Alléskolans bibliotek

Menu

Allébiblioteket

Dyslexiveckan 2020

av

Årets dyslexivecka är här! Vi har sedan starten arbetat med att lyfta den här veckan tillsammans med eleverna och också fått mycket positiv respons från eleverna efteråt. Flera berättar om hur viktigt det varit att känna sig sedda. Det kan vara svårt med “informationskampanjer” men vi har provat och hittat många lyckade former under året. Syftet med dyslexiveckan är att sprida information om vad dyslexi är och vilka hjälpmedel som finns att tillgå. En röd tråd som bestått genom åren är att fokusera på att stärka självförtroendet genom att förmedla ett budskap om rättigheter, styrkor och att visa på förebilder. Arbetet med dyslexiveckan är en del av likabehandlingsarbetet mot diskriminering och för förståelse.

Ur läroplanen Lgr-11:

”Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen”. 

”Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande”. 

I en utställning på Allétorget visar vi bilder på kända personer som berättat om sin dyslexi och om hur de känt under sin skolgång. När klasserna besöker biblioteket berättar vi särskilt om Nattid (influencer) och prins Carl Philip. Vi pratar också om hur vi som kompisar kan stötta genom hur vi är mot varandra, att vi alla är olika och att det är något bra.

Eftersom det känns extra viktigt att nå eleverna tidigt satsar vi mest på åk 4. Under oktober månad får de i klassen arbeta med rollspel och övningar utifrån textutdrag ur boken “Bråkiga bokstäver” av Helena Bross. Syftet är att känna igen sig eller få förståelse för hur det kan vara att ha dyslexi, att eleven kan 

  • göra en koppling till sig själv, hur det kan kännas när man har svårt för något.
  • vara en bra kompis gentemot den som man ser har det kämpigt.
  • få kunskap om vad man kan få hjälp med om någon har svårt att läsa.

Skolbiblioteket har valt både textutdragen och skapat övningar och material till arbetet i klassen.

VR gör succé på Allé

av

Förra året beviljades vi medel från Svensk Biblioteksförening för att genomföra MIK-jam samt fördjupa oss i AR och VR. Kan dessa tekniska prylar hjälpa eller stjälpa undervisningen? Under våren stod arbetet ganska stilla, främst pga covid. MIK-jammet fick skjutas fram och några seriösa tester kring AR/VR gjordes inte. Vi i skolbibblan köpte in lite, testade lite, läste på lite … i väntan på att få göra något riktigt.

I skrivandets stund har vi köpt in fem par Oculus Go. Vi fick tips om dessa från Visualiseringscenter i Norrköping. Vi är mycket nöjda då de är väldigt användarvänliga. Dessvärre visar det sig nu att de är en utgående modell och ej kommer gå att köpa flera av.

Vi har även köpt in fyra stycken Merge Cubes för AR-upplevelser samt det senaste tillskottet i teknikparken, nämligen AR t-shirts. Hur häftigt är inte det?

Med en AR t-shirt och en app kan vi lära oss mer om kroppen

I och med att vi kunde genomföra vårt jam i augusti kom då äntligen den där kickstarten vi väntat på. Sammanlagt tolv kollegor testade AR/VR under MIK-jammet. Deras redovisningar väckte nyfikenhet hos andra och flera lånade hem VR för att i lugn och ro testa. Detta gladde oss givetvis och vi lånade ut med förbehållet att de under tiden skulle fundera på hur VR skulle kunna förhöja/underlätta/tydliggöra undervisningen, eller kanske inte? I slutet av terminen tänker vi samla ihop personalen som lånat VR och försöka samla in deras intryck och göra en sammanställning. Men fram tills dess fortsätter vi låna ut till de som vill men vi ska även försöka låna ut till de som inte vill. Kanske kan det öppna en helt ny värld för dem?

Avslutningsvis har några kollegor frågat om möjligheterna att köpa in en Go Pro-kamera för att kunna skapa egna VR-filmer. Klart vi ser över möjligheterna kring detta! Fortsättning följer …

Några ur personalen testar VR under MIK-jammet

En dikt betyder känslor

av

Under våren 2020 startade ett samarbete mellan skolans SvA-lärare och skolbiblioteket. Tillsammans med andraspråkselever i åk 5 genomfördes ett arbete kring dikter. Detta utmynnade i en bok som eleverna döpt till ”En dikt betyder känslor och lite vad som helst”. Som sig bör har vi nu haft en release-fest med VIP-gäster, tal och bubbel. Så här gjorde vi:

Lektion 1: Vad är en dikt? Samtal och diskussioner kring begreppet och andra synonymer, såsom lyrik och poesi. Elevernas svar fick senare pryda bokomslaget.

Lektion 2-5: Anna från skolbiblioteket visade på en ny dikt varje lektion, exempelvis länkdikt och femrading. Vi startade med att läsa en exempeldikt tillsammans och sedan tittade vi på hur dikten var uppbyggd och hittade dess typiska drag.

I exemplet med länkdikter visade vi eleverna detta:

Till exempel:

Saften smakade sött och rött

rött som ett smultron

smultron växer nära mitt hus.

Eleverna fick fundera på vad som var typiskt för denna dikt och de fann att sista ordet i raden är också första ordet i nästa rad. Efter att vi enats om diktens uppbyggnad fick eleverna börja skriva. Ofta hann de skriva många dikter under lektionen då vi medvetet valt ganska enkla och korta dikter, just med tanke på att det skulle vara lätt att komma igång och vi ville lyfta inspirationen. När lektionen närmade sig sitt slut fick eleven välja den av dagens skrivna dikter de själva tyckte bäst om och sedan läsa upp den för gruppen. Lektionen efter var det dags för nästa dikttyp.

Lektion 6: Vi visste redan från början att vi ville ha med ett digitalt inslag när vi arbetade med dikterna. Eleverna fick nu i uppdrag att välja ut en av alla sin dikter som de ville spela in. Vi använda oss av appen Garageband och eleverna fick öva sig i att läsa med rytm, flyt, uttal och att läsa lagom långsamt.

Lektion 7-8: För att förhöja upplevelsen av dikterna var det nu dags att lägga till ljudeffekter till de redan inspelade dikterna. Detta arbete blev mer invecklat än vi räknat med. Främst för att Garageband var nytt för eleverna så vi fick lägga mycket tid på hantering av appen. Sedan var det begränsat utbud av ljudeffekter vilket gjorde eleverna lite frustrerade. En del var dock påhittiga och spelade in egna ljud. De färdiga resultaten kopplades sedan till en QR-kod och är givetvis ett roligt inslag i vår diktbok, då läsaren även kan lyssna på några av dikterna.

Parallellt med arbetet i skolan hade eleverna även i hemuppgift att låta föräldrarna lära dem och skriva ned en dikt på modersmålet. Syftet med detta var att engagera hemmet och visa på vad vi arbetade med i skolan just då. Vi tog hjälp av lärare i modersmål för att få brevet hem till föräldrarna översatt till respektive språk. Varefter dikter kom tillbaka till skolan lät vi eleverna skriva av dem och spela in dem.

Efter detta följde en tid av redigering. Vi hade möjligheten av låta Lina på biblioteket stå för detta arbete, då hon är superduktig på layout. Våra chefer lät oss lämna in boken till vårt lokala tryckeri och strax innan sommaren kunde vi hämta ut 40 färska exemplar av 5:ornas diktbok.

Förra veckan var det då dags för release-fest. Eleverna fick själva välja vilka VIP-gäster de ville bjuda in, skrev fina inbjudningskort, bestämde vad som skulle bjudas på, skrev tal, tränade sig att läsa uttdrag ur boken och smyckade lokalen. Givetvis stod gästerna på kö för signering medan de drack cider och åt pop corn.

Då boken även beskriver hur vi har arbetat samt visar upplägget på alla de dikter vi arbetat med kan man kalla den en metodbok. Därför valde eleverna att skänka en bok till varje skolbibliotek i kommunen. På så sätt kan de vara med och sprida hur roligt det kan vara att arbeta med dikter.

Hur arbetar vi med faktaböckerna?

av
Reading Power-metodens strategier

Under förra året började Anna, som är MIK-ansvarig, att skissa på hur vi kan få bättre kvalité i vårt arbete med faktatexter. Anna gallrade och städade rejält i faktahyllan efter att hon stämt av med lärarna vilket behov som faktiskt fanns för undervisningen. Förut hade vi en massiv och kompakt vägg med böcker, nu är den luftigare och har fått nya knubbar. En hylla för lättläst och mer tillgänglig fakta för mellanstadiet har skapats. Nu skyltar vi medvetet vid disken med nyinkomna faktaböcker. Det finns också en “brain breaks-hylla”  med böcker där man på läsrasten hinner att lära sig något nytt. Vi har också utvecklat mikrolektioner om faktaböcker. De håller vi i samband med bibliotekstiden. Vi har också ett stort projekt för läsning av faktatexter tillsammans med åk 6. Där är det Karin som jobbar med lärarna utifrån Adrianne Gears metod Reading Power (Att läsa faktatexter).

Mikrolektionerna i bibblan åk 5-6  och Bibliotekskunnighet åk 7

När eleverna kommer med sina lärare till bibblan för att låna har vi alltid först en samling. Vi kallar det för en mikrolektion eftersom den bara är några få minuter. Vid läsårets uppstart är det faktatexter och skönlitteratur. Vi pratar om hur man ser skillnad på böckerna, att de är organiserade olika i bibblan och att vi läser dem på olika sätt. Eleverna får övningar att försöka lösa i smågrupper:

Åk 5 – eleverna får två böcker var. Vilken är en faktatext och vilken är en skönlitterär text? Hur kan de se det?

Vilken bok är skönlitteratur och vilken bok är fakta?

Åk 6 får vara bibliotekarier och ska lyckas sätta upp rätt böcker på rätt hylla. Ska boken stå på den skönlitterära hyllan eller på faktahyllan, och i så fall var?

Övning: Vilken hylla ska boken stå på?

I sjuan får de en repetition igen över hur faktaböckerna är organiserade. Du kan läsa om det mer i det här blogginlägget.

Reading Power och faktatexter

Förra året storsatsade vi på metoden Reading Power för skönlitteratur med åk 5, något vi valt att fortsätta med i nuvarande åk 5. Vi ville gå vidare med reading power i åk 6 och valde att läsa och arbeta utifrån Adrianne Gears bok Att läsa faktatexter. Vi startade nu i augusti och har kämpat med startegin zooma in tillsammans med barnen. Strategin är en av flera och just zooma in, går ut på att känna igen faktatextens särdrag och textstruktur. Vi läser inte på samma sätt när vi läser en faktatext som när vi läser en skönlitterär text.

Eleverna har fått titta i olika faktaböcker, letat efter särdrag och lärt sig begrepp som hör faktatexten till: faktaruta, register, tabell, flödesschema, bildtext, innehållsförteckning, etc. De har fått skapa VENN-diagram för skönlitteratur och faktatext för att se vad de har gemensamt och vad som skiljer dem åt. Det är lätt att förutsätta att eleverna har metaperspektiv på vad en faktatext är, de har ju läroböcker! Men så enkelt är det inte. De har sällan reflekterat över att texter går att grupperna efter textstruktur och särdrag och de saknar ord för att tala om det. Tillsammans lär vi oss att tänka om faktatexter och skaffa oss ett gemensamt språk. Eleven behöver ha insikt om vad syftet med en faktatext är för att förbättra sin läsförståelse. En faktatext måste inte läsas från början till slut, en faktatext har information på många olika ställen som kräver att vi inte hoppas över bilder, bildtexter, tabeller etc.

Vi har bara börjat med Adrianne Gears bok om faktatexter och vi pedagoger har fått kämpa mer än när vi arbetade med hennes material kring skönlitteratur. Beror det på att vi inte heller har reflekterat lika mycket kring vårt arbete med faktatexter? De strategier som vi använder på skola när vi läser faktatexter är VÖL (Vet, önskar veta, lärt mig) och metoden Thieves. Det här dock det första, fördjupade projektet kring läsning av faktatexter där vi verkligen får tillfälle att lyssna på hur eleverna tänker kring läsning av dem. Det ska bli spännande att upptäcka det här området tillsammans.

Kvalitetsarbete – vart ska vi?

av

Vi får då och då förfrågningar om hur vårt kvalitetsarbete ser ut. Vi ska försöka att beskriva det här!

Vår skola och kommun har ett årshjul för kvalitetsarbetet. I samband med terminsstarten i augusti förtydligas skolans verksamhetsplan för det kommande läsåret. Vilka prioriterade mål finns, vad ska vi göra för att nå dit och vem har ansvar? I skolbiblioteket skriver vi två verksamhetsplaner som ska stämma överens med den här övergripande: en för MIK och en för språklig förmåga. Vårt arbete att börja skriva skolbibliotekets planer påbörjas i slutet av april. 

Skriva verksamhetsplaner

Vi har valt att dela upp ansvaret för MIK och språklig förmåga. Anna ansvarar för MIK och Karin för språklig förmåga. Vi har båda ett antal nyckelpersoner som vi diskuterar med om var verksamheten inom respektive område står och hur vi ska jobba vidare för att nå de mål skolan har satt upp. Vi för också dialog med skolans olika arbetslag. Utifrån det underlag vi får in tittar vi efter stöd i forskning och andra skolors goda exempel, för att lägga fram ett förslag på verksamhetsplan för nästa läsår. Tillsammans med rektorerna tas sedan beslut om vad som ska prioriteras. Efter rektors beslut skickas planerna tillbaka ut i arbetslagen för att vi alla ska vara överens om nästa års arbete. Vi gör också en planering över när på året olika insatser ska ske och vem som har ansvar.

Nyckelpersoner

Nyckelpersoner är de som har information som kan hjälpa oss att få ett metaperspektiv på verksamheten. De har insyn via kartläggningar, åtgärdsprogram och tester, eller genom att deras befattningar innebär att de har ett större ansvarsområde. De hjälper oss att skaffa oss en bild om var vi står, vart vi bör vara på väg och hur vi kan komma dit. Rektorerna är självskrivna nyckelpersoner, men det finns fler.

Nyckelpersonerna för arbetet med MIK är skolans MIK-grupp, som består av lärare i SO, SV och bild och skolbibliotekarien. Även rektor finns med i planeringen av vilka mål arbetet ska ha. MIK-gruppen sätter tydliga mål för och utvecklar skolans MIK-ekologi.

Nyckelpersonerna för arbetet för språklig förmåga är framförallt spec-lärarna för åk 4-6, specialpedagogen för åk 4-6, läraren i SvA och läraren för förberedelseklass. För åk 7-9 är det försteläraren i språk. En mycket viktig nyckelperson är Christina, som är skoldatateksansvarig för hela kommunen. 

Reflektion och utvärdering under läsåret

Under läsåret har vi flera utvärderingar och avstämningar som hjälper oss att avgöra om vi arbetar rätt. 

Under hösten genomförs 

  • lästester på skolorna (kommunen har en plan för detta)
  • terminsavstämning, med rektor, av skolbibliotekets verksamhet

Under vintern genomförs

  • Analys och avstämning av betyg (jan)
  • Ansökan till Skolbibliotek i världsklass
  • KB-statistik och uppföljning av den tillsammans med rektor

April-juni

  • Underlag för ny verksamhetsplan samlas in mha nyckelpersoner och arbetslag
  • Uppföljning av resultat i SO, källkritik
  • Betygsanalys

Kontinuerligt under året träffas MIK-gruppen och speclärarna/specpedagog och skolbiblioteket. Även rektor och skolbiblioteket har regelbundet avstämningar.

Organisationen i kommunen

Skolbibliotekens roll finns förtydliga i kommunens biblioteksplan. Skolbiblioteken samverkar för att skapa en röd tråd i vårt arbete för elevernas lärande. Vi träffas regelbundet under läsåret. Det finns ingen samordnare för detta, utan det sköter vi tillsammans. Varje skolbibliotekarie lyder under respektive rektor.

I kommunens kvalitetsarbete ingår verksamhetsbesök, en gång om året, ute på skolorna. Barn och utbildningsförvaltningen träffar då alla skolbibliotekarier samtidigt och tillsammans för att få en bild av verksamheten.

Vi har tagit fram flera modeller för att försöka beskriva vår verksamhet som du hittar när du tittar närmare på flikarna om våra verksamhetsplaner. Hoppas det kan ge er inspiration!

Deckarveckor!

av

Nu är det äntligen dags för årets deckarveckor! Under bibliotekstiden för åk 5 och 6  de närmaste veckorna fokuserar vi på deckargenren. I åk fem introduceras genren och i sexan fördjupar vi och tittar också på kända författarskap och kända karaktärer.

För åk 5

  • Känna igen genrens klistermärke (deckare)
  • Deckargenrens tre typiska drag (ett brott, misstänkta, någon som utreder brottet)
  • Ord typiska för deckare
  • Vilka är våra kändisdeckare inom barnlitteraturen

För åk 6 

  • Deckarklistermärket: Minns ni genrens tre typiska drag?
  • Sherlock Holmes – urtypen för deckaren, vilka följer i hans spår?
  • Begrepp som “motiv”, “ledtrådar”, “villospår”

Vi samlas innan vi går in i bibblan och har en “mikrolektion” med hjälp av en utställningsvägg. Det är både genomgång och övningar.

Mikrolektion med hjälp av utställningsväggen

Övningarna är till exempel ska eleverna se vilka ord som är typiska för en deckare och vilka som inte är typiska för genren. Eleverna får också “skriva” en “minideckare” tillsammans för att förstärka förståelsen av genrens uppbyggnad.

Vilka ord tillhör genren och vilka ska bort?

I bibblan finns det en liten tävling: “Röda tråden” där eleverna kan lista ut vilket ord som vi söker genom att hitta böckernas gemensamma nämnare.

Vilket ord söker vi?

I bibblan är det skyltat med massor av deckarboktips. Tidigare under terminen såg jag en idé som presenterades av Cilla Dalén. Det var en slags genreutmaning. I år testar vi det också och utmanar alla sexor och uppåt att välja en deckare som bänkbok och skriva lite om det. De som är med är välkomna på deckarkafé i oktober. Vi får se om det faller väl ut!

Här hittar du mer information om hur vi lagt upp vårt arbete med tiden då eleverna kommer och besöker biblioteket med sina lärare. https://alleskolansbibliotek.se/veckans-program/bibliotekstiden-ak-4-6/ 

Bibliotekskunnighet åk 7

av

Så fort våra nya 7:or startar terminen fångar vi upp dem och bjuder in till bibliotekskunnighet. De kommer till oss i biblioteket i halvklass vid två tillfällen och stannar i 45 minuter. Under den sammanlagda tiden av 90 minuter vill vi lära eleverna att

  • söka efter en bok i vår bibliotekskatalog
  • hitta boken i hyllan
  • låna boken i självutlåningsdisken

Då många elever redan testat på dessa delar i mellanstadiet brukar de flesta klara detta och kan känna sig nöjda när vi är klara. De flesta klarat sedan att självständigt navigera sig i biblioteket om det skulle vara så att vi av någon anledning inte finns på plats.

Lektion 1

Vi samtalar om och tittar på vår bibliotekskatalog. Vilka möjligheter har den? På vilket sätt kan bibliotekskatalogen vara till hjälp för mig? Fokus ligger på att söka efter en bok och att kunna avläsa relevant information från katalogposten. De ska ställa sig tre frågor när de sökt efter boken:

  1. Finns boken ens inne?
  2. Vilken hylla står boken på?
  3. Vad heter författaren (i efternamn)?

Detta moment genomförs som en presentation med bildstöd. Efter att vi pratat om bibliotekskatalogen och dess sökfunktion får eleven scanna QR-koder med iPads där det visar sig en bild av ett bokomslag. Författarnamnet är bortredigerat för att eleven ska tvingas att söka på boktiteln.

Nästa steg är att hitta boken i bokhyllan. Då gäller det att veta var vi har vår skönlitterära hylla för ungdomar. Här kan andra frågor dyka upp, exempelvis var fortsätter du leta när hyllan tar slut? När boken är funnen visar man någon av oss i biblioteket och fortsätter med nästa QR-kod.

Lektion 2

Vi repeterar bibliotekskatalogen men denna gång med fokus på faktaböcker. Även denna lektion startar vi med en genomgång. Med hjälp av bildstöd visar vi på skillnaden mellan skönlitteratur och faktaböcker samt visar hur vi hittar i faktahyllan.

Detta pass ska eleverna även träna sig i att låna en bok själv i den publika datorn. Då krävs det att eleven kan sitt personnummer och kan logga in samt följa de steg som leder till att boken är lånad.

Övningen eleven genomför denna gång bygger på att de drar en lapp med en bild på. De ska föreställa sig att de vill lära sig mer om ämnet som bilden visar och sedan:

  1. Sök på ämnet i bibliotekskatalogen
  2. Hitta en relevant faktabok
  3. Hitta boken i faktahyllan
  4. Låna boken i den publika datorn

När boken är lånad lämnas den direkt till återlämning.

Lektion 3

Nästa lektion innebär ett studiebesök på Åtvidabergs kommunbibliotek. Det sker senare under terminen, närmare jul. Då får klassen gå ner i halvklass för att möta kommunbibliotekets personal på plats och få genomgångar i :

  • låna/reservera/lämna tillbaka på kommunbiblioteket
  • medier/utbud på kommunbiblioteket
  • aktiviteter på kommunbiblioteket
  • e-bok/ljudbok

Kategorier MIK

Gruvan – ett lokalhistoriskt projekt #tillsammans

av

Äntligen var det dags! Under mer än ett år har vi arbetat fram ett material utifrån Sara Lövstams bok Gruvan. Alléskolans bibliotek har varit nav för projektet som skapats för alla femmor i Åtvidabergs kommun. Tillsammans har en grupp lärare, skolbibliotekarier och representanter för vårt lokala arkiv och museum, Brukskultur, arbetat fram ett projekt med flera syften och med utgångspunkt i vår lokalhistoria.

Ett syfte är att använda vår egen närmiljö och lokalhistoria i undervisningen i svenska, historia och teknik. Det historiska perspektivet ska ge insikter om hur samhälle, teknik och människans förutsättningar förändrats. Boken Gruvan av Sara Lövestam, som skildrar ett gruvsamhälle med många likheter med samhället i det historiska Åtvidaberg, är utgångspunkten för hela arbetet. Vad fanns det i Åtvidaberg för 150 år sedan? Hur hade ert liv varit om ni fötts här då? Hur kan vi ens veta hur det var då när ingen levande finns kvar som kan berätta? är frågeställningar som löper som en röd tråd genom projektet.

  

Först har alla elever fått höra boken Gruvan och under en hel temavecka har eleverna sedan jobbat med olika källor, utforskat olika platser i Åtvidaberg, fått lära sig om teknik och säkerhet i gruvan och funderat över barns situation förr. Lärarna får stöd av skolbiblioteken i Åtvidaberg och Brukskultur för att kunna genomföra arbetet. Roy, från Brukskultur, har både visat autentiska källor, svarat på frågor och guidat eleverna genom vår lokalhistoria. Skolbiblioteken har skapat allt undervisningsmaterial, haft lektioner i källkritik och varit medpedagog i andra lektioner.

I boken Gruvan hittar en flicka en dagbok skriven av en gruvarabetarpojke för nästan 150 år sedan. Hon bestämmer sig för att undersöka vad som hände med pojken, tvingades han ner i gruvan eller kunde han följa sin dröm att studera vidare? Hon får hjälp av hembygdsföreningen, gräver i olika arkiv och löser ett brott!

Våra elever får också möta en autentisk gruvarbetarpojke som skrivit sina memoarer. Det är Karl-Olof, som växte upp och arbetade i Mormorsgruvan. Eleverna får titta i olika källor och se vad de kan lära sig om Karl- Olof genom att studera de källor som finns kvar.

I utvärderingen visade det sig att både elever och lärare var nöjda med projektet och att många tyckte att de lärt sig mycket. Roy från Brukskultur uppskattades verkligen av eleverna. Det som önskades mer av var eget kreativt skapande och mer om kvinnornas/flickornas historia.

Under året kommer vi att arbeta vidare med Gruvan-projektet och förfina och förbättra, inför nästa årskull med femmor. Det här är ett projekt som krävt samarbete av flera olika yrkesgrupper för att bli verklighet. En av skolbibliotekets roller är föra samman kompetenser och skapa värdefulla förutsättningar för lärande.

Corren uppmärksammade vårt arbete med en fin artikel!

Brukskultur och Källkritiska aspekter

av

Nu har vi gjort det igen! För tredje året i rad har vi preppat våra elever i åk 9 med massor av matnyttig källkritik inför nationella prov, gymnasiet och framtiden. Tillsammans med SO-lärare och vårt lokala museum Brukskultur har detta projekt varit både lyckat och uppskattat.

Vi börjar med en presentation av Brukskultur: en ideell förening med ett kommunalt uppdrag att arbeta med Åtvidabergsbygdens kulturarv för att härigenom spegla svensk bruks- och industrihistoria. Här finns mer info om Brukskultur.

På Brukskultur arbetar Roy som är den vi haft kopplad till projektet under dessa tre år. Med kunskap, autentiska källor och energi kommer han till skolan för att utbilda eleverna i de källkritiska aspekterna. För oss är Roy guld värd.

Syfte/mål

  • arbeta med källkritik och få tips på vad du bör tänka på när du söker och bearbetar olika typer av källor. 
  • förberedelse inför nationella provens frågor kring källkritik
  • presentera Brukskulturs roll i samhället och deras arbete kring autentiska källor
  • utveckla kritiskt tänkande kring olika autentiska fall och med hjälp av källor göra ett underbyggt och resonerande ställningstagande till deras äkthet

Tidsåtgång

  • tre SO-lektioner i början av åk 9.

Förankring i kursplanens syfte

Svenska

“Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor”

“Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa”

Biologi/fysik/kemi

“Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar.Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning. Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor”

Historia

“Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser. Eleverna ska genom undervisningen även ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historisk kunskap”

“Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap”

Samhällskunskap

“Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information om samhället från olika källor”

“Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet”

Arbetsformer

  • lärarledd lektion kring källkritiska aspekter (lektion 1)
  • grupparbete kring olika autentiska källor från Åtvidaberg samt ett “case”
  • diskussioner i helklass samt grupper mellan elever och mellan lärare/elever

Lektionsinnehåll

Lektion 1

Lärarledd lektion där skolbibliotekarien går igenom de källkritiska kriterierna utifrån en pp. Ger konkreta exempel.

Lektion 2

Eleverna får möta och diskutera autentiska källor från Brukskultur, alla med anknytning till Åtvidabergs historia. Roy finns med i klassrummet och guidar eleverna i diskussionerna kring källan i relation till de källkritiska kriterierna.

Lektion 3

Eleverna får ett “case” som baseras på frågor från nationella proven i SO och handlar om matchen mellan ÅFF och Bayern Munchen 1973. Eleverna ska i grupp kunna resonera kring olika källor och deras trovärdighet.

AR/VR

av

Vi har valt att vara lite extra nyfikna på det här med AR och VR för att se om detta kan vara ett komplement till undervisningen. Vi har valt att köpa in Merge Cubes för AR-upplevelser och Oculus Go för VR-upplevelser.

Redan under våren testade vi Merge Cubes med särskolan vilket blev en hit. Dock använde vi det inte som en del av undervisningen utan mer som en lekfull upplevelse. Det finns flera gratis-appar till Merge Cube, med varierande kvalitet, och favoriten bland dem har blivit Galactic Explorer där du kan hålla solsystemet i din hand.

Under MIK-jammet testade vi tekniken med lärarna och det var tydligt att de som undervisar de yngre eleverna på mellanstadiet samt särskolans pedagoger ser en vinst med Merge Cube/AR som en del av undervisningen. Däremot har vi ännu bara nosat på detta och har mycket kvar att utforska.

VR har varit betydligt enklare att sälja in som ett pedagogiskt hjälpmedel. Dels tror jag det beror på att det är en helt ny, rolig, fascinerande upplevelse för många och dels för att utbudet med VR-upplevelse är enorm. Vi har köpt in Oculus Go och testade dessa i liten skala under våren. Mest handlade det om att låta familjen prova och navigera sig runt och upptäcka allt som erbjöds. Det var inte många fler än vi själva på biblioteket som tyckte detta var spännande. Efter MIK-jammet däremot – explosion! Lärare efter lärare vallfärdar till bibblan för att ställa sig i kö till ett VR-set. Det är vi så glada för då vi tror att det är helt rätt väg att gå när man ska sälja in ett nytt arbetsredskap. I dagsläget är vi i prova-fasen vad gäller VR. Fler och fler testar och fler och fler ser möjligheter med VR. När vi märker att de som velat låna fått testa är det dags för nästa steg – att ta med VR ut i klassrummet. Spännande och skrämmande!