Nätvett

Under hösten har vi arbetat med två olika särskoleklasser kring temat Nätvett. I båda klasserna arbetade vi tillsammans med pedagogerna 1-2 timmar/dag under en hel vecka.

Åk 7-9

Lektion 1:

I den äldre elevgruppen startade arbetet med att klassläraren veckan innan vårt samarbete fick i uppdrag att högläsa böckerna ”Det här är privat” och ”Är det någon där”, båda skrivna av Christina Wahldén. Utifrån dessa böcker startade vi sedan samtalet kring vad vi gör och vad som händer på nätet. Vi listade alla positiva saker med internet och sociala medier för att sedan övergå till saker som är mindre bra eller till och med förbjudna. Det här tillfället blev även en inventering över vilka sociala medier eleverna använder mest och tycker bäst om.

Lektion 2:

Under nätvettsarbetet utgick vi mycket från Maria Dufvas bok Värsta bästa nätet, som finns både i fulltext och i lättläst version. Utifrån vad eleverna berättat lektionen innan valde vi vuxna ut sju olika scenarier från boken som vi diskuterade tillsammans i klassen. Intressanta tankar kring vad som egentligen är ok och inte ok.

Lektion 3:

Nästa steg för eleverna var att själva ”hitta på” ett scenario. Det kunde vara helt taget ut luften, något de hört berättas eller något självupplevt. Klassen delades in i två grupper där ena gruppen skulle beskriva något dåligt som kan hända på TikTok och den andra gruppen fokuserade på Snapchat. Valet av dessa två medier grundades i att det var de två eleverna själva hade som favoriter. När grupperna fått fundera en stund fick de berätta för den andra gruppen om det scenario de kommit på och så diskuterade vi tillsammans hur man kan tackla dessa problem. TikTok-gruppen ville diskutera hatkommentarer medan Snapchat-gruppen lyfte problemet kring öppna konton och att okända människor kan se var man befinner sig på snapkartan. Lektionen avslutades med en genomgång av vad vi ska göra om vi blir utsatta för näthat.

Lektion 4:

Utifrån det vi pratat om under veckan skulle eleverna nu skriva ett filmmanus till en kort informationsfilm om sociala medier. Filmen skulle bestå av sju klipp och nedan syns det manus eleverna skrev tillsammans.

Lektion 5:

Sista lektionen ägnades åt att filma de olika klippen. Eleverna gjorde ett fantastiskt jobb och det gick smidigt då de lätt kunde följa sitt manus. Redigeringen behövde eleverna inte ägna sig åt, då den tog längre tid i anspråk. Slutresultatet blev mycket bra och det var fantastiskt att se hur mycket de lärt sig under veckan, framförallt var eleverna nu mer medvetna om internets och sociala mediers eventuella faror. De kände att de nu visste vad de skulle göra om de kände sig utsatta- vilket var ett av våra främsta mål med temaveckan.

Någon vecka senare fick eleverna bjuda in sina kompisar till biblioteket där vi hade filmpremiär. Det var första gången eleverna själva fick se slutresultatet och de var så nervösa. Med pop corn, läsk och kompisar framför storskärmen fick vi till en mysig biokänsla och filmen rullade igång. Alla var så nöjda med sin prestation. Viktigt på riktigt!

Åk 4-6

Till de yngre eleverna i särskolan tog vi hjälp av två ”experter” i form av gosedjuren Kalle och Foxy. Dessa två filurer dök upp under första lektionen och steg 1 var att eleverna skulle döpa dem. Ankan blev Kalle och räven Foxy. Vi lade en del tid på att lära känna Kalle och Foxy – vad de tycker om, vad de gör på fritiden, vilket deras favoritspel är osv. Vi landade samtalet i att prata om vilka sociala medier Kalle och Foxy brukar använda. Härifrån pratade vi vidare om elevernas egna erfarenheter av sociala medier och onlinespel.

Precis som med de äldre eleverna listade vi bra och mindre bra saker med sociala medier. I den här klassen visade det sig att de flesta tyckte bäst om Youtube och att spela onlinespel, främst Fortnite, och att de då ibland chattade med okända personer.

Vi berättade för eleverna att Foxy dessvärre får en del problem när han är ute på sociala medier eller spelar spel online. Dels råkar han ut för en del obehagliga kommentarer och personer som inte är snälla. Dels har han själv inte koll på hur man ska uppföra sig på nätet så han skriver både det ena och det andra samt delar bilder och kommenterar hej vilt, vilket gör att många blir arga på honom. Foxy fick alltså bli vår syndabock och den utsatta i vårt nätvettsarbete i den här klassen. Kalle däremot är expert på hur man ska uppföra sig digitalt och fick diskutera med eleverna hur Foxy skulle göra i olika scenarier.

Även här utgick vi från Maria Dufvas ”Värsta bästa nätet” och de fallbeskrivningar hon tar upp i boken. Varje lektion diskuterade vi ett nytt fall ur boken, men ändrade så att det var Foxy som var den texten handlade om. Eleverna kände stor sympati för det Foxy råkade ut för och det var riktigt fina och engagerade samtal kring vad som gick fel och vad som borde gjorts för att Foxy inte skulle hamnat i knipa. När eleverna fått prata av sig så fick Kalle ta plats och bekräfta elevernas tankar eller berätta vidare vad Foxy kunde gjort.

Konceptet med gosedjuren kändes mycket lyckat då eleverna kunde fokusera på dessa figurer och samtalen kunde utgå från dem. Foxy och Kalle var fysiskt med oss i klassrummet och eleverna kunde tala direkt till dem, vilket de gjorde. Vår uppfattning är att det abstrakta blev konkret i och med dessa lurviga figurer som fick statuera exempel på hur man kan råka illa ut på internet.

Den här klassen fick avsluta sitt nätvettstema med att se filmen som deras äldre kamrater gjort.

Det har varit fantastiskt roligt att arbeta med särskolan kring nätvett. Så många kloka elever med många funderingar som kunde lyftas på olika sätt och diskuteras tillsammans med skolans personal (eller ett gosedjur). Ser fram emot att göra detta igen.