna. Till projektet hör också att göra ett digitalt eller konstnärligt boktips som ska publiceras på webben: bloggen som hör till Bookbuddiesprojeket. Här gäller det också att göra sitt inlägg sökbart med taggar.

Boktips av femmorna

Det är tredje året som vi jobbar med läsande förebilder på det här sättet. Det första året var ett pilotår och det är andra året som det har precis den här formen. Vi har lärt oss mycket kring logistiken och i vilka steg planeringen måste gå. Lärare hade förra året jobbat fram bedömningsmatriser för åk 8, vilket gav utrymme för att vidareutveckla samtalsfrågorna till själva träffarna.

Åttorna tipsar för fyrorna

Under träffarna satt eleverna 5-7 stycken, blandade yngre och äldre elever, runt småbord. I år flyttade vi alla Bookbuddiesträffarna till skolbiblioteket. Det kändes som en riktigt bra lösning. Det blev en mer avslappad situation och samtalen kom igång riktigt bra. Att få prata böcker och läsning sittandes bland alla böcker inspirerade också. ALLA imponerade så på oss vuxna som kunde smyga runt och lyssna på samtalen. Det är lätt att underskatta hur nervösa åttorna var för att ta sig an den här uppgiften. Det är verkligen skillnad på att ”redovisa en skoluppgift” än att ha en verklig mottagare för sitt arbete. En övervägande majoritet var jättenöjda med sig själva efteråt. En elev skriver i utvärderingen:

”Vi 8:or har blivit “modigare” och det kan göra att vi kan få en större chans att få sommarjobb och vi har fått lärdom av att ta ansvaret och sånt.”

Ett annat härligt kvitto är när fyrorna kommer in dagen efter och vill låna just de böcker de fått boktips om igår! Riktigt riktigt roligt projekt som berör så många!

 

 

Tillsammans

Tekniken i praktiken

I onsdags anordnades en minimässa på Alléskolan. Dagen var ett samarbete mellan skolbiblioteket, skolans makerprofil samt studie- och yrkesvägledaren (SYV). Idén föddes när vi innan jul pratade om hur vi skulle kunna nå ut med den teknik vi inhandlat under hösten till skolans elever. Vi hade provat att ha vad vi kallade Digiteket öppet under eftermiddagarna, dit elever efter skoltid fick komma och prova på ex. stop motion, robotar, programmering och spelfilm. Digiteket var ett lyckat projekt men vi kände att vi inte nådde så många elever som vi önskade bland annat på grund av att många inte hade möjlighet att komma till oss efter skoltid. Vi hade även en tanke om att eleverna skulle få insikt i att denna teknik, som de på många sätt uppskattar, faktiskt kan vara ett framtida yrke. Så hur skulle vi nå många elever samt väcka ett intresse och en nyfikenhet för teknik som en framtida yrkesmöjlighet?

 

Resultatet av en hel del funderande blev den minimässa som vi kallat ”Tekniken i praktiken”. Vår vision är att anordna liknande dagar ett par tillfällen per termin. Denna första gång skulle temat vara el, då vi ville presentera våra nyinköpta littleBits. Med hjälp av SYV  Maria kontaktades lärare på Teknikcollege, en yrkesambassadör från SAAB och ett lokalt företag som arbetar med el och automation, Etcon, tillika årets entreprenöriella samarbetsföretag 2017 i Åtvidaberg. 

Målet med dagen var att eleverna skulle se den röda tråden mellan

  • skolans teknik, som för dagen presenterades i form av littleBits, ledande lera och våra robotar
  • makerprofilen, som erbjuder ytterligare fördjupning inom teknikområdet inom ramen för elevens val. En profil som passar både tjejer och killar och som erbjuds för åk 7-9
  • gymnasieval i form av lärare, Anders och Tomas, och elever från Teknikcollege Facetten som kunde berätta om och visa på möjligheterna med att söka tekniska utbildningar
  • arbetslivet. Dels berättade Julia från SAAB om hennes arbete som montör samt yrkesambassadör och dels fanns Andreas på Etcon på plats för att visa upp deras arbete och svara på elevernas frågor kring tekniken som presenterades

Mässan startade under förmiddagsrasten och elever från åk 4 upp till åk 9 hade möjlighet att prata med våra utställare samt prova att koppla littleBits, få lampor att lysa med hjälp av batteri och ledande lera samt provköra robotarna. Vi har ynnesten att ha en stor öppen yta utanför skolbiblioteket, Allétorget, som används flitigt till evenemang som detta och dit eleverna gärna går på rasten. Allétorget var fullt av elever. När lugnet lagt sig efter att rasten var slut var åk 8 inbjudna att lyssna till Julia, som berättade om sin väg till det yrke hon har idag. En klass i taget var välkomna till Allétorget för en miniföreläsning samt bekanta sig med Teknikcollege och Etcon.

 

 

 

Under lunchen var det full fart igen. Eleverna ville testa vår teknik och inte en vrå var ledig utan där kopplades det el, med eller utan lera och robotar svischade fram och tillbaka med glada ungdomar som styrde dem med iPadsen. Den största vinsten, som vi i skolbiblioteket upplevde, var den proffsiga hjälp som de yrkeskunniga kunde bidra med. Vi kan koppla ihop littleBits och vi kan få lampan att lysa med hjälp av ledande lera men vi har svårt att hjälpa eller förklara när något inte blir som man tänkt. Exempelvis var det ett gäng elever som byggde en bil med hjälp av littleBits. När det var dags för premiärturen visade det sig att bilen bara snurrade runt i stället för att åka framåt. Varför? Vi stod ganska handfallna men med hjälp av våra kunniga utställare fick eleverna förklaring till varför bilen bara snurrade runt och tips på hur de skulle göra för att lösa problemet. Det var häftigt att se glädjen hos dem när bilen snyggt rullade rakt fram i korridoren. En pojke utbrast ”Jag har aldrig provat littleBits förut, men nu har jag byggt en fungerande bil”. Uppfattningen är också att eleverna tycker det är roligt med utomstående aktörer som är duktiga på sitt område och de ville och vågade fråga om sådant de undrade över.

 

 

Efter lunchrasten bjöd makerprofilen in till information för åk 6 där de berättade om vad man möter och får lära sig om man väljer att söka till makerprofilen inför åk 7. Många var intresserade, ställde frågor och visade engagemang när Mattias och Jens, ansvariga för profilen, pratade med dem.

Efter den intensiva dagens slut var vi trötta men nöjda och kände att vår minimässa blev mycket lyckad. Eleverna har redan frågat när vi ska göra detta igen och sedan i onsdags har vår teknikpark inte bara stått i ett skåp utan varje rast har några velat testa vidare med att köra robotar eller koppla littleBits, precis som vi önskat. Vi nådde många elever denna dag och vi tror att den röda tråden blev synlig. Nu satsar vi på nästa ”Tekniken i praktiken”-dag senare i vår och då kommer antagligen robotarna vara huvudpersoner.

Skolbiblioteket tackar SYV-Maria och Mattias och Jens från makerprofilen för ett givande och roligt samarbete. Tack även till elever och lärare, Anders och Tomas, från Teknikcollege, Julia från SAAB och Andreas från Etcon.

Språklig förmåga

Den gemensamma läsningens kraft!

I höglösningen och den gemensamma samtalet finns en sådan enorm kraft! I skolbiblioteket jobbar vi systematiskt med flera olika högläsningsgrupper i veckan. På högstadiet arbetar vi med eleverna som i sitt språkval har extra svenska och engelska. De elever i åk 4:a som fångats upp av skolans speciallärare får under elevens-val-tid komma till biblioteket. Dessa elever har avkodningsträning tillsammans med speciallärarna och får i biblioteket högläsning i grupper. Att med omsorg välja en bok som engagerar, läsa den högt och sedan få samtal om det lästa är något som uppskattas av eleverna. Bara biblioteksmiljön i sig tycks ha en lugnande och avslappnade effekt på eleverna.

Boksamtalen är uppbyggda utifrån Aidan Chambers samtalsform. Vi i biblioteket utvecklar våra metoder tillsammans med våra speciallärare och förstelärare i språk. Vi läser forskningstexter tillsammans, provar metoder, reflekterar och utvecklar tillsammans.

Under högläsningen med fyrorna fokuserar vi på samtal om text och att vidga ordförrådet. Högläsningspassen är uppbyggda så här:

 

Aktivitet Syfte
Hej! Samling Läsande förebild / läsargemenskap /vad innebär det att vara läsare?

Samtal:

vad läser jag just nu?

Vad funderar jag över i min läsning just nu?

Vad läser de just nu för bok i skolan?

Vad undrar de över i sin bok just nu?

Introducera boken Förförståelse, förutspå, väcka intresse
Läsning av boken Visa hur en bok kan läsas:

Narrativ läsning med inlevelse

Think – a -loud, vad undrar vi medan vi läser? Vad betyder orden?

Bilderna visas efter att texten på sidan har lästs.

Boksamtal enl Chambers modell Skapa en läsargemenskap

Få distans och reflektera … jag undrar…

Omforma – skapa något nytt Röra sig bortom texten
Dokumentera Skriva upp vad vi läst för att skapa en gemensam läsarerfarenhet.

 

Vi läser bilderböcker och eleverna får vara med och välja bland av skolbibliotekarien redan valda böcker. Böcker som vi läser är t.ex. omgjorda klassiker som Bockarna Bruse på Badhuset, De tre små vargarna och den stora stygga grisen, litteratur från andra kulturer som Mamy Wata och monstret eller både och som Makwelane och krokodilen. Texterna ska vara mångbottnade men ändå greppbara för eleverna. Bilderböckerna både utmanar och hjälper eleverna i sin språkutveckling. Chambers metod för boksamtal fungerar riktigt bra med eleverna – de har lätt att ta till sig modellen, som har fått belysas av symboler, emojis (glad gubbe med tumme upp/ledsen gubbe med tumme ner etc), och har många tankar om det de läser.

Samtal om det lästa

Att boksamtalen har samma struktur varje gång gör också att barnen snabbt känner sig bekväma. Vi har bokläsningen och boksamtalen i biblioteket. Vi har märkt att miljön spelar mycket stor roll för barnen. I biblioteket har vi en mysig och lugn hörna för vår läsning och ett bord med en vit tavla för våra boksamtal. Skolbibliotekarien har en annan roll än läraren och eleverna upplever inte att det är “skola” som ska bedömas utan en härlig stund tillsammans, de är avslappnade och pratar lätt om det lästa. Barn som är oroliga i det stora klassrummet blir lugna i biblioteket. En erfarenhet är att hela tiden flytta fokus till läsningen och böckerna: att prata om oss som läsare. Dels för att flera av barnen inte identifierar sig som läsare (det går trögt med avkodningen) och de behöver arbeta med sin självbild, men också för att flera av barnen har en tuffare hemsituation (så klart inte alla), men det är viktigt att fokus inte ligger på att prata om tråkiga saker som hänt hemma utan att vi här är vi läsare som tycker om att läsa och uppleva en bok tillsammans.

Vi har arbetat med grupper på mellanstadiet sedan tre år tillbaka. Tillsammans med speciallärarna har vi också jobbat fram ett bokbestånd för avkodningsträningen. Det nära samarbetet mellan speciallärarna, skolbiblioteket och skoldatateket har visat resultat i de mätningar som gjorts: barnen har gått framåt. Därför arbetar vi nu med en utveckling av arbetssättet: dels för fler årskurser men också för att föra över metoden till den dagliga undervisningen i klassrummet. Högläsningen som modell är vårt pågående utvecklingsområde.

Det är spännande att se att samma kraft i högläsningen som vi upplever hos eleverna på mellanstadiet också händer på högstadiet. Och vilken ynnest att få betalt för att uppleva böcker tillsammans med barnen och ungdomarna!