RDA

Workshops med kollegorna

I måndags, första dagen på terminen, var det studiedag på Alléskolan. Vi på skolbiblioteket, tillsammans med kollegorna på Makerprofilen, fick då chans att träffa all personal på 7-9 för att presentera vårt arbete med digital teknik och kompetens samt visa upp de teknikprylar som inhandlats under hösten. Vår tanke var att personalen skulle få testa, klämma och känna på sakerna samtidigt som de fick chans att fundera på hur de skulle kunna använda sig av dem i sin undervisning. Vårt mål är att den teknik vi inhandlat och provat på under hösten nu ska kunna lånas hos oss och flyttas ut i klassrummen under våren. Förhoppningen är att lärare ska ta chansen att använda sig av tekniken i sina ämnen men också använda oss i biblioteket som medpedagoger kring olika teman och digitala projekt.

Vid återsamlingen fick vi tillsammans med lärarna chans att lyfta kloka tankar och idéer kring hur vi skulle kunna använda tekniken i undervisningen. Rita digitala mönster på textilslöjden, träna vägbeskrivningar med blue bot eller skapa sagor i stop motion på franskan/tyskan/spanskan, skapa filmer till matematiska problem som kopplas till QR-koder, skapa historiska spel och etiska dilemman med twine, filma tutorials på engelskan. Tankarna var många och bra och nu hoppas vi att tekniken som finns i biblioteket ska få spridning på skolan.

Senare i vår kommer vi från skolbiblioteket gå runt i arbetslagen och lyssna in vilka planer som finns inför nästkommande läsår. Var kan vi hitta samarbeten mellan klass, lärare och bibliotek? Var kan vi vara en stöttning ute i klasserna?

Nu ser vi fram emot att inom en snar framtid även möta våra kollegor i årskurs 4-6.

Crossmedia

Narritativ speldesign

Besöket av Eira Ekre kom som en tidig julklapp. Vi fick nys om Eira och hennes work shop efter att hon besökt Linköpings IT-ceum tidigare i höstas. Efter mailkontakt kom hon så äntligen förra veckan.

Eira är en mångkonstnär men just denna torsdag bjöd vi in henne i egenskap av narritativ speldesigner. Hon berättade med stor kunnighet och engagemang om spelvärlden och dess uppbyggnad. Med konkreta exempel och massor av tips närmade vi oss spelets uppbyggnad med fokus på berättandet.

I grupp skulle vi sedan skapa storyn för ett eget spel. Tankarna var många och idéerna var ganska galna, men enades gjorde vi – vi skulle skapa ett satiriskt maktspel där man var Bossens assistent och till varje pris skulle försöka behålla sitt arbete samtidigt som man spelade Bossen bakom ryggen.

När vi hade en storyline var det dags att skapa text. Vi testade att skriva atmosfärtexter och dialoger på tre olika sätt. Vi skrattade så otroligt mycket och det var roligt att höra allas förslag. Fascinerande var att vi alla hamnade ganska nära varandras förslag efter att vi byggt en ordentlig gemensam grund i vår spelidé.

Vi hoppas få tillfälle att bjuda in Eira till Åtvidaberg fler gånger. Dels för att förkovra oss vidare inom detta område men även för att ta del av hennes andra kompetenser. Vi är mycket intresserade av att höra mera om att skriva för ljud.

Tack Eira för att du förgyllde vår dag! 

RDA

Öppet hus – Spridningskonferens 20171206

Rektor Sara Algulin hälsar våra besökare välkomna

Så kom äntligen den stora dagen då vi skulle dela med oss av projektet. Ett fyrtiotal besökare kom och delade eftermiddagen med oss. Under eftermiddagen berättade vi om projektet i stort och om vilka lärdomar vi dragit:

Regeringen har beslutat om förtydligande och förstärkning i läroplanen angående digital kompetens som kommer att gälla fullt ut från 1 juli 2018:

“Skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens.”

Projektet ”Skolbibliotek för ökad digital kompetens” tar avstamp i detta. Under hösten 2017 har vi fördjupat sig i vad det kan innebära för framtidens skolbiblioteksverksamhet.

Projektet har inneburit flera delar: dels fortbildning och kunskapsinhämtning, input från andra verksamheter, inköp av teknik, test av nya undervisningsformer samt att inleda dialog med dels pedagoger och personal på skolan samt politiker och förvaltning i den egna kommunen. En del av projektet har också handlat om att sprida erfarenheter till andra skolbibliotek, i kommunen och i länet, dels genom den här bloggen och dels genom spridningskonferensen.

Vi är på det hela taget nöjda med projektet men problem med inköp av teknik har tyvärr fördröjt allt vi velat göra. Den nya digitala teknik som vi ville ha tillgång till, var inte upphandlad i Åtvidabergs kommun och det fanns stora svårigheter att hitta vägar för inköp. Vi har under hösten landat i en ny verksamhetsplan kring digital kompetens och planerat för ett fortsatt utvecklingsarbete. Projektet har haft djupgående effekt på förutsättningarna för vårt skolbibliotek att arbeta vidare för att uppnå Skolverkets krav att jobba främjande av digital kompetens.

Efter den gemensamma dragningen delade vi upp oss i tre mindre grupper. Vi föreläste om vårt stora digitala författarprojekt tillsammans med Christina Wahldén, som vi tidigare bloggat flera gånger om här på bloggen. Vi berättade också om vårt filmprojekt – MIK-i-praktiken, som vi genomfört tillsammans med Film i Öst. Alla fick också chansen att prova våra robotar.

Vi avslutade med en gemensam diskussion, ledd av Lisa Ekman från Regionbibliotek Östergötland, om vad vi regionalt kan göra för att stärka varandra i processen för ökad digital kompetens.

Crossmedia

Digitala boksamtal

Vi började Christina Waldén-projektet med att alla 9:or samlades i matsalen, där fick vi träffa henne för första gången via Google hang out och hon berättade lite om sig själv och böcker som hon har skrivit. Efter det läste vi några av hennes böcker, man fick välja vilka man ville. När vi gjort det så skrev vi noveller, det skulle handla om något som var inom samma tema som Christina själv skriver i. Sedan började vi med muntlig diskussion, då hamnade vi i olika grupper där vi skulle välja varsitt ämne, t.ex. alkohol, sexuellt våld eller hedersmord och sedan berätta lite om det ämne man valt för varandra och sedan ha en diskussion om ämnet.

Efter allt det så skulle vi börja med boksamtal, då skulle vi få träffa Christina via Skype igen. I vår klass delades vi upp i grupper efter vilken bok vi hade läst, alla i gruppen skulle ha läst samma bok. I grupperna skulle vi komma på frågor som vi skulle fråga när vi träffade henne. När boksamtalet hände så gick först en grupp in och när de var klara så gick nästa in. Vi fick prata med i Christina i ungefär 20 minuter. Det första vi gjorde var att sätta oss runt ett bord och på en tv kunde vi se Christina. Vi hälsade, ställde våra frågor och lyssnade och antecknade när hon svarade på frågorna. Först var det lite stelt och nervöst, vi visste inte riktigt vad som skulle hända. Vi visste att vi först skulle hälsa, men efter det så visste vi inte riktigt hur vi skulle fortsätta samtalet. Men när vi väl kom igång så gick det bra, för att det var enklare att ställa frågorna när hon inte fysiskt satt framför oss utan bara var på en skärm.

Det var enkel att ha ett samtal med Christina för att hon var så trevlig och öppen med bra och långa svar på frågorna. Hon var bra på att berätta om sina böcker, hon berättade om hur hon kom på ideérna till böckerna på ett intressant sätt. Hon verkade ganska kunnig också, för att hon hade nästan alltid svar på allt man frågade. När hon berättade om boken så fick man en bättre förklaring om bokens struktur och anledningen till att hon skrev den, än om man hade letat efter ett svar på nätet.

Jag tycker att detta var ett bra sätt att “träffa” henne, för att skypa med henne kändes mycket enklare än att faktiskt träffa henne i verkligheten. Att ha ett videosamtal med någon är mer vanligt för mig, vilket gjorde att träffa henne via Skype kändes mer säkert och vanligt. Något som även gjorde att man kunde ha ett bra samtal med henne och inte bara att man ställde frågorna, fick svar och sedan var det klart. Efter detta projekt så har jag lärt mig att de ämnen som hon skriver om är mer vanligt i samhället än vad man trodde och att man ska hjälpa varandra. Det har även hjälpt att förbättra mig med att skriva novell, något som jag innan hade svårt med och att ha en muntlig diskussion.

Det var roligt att göra detta och jag hoppas att vi gör det igen.

My Nilsson Larsson, 9E.

RDA

Bokhyllehäng

Under hösten har vi dragit igång ett nytt koncept ”Bokhyllehäng” för att skapa en kontaktyta för att diskutera både böcker, läsning och nätet med eleverna. Inspirationen fick vi under Biblioteksdagarna då Prickiga Paula från Växjö bibliotek föreläste om Bokhyllehäng för läsning och skapande. Vårt koncept är en variant: fokus är läsningen och böcker, men även digitala fenomen. Vi träffas under rasten och det är därför drop-in som gäller. Vi bjuder på lite fika och medan vi äter diskuterar vi ett tema och pratar om böcker knutna till det temat.  Eleverna får dra diskussionsfrågor ur en burk. På senaste träffen diskuterade vi Creepypasta och spökhistorier och vandringssägner på nätet. Var kommer de ifrån? Hur kan man avslöja dem? Varför delar vi dem vidare? Vad är vi rädda för? Vi provade också att hitta på egna spökhistorier på nätet, kolla in Creepypodden och böcker med temat. Det har varit ett riktigt bra koncept, eleverna har möts över åldersgränser och det har känts som temana hittills har känts angelägna. 

Det som är svårt när vi pratar om spökhistorier och rykten på nätet är att många barn faktiskt tror på övernaturliga fenomen och spöken. Det gör dem än svårare att vara källkritiska. Några uttryckte att ”Jag vet ju att de där kedjebreven inte är sanna, men tänk om, tänk om det faktiskt finns onda väsen där ute? – därför delar jag för säkerhets skull…” Det är sådana här samtal som är viktiga att föra med barnen för att kunna tala om digital kompetens. Vi vuxna måste också få syn på barnens sätt att förhålla sig och tänka kring de här fenomenen om vi ska kunna utforma en skolbiblioteksverksamhet som stödjer utvecklingen av barnens digitala kompetens och källkritik. Dagens bokhyllehäng gav oss många tankeställare och en inblick i barnen och ungdomarnas vardag. Nästa vecka handlar det om Youtube och Youtubers.

Crossmedia

Nya vägar till läsförståele

Under Hacka Bibblan i Gävle fick vi syn på boken ”Vad har hänt här?” av Julia Neuhaus och Till Penzek. I boken får vi se roliga och knasiga ”efter-bilder” och läsaren ska gissa vad som har hänt innan. Bokens alla tolv bilder har en QR-kod kopplad till sig och när koden skannas leds läsaren till en rolig liten stop-motionfilm som berättar vad som har hänt. Det ena knasigare än den andra.

Vi testade boken i en av våra läsgrupper i bibblan. Vi har en läsgrupp som kommer varje vecka för högläsning och boksamtal. Syftet med stunden är att väcka läslust och för ökad läsförståelse. Boken gjorde fullkomlig succé hos våra tioåringar i gruppen. Det var jättekul att gissa tillsammans och det var också roligt att prova att skanna. Flera av eleverna hade sett QR-koder men inte provat att skanna. De upptäckte att det fanns QR-koder i bibblan (som vi använt till utställningar, boktips osv) som de också ville testa.

Boken väckte också idéer hos oss hur vi kan jobba med läsning och berättande utifrån QR-koder och stopmotion. idag på rasten och nästa tisdag ska vi testa stopmotion som berättarform med eleverna och boken blir en riktigt bra inspirationskälla.

RDA

Hej Vaggeryd!

För några veckor sedan begav sig ett gäng från Åtvidaberg till Vaggeryd för att besöka deras bibliotek och Makerspace. En av oss som åkte hade gjort liknande besök innan och verkligen rekommenderat oss andra att följa med för att se hur Vaggeryd arbetar kring bibliotek och digital kompetens.

I Vaggeryd möttes vi upp av Mia, som arbetar med och ansvarar för delar av Makerspace. Hon berättade om kommunen, förskolorna,skolorna, biblioteket och andra aktörer i samhället och om det fina samarbete de har för att integrera varandras verksamheter i varandra. Verkligen ett gott exempel på ”sharing is caring”, röda trådar och gemenskap.

Till slut var det dags för att kliva in i Makerspace. Den bild jag personligen haft av denna typ av verksamhet har varit fokuserad på robotar och programmering. Främst för att det är just detta vi arbetat med under hösten och den första digitala teknik jag stött på i egenskap av skolbibliotekarie. För mig, som ny i denna skolbiblioteksvärld, har det varit stort att ta in all ny teknik som jag fått möta under hösten. För inte så länge sedan hade jag inte ens hört talas om Makey Makey, Little bits eller Blue Bots. En helt ny värld har öppnat sig för mig och jag har lite tvekande tagit steget in.

När vi nu klev in i Vaggeryds Makerspace, rummen där de förvarar all den utrustning som bygger deras verksamhet, såg vi så mycket mera än bara robotar.

 

Allt presenterades i prydliga lådor och skåp

 

 

 

Nu förstod vi varför vår kollega varit eld och lågor över Vaggeryds Makerspace. De har kommit långt med sin verksamhet och byggt upp ett stort förråd av tekniska prylar, såsom 3D-skrivare, laserskärare, robotar, symaskiner och en pappersskärmaskin. Men insikten att Makerspace är så mycket mer än teknik slog oss när vi såg den upplaga av artiklar som i prydliga rader stod i hyllorna, märkta lådor med material att använda.

Makerspace är idag en ordinarie del av biblioteket i Vaggeryd, men det bedrivs även projekt utanför bibliotekets verksamhet. Bland annat berättade Mia om Creative Ladies, en grupp damer som träffas varje vecka för att skapa tillsammans, eller Geek girls, en grupp för tjejer som vill testa teknik.

Makerspace erbjuder även sina lokaler och sin utrustning till förskola och skola. Exempelvis kan lärare låna tekniklådor med olika teman (ex. Makey Makey eller Blue Bots) för att använda i sin egen undervisning. En idé som vi kände att vi vill anamma i vår egen verksamhet.

När vi lämnade Vaggeryd, nöjda, inspirerade och glada, pratade vi om alla saker vi själva vill ha i vårt Digitek. Vad skulle det kosta? Hur skulle det kunna få plats? Hur mycket tid behöver vi lägga på underhåll och uppdateringar av materialet? Vad skulle lärarna önska fanns hos oss för utlån? Det är så härligt att få brain storma, att i tanken handla, inreda och fixa, för att sedan landa i vad som är rimligt för oss.

Vi tackar Vaggeryd för besöket! Ni öppnade vår värld för vad Makerspace och digital teknik kan vara. Besök gärna deras hemsida: http://makerspace.vaggeryd.se/

 

RDA

Robotar på vift!

Under två tisdagar har vi arbetat med robotarna Dash, Dot och mBot i Digiteket. Vi har haft sex grupper igång samtidigt. Vi har också haft en workshop under höstlovet tillsammans med alla skolbibliotekarier i Åtvidabergs kommun och kommunbiblioteket. Tillsammans har vi utforskat både vad robotarna kan göra, men också fått tid att reflektera över hur de kan användas för att vidga sin digitala kompetens.

Under första tisdagen lekte vi fritt med  robotarna med hjälp av apparna. Vi utforskade vad robotarna kunde göra. Det var väldigt roligt att hålla på med robotarna. Barnen var uppfinningsrika och kunde lätt hålla koncentrationen i över en timme. Alla vågade trycka på allt! Även under workshopen med oss vuxna hade robotarna, framförallt Dash, en väldigt glädjande effekt – den känns ofarlig, lekfull och som en vän. Flera barn ville ta med sig Dash hem.

Under andra passet hade vi planerat utmaningar för barnen. Vi började med att prata om instruktioner och att bakom varje app och datorprogram så finns det en instruktion, en kod. Så tittade vi på appen Blocky, där man kan styra Dash med hjälp av blockprogrammering. Vi testade att sätta ihop olika enkla block för att utforska hur det fungerade. Barnen var snabbt på och hade lätt att ta till sig blocken. Flera uttryckte att det var själva testandet som var roligt – att ha en idé och se om den gick att genomföra. Vi hade också förberett färdiga övningar med instruktioner men då såg vi att barnen snabbt kroknade. Att ta till sig en instruktion och sedan göra kändes kul som idé men eleverna övergav det snabbt. Kanske kändes det inte lika fritt? Kändes det som att det plötsligt fanns rätt och fel?

Vi ser många fördelar att arbeta med robotarna för att förstå styrning och att komma igång med enklare blockprogrammering. ”Alla” tycker om robotarna, de är enkla att komma igång med och bjuder in till lekfullt lärande. Det är bättre att tänka sig upplägget: (1) testa lekfullt, (2) blockprogrammera tillsammans, gärna härma färdiga programmeringar (3) skapa en idé om vad roboten ska göra och prova att i grupp programmera med block, än att satsa på de färdiga övningar som vi testade. Just att eleverna får komma med idén om vad robotarna ska göra känns viktigt. Vi har också upptäckt att det behövs lite ordningsregler för hur man hanterar robotarna – t.ex. endast köra dem på golvet, inte bära dem i ”huvudet” etc. Nu kommer vi att rigga i ordning lådor för utlåning av robotarna i klassrummen.

RDA

Vlogg i digiteket

I början av hösten gjorde vi i bibblan en liten undersökning kring vad eleverna önskade få veta mera om i digiteket. Vlogg var en given kandidat som fick många röster. Så sagt och gjort, vid två tillfällen har vi anordnat vlogg som tema under digitekets öppna verkstäder på tisdagseftermiddagar.

Hur skulle vi skulle tänka kring antalet deltagare? Kan vem som helst droppa in för att testa? Ska vi ha föranmälan? Hur många hinner vi med att hjälpa? Vilka förkunskaper har de redan? Tänk om det kommer 50 stycken? Eller 3 stycken? Hur många har vi plats för?

Vi äger nu sex iPads och vi startade tankeprocessen där. Om vi har sex paddor så borde de kunna arbeta i par kring en enhet. Det medför tolv elever. Men var gör vi av dem när det är dags att spela in? Kan vi ha sex grupper på gång i biblioteket utan att de stör varandras inspelningar? Vi trodde det, så vi bestämde att ha föranmälan där maxantalet var tolv personer. Efter första tillfället fick eleverna välja om de ville anmäla sig till andra tillfället eller lämna sin plats vidare till andra intresserade.

Det tog inte många dagar efter vi gått ut med informationen så var tillfälle 1 redan fullbokat.

Vi hade ett tänk kring upplägget där vi skulle starta med diskussioner, titta på några kända vloggare och prata om konkreta tips kring en lyckad vlogg. När tolv glada och förväntansfulla ungdomar stormade in den första tisdagen visade det sig att de redan hade massor av tankar, idéer och kunskaper kring vloggar. Vi lät dem komma igång med filmningen ganska så snart efter att vi samlats och pratat lite. De var så sugna och vi ville inte hejda deras kreativitet. Nu visade det sig att det blev platsbrist trots allt. Filmning pågick i varenda vrå i bibliotekets lokaler och man fick akta sig för att inte fastna på någons film och orsaka omtagning.

Vloggarna skapades i iMovie och själva filmandet flöt på bra. De hade klara bilder kring vad de ville vlogga om. Glädjande nog valde många att prata om och visa upp olika böcker. Det var roligt att se dem använda typiska gester och minspel för att få till den rätta ”kändis-vloggar-feelingen”.

När de kom till redigeringen kom också problemen. Där fick vi som vuxna gå in och stötta, visa och försöka klura ut hur man skulle lösa alla de önskemål som kom upp – hur får man en liten infälld ruta i bilden? kan jag få in en bild från min mobil till iPaden? Vi kunde inte svara på alla frågor men allt blev löst efter att kloka huvuden slagits samman och vi testat oss fram. Många av eleverna hjälpte även varandra när frågor uppstod.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

De flesta eleverna valde att anmäla sig direkt till pass 2 för att kunna göra färdigt sina vlogg-inlägg. De som inte kunde komma tillbaka hade annat uppbokat tisdagen efter. På så sätt fick vi möjlighet att öppna upp för nya anmälningar till veckan efter, som även den blev fulltecknad.

Vlogg blev en hit! Filmredigering är verkligen ett område att titta mera och närmare på i framtiden. Spela in kunde alla, men det var sedan problemen och frågorna kom. Väl värt att anteckna och planera in för framtidens digitek-aktiviteter.