MIK

Under förra året började Anna, som är MIK-ansvarig, att skissa på hur vi kan få bättre kvalité i vårt arbete med faktatexter. Anna gallrade och städade rejält i faktahyllan efter att hon stämt av med lärarna vilket behov som faktiskt fanns för undervisningen. Förut hade vi en massiv och kompakt vägg med böcker, nu är den luftigare och har fått nya knubbar. En hylla för lättläst och mer tillgänglig fakta för mellanstadiet har skapats. Nu skyltar vi medvetet vid disken med nyinkomna faktaböcker. Det finns också en “brain breaks-hylla”  med böcker där man på läsrasten hinner att lära sig något nytt. Vi har också utvecklat mikrolektioner om faktaböcker. De håller vi i samband med bibliotekstiden. Vi har också ett stort projekt för läsning av faktatexter tillsammans med åk 6. Där är det Karin som jobbar med lärarna utifrån Adrianne Gears metod Reading Power (Att läsa faktatexter).

Mikrolektionerna i bibblan åk 5-6  och Bibliotekskunnighet åk 7

När eleverna kommer med sina lärare till bibblan för att låna har vi alltid först en samling. Vi kallar det för en mikrolektion eftersom den bara är några få minuter. Vid läsårets uppstart är det faktatexter och skönlitteratur. Vi pratar om hur man ser skillnad på böckerna, att de är organiserade olika i bibblan och att vi läser dem på olika sätt. Eleverna får övningar att försöka lösa i smågrupper:

Åk 5 – eleverna får två böcker var. Vilken är en faktatext och vilken är en skönlitterär text? Hur kan de se det?

Åk 6 får vara bibliotekarier och ska lyckas sätta upp rätt böcker på rätt hylla. Ska boken stå på den skönlitterära hyllan eller på faktahyllan, och i så fall var?

I sjuan får de en repetition igen över hur faktaböckerna är organiserade. Du kan läsa om det mer i det här blogginlägget.

Reading Power och faktatexter

Förra året storsatsade vi på metoden Reading Power för skönlitteratur med åk 5, något vi valt att fortsätta med i nuvarande åk 5. Vi ville gå vidare med reading power i åk 6 och valde att läsa och arbeta utifrån Adrianne Gears bok Att läsa faktatexter. Vi startade nu i augusti och har kämpat med startegin zooma in tillsammans med barnen. Strategin är en av flera och just zooma in, går ut på att känna igen faktatextens särdrag och textstruktur. Vi läser inte på samma sätt när vi läser en faktatext som när vi läser en skönlitterär text.

Eleverna har fått titta i olika faktaböcker, letat efter särdrag och lärt sig begrepp som hör faktatexten till: faktaruta, register, tabell, flödesschema, bildtext, innehållsförteckning, etc. De har fått skapa VENN-diagram för skönlitteratur och faktatext för att se vad de har gemensamt och vad som skiljer dem åt. Det är lätt att förutsätta att eleverna har metaperspektiv på vad en faktatext är, de har ju läroböcker! Men så enkelt är det inte. De har sällan reflekterat över att texter går att grupperna efter textstruktur och särdrag och de saknar ord för att tala om det. Tillsammans lär vi oss att tänka om faktatexter och skaffa oss ett gemensamt språk. Eleven behöver ha insikt om vad syftet med en faktatext är för att förbättra sin läsförståelse. En faktatext måste inte läsas från början till slut, en faktatext har information på många olika ställen som kräver att vi inte hoppas över bilder, bildtexter, tabeller etc.

Vi har bara börjat med Adrianne Gears bok om faktatexter och vi pedagoger har fått kämpa mer än när vi arbetade med hennes material kring skönlitteratur. Beror det på att vi inte heller har reflekterat lika mycket kring vårt arbete med faktatexter? De strategier som vi använder på skola när vi läser faktatexter är VÖL (Vet, önskar veta, lärt mig) och metoden Thieves. Det här dock det första, fördjupade projektet kring läsning av faktatexter där vi verkligen får tillfälle att lyssna på hur eleverna tänker kring läsning av dem. Det ska bli spännande att upptäcka det här området tillsammans.