Alléskolans bibliotek

Menu

MIK

Gruvan – ett lokalhistoriskt projekt #tillsammans

av

Äntligen var det dags! Under mer än ett år har vi arbetat fram ett material utifrån Sara Lövstams bok Gruvan. Alléskolans bibliotek har varit nav för projektet som skapats för alla femmor i Åtvidabergs kommun. Tillsammans har en grupp lärare, skolbibliotekarier och representanter för vårt lokala arkiv och museum, Brukskultur, arbetat fram ett projekt med flera syften och med utgångspunkt i vår lokalhistoria.

Ett syfte är att använda vår egen närmiljö och lokalhistoria i undervisningen i svenska, historia och teknik. Det historiska perspektivet ska ge insikter om hur samhälle, teknik och människans förutsättningar förändrats. Boken Gruvan av Sara Lövestam, som skildrar ett gruvsamhälle med många likheter med samhället i det historiska Åtvidaberg, är utgångspunkten för hela arbetet. Vad fanns det i Åtvidaberg för 150 år sedan? Hur hade ert liv varit om ni fötts här då? Hur kan vi ens veta hur det var då när ingen levande finns kvar som kan berätta? är frågeställningar som löper som en röd tråd genom projektet.

  

Först har alla elever fått höra boken Gruvan och under en hel temavecka har eleverna sedan jobbat med olika källor, utforskat olika platser i Åtvidaberg, fått lära sig om teknik och säkerhet i gruvan och funderat över barns situation förr. Lärarna får stöd av skolbiblioteken i Åtvidaberg och Brukskultur för att kunna genomföra arbetet. Roy, från Brukskultur, har både visat autentiska källor, svarat på frågor och guidat eleverna genom vår lokalhistoria. Skolbiblioteken har skapat allt undervisningsmaterial, haft lektioner i källkritik och varit medpedagog i andra lektioner.

I boken Gruvan hittar en flicka en dagbok skriven av en gruvarabetarpojke för nästan 150 år sedan. Hon bestämmer sig för att undersöka vad som hände med pojken, tvingades han ner i gruvan eller kunde han följa sin dröm att studera vidare? Hon får hjälp av hembygdsföreningen, gräver i olika arkiv och löser ett brott!

Våra elever får också möta en autentisk gruvarbetarpojke som skrivit sina memoarer. Det är Karl-Olof, som växte upp och arbetade i Mormorsgruvan. Eleverna får titta i olika källor och se vad de kan lära sig om Karl- Olof genom att studera de källor som finns kvar.

I utvärderingen visade det sig att både elever och lärare var nöjda med projektet och att många tyckte att de lärt sig mycket. Roy från Brukskultur uppskattades verkligen av eleverna. Det som önskades mer av var eget kreativt skapande och mer om kvinnornas/flickornas historia.

Under året kommer vi att arbeta vidare med Gruvan-projektet och förfina och förbättra, inför nästa årskull med femmor. Det här är ett projekt som krävt samarbete av flera olika yrkesgrupper för att bli verklighet. En av skolbibliotekets roller är föra samman kompetenser och skapa värdefulla förutsättningar för lärande.

Corren uppmärksammade vårt arbete med en fin artikel!

Brukskultur och Källkritiska aspekter

av

Nu har vi gjort det igen! För tredje året i rad har vi preppat våra elever i åk 9 med massor av matnyttig källkritik inför nationella prov, gymnasiet och framtiden. Tillsammans med SO-lärare och vårt lokala museum Brukskultur har detta projekt varit både lyckat och uppskattat.

Vi börjar med en presentation av Brukskultur: en ideell förening med ett kommunalt uppdrag att arbeta med Åtvidabergsbygdens kulturarv för att härigenom spegla svensk bruks- och industrihistoria. Här finns mer info om Brukskultur.

På Brukskultur arbetar Roy som är den vi haft kopplad till projektet under dessa tre år. Med kunskap, autentiska källor och energi kommer han till skolan för att utbilda eleverna i de källkritiska aspekterna. För oss är Roy guld värd.

Syfte/mål

  • arbeta med källkritik och få tips på vad du bör tänka på när du söker och bearbetar olika typer av källor. 
  • förberedelse inför nationella provens frågor kring källkritik
  • presentera Brukskulturs roll i samhället och deras arbete kring autentiska källor
  • utveckla kritiskt tänkande kring olika autentiska fall och med hjälp av källor göra ett underbyggt och resonerande ställningstagande till deras äkthet

Tidsåtgång

  • tre SO-lektioner i början av åk 9.

Förankring i kursplanens syfte

Svenska

“Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor”

“Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa”

Biologi/fysik/kemi

“Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar.Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning. Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor”

Historia

“Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser. Eleverna ska genom undervisningen även ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historisk kunskap”

“Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap”

Samhällskunskap

“Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information om samhället från olika källor”

“Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet”

Arbetsformer

  • lärarledd lektion kring källkritiska aspekter (lektion 1)
  • grupparbete kring olika autentiska källor från Åtvidaberg samt ett “case”
  • diskussioner i helklass samt grupper mellan elever och mellan lärare/elever

Lektionsinnehåll

Lektion 1

Lärarledd lektion där skolbibliotekarien går igenom de källkritiska kriterierna utifrån en pp. Ger konkreta exempel.

Lektion 2

Eleverna får möta och diskutera autentiska källor från Brukskultur, alla med anknytning till Åtvidabergs historia. Roy finns med i klassrummet och guidar eleverna i diskussionerna kring källan i relation till de källkritiska kriterierna.

Lektion 3

Eleverna får ett “case” som baseras på frågor från nationella proven i SO och handlar om matchen mellan ÅFF och Bayern Munchen 1973. Eleverna ska i grupp kunna resonera kring olika källor och deras trovärdighet.

VR/AR

av

En del av MIK-jammet är att introducera ny teknik som ska kunna användas i klassrummen för att öka kunskapsinhämtning. Vi är själva mycket nyfikna på VR/AR och önskar presentera detta som en möjlighet till inlärning. Men var börjar vi?

Vi har bland annat varit i kontakt med Visualiseringscenter i Linköping och Linköpings Universitet för att finna några som kan hjälpa oss. Visualiseringscenter har gett oss konkreta tips på enheter som kan vara värda att köpa in och LiU har bjudit in oss att prova deras enheter för att få en bild av vad det är vi köper in. Fantastiskt, vilken fin hjälp vi fått! Så nu är det dags att grotta ner oss i VR/AR-träsket.

Vill också passa på att presentera den logga som kommer finnas med under hela vår resa med MIK-jammet:

Plan 2

av

Det viktiga vid stora projekt är kunna tänka om, tänka nytt och revidera. Vi träffade våra rektorer för att delge planen. Utifrån deras tankar tänkte vi oss sedan spurta iväg och börja jobba på riktigt. Nu slutade mötet med en hel ny plan. Spännande! Nya tankar, nya infallsvinklar. Så efter mötet reviderade vi planen och kommer nu börja arbetet med jammet i en helt annan ände.

Kortfattat tänker vi nu så här:

  1. Vi sammanställer ämnen/teman som kommer vara grundbultarna under dagen.
  2. Vi skickar ut en enkät till personalen där de får välja vilket ämne/tema de vill fokusera på under jammet.
  3. När vi ser hur grupperingarna blir kopplar vi inspiratörer och teknik till grupperna.

Fokus under dagen kommer nu mera ligga på idé och kreativitet. Ett önskemål från rektorerna var att kollegiet på detta sätt skulle bredda sin kunskap kring MIK i stället för att fastna i det skolämne de vanligtvis undervisar i. Så spännande att de vågar tänka lite utanför boxen.

Plan 1

av

För ett tag sedan hade vi på Alléskolans bibliotek möte med Linda Sävhammar Gustafsson och Mattias Ahlén från regionbiblioteket. Då dessa två var med under planeringen och genomförandet av det MIK-jam vi själva inspirerats av kändes det mycket bra att få ta del av vilka tankar de haft i uppstarten. Efter att ha vridit och vänt kändes det som vi hade en plan för fortsatt arbete.

En första plan tar form

Planen byggde på att

  1. Vi formar grupper utifrån de ämnen kollegorna undervisar i.
  2. Vi funderar på vilken teknik och vilken inspiratör vi kopplar till varje grupp.
  3. Vi kontaktar inspiratörer och köper in teknik.

Det var i korta drag vad vi kom fram till vore det bästa. Mycket styrt av oss, men en förutsättning för att få ihop en dag med så många personer och viljor.

Testa ny teknik

av

I fredags fick vi hem vår Merge Cube. Spännande! Vi har tänkt att merge cubes ska vara ett komplement till undervisningen för att med hjälp av AR förtydliga lektionsinnehållet. Vi beställde hem en cube, till att börja med, för att testa. Vi har hört mycket om detta verktyg och sett videos på Youtube där ungdomar testar dessa cubes. De har verkat bra, användarvänliga och spännande. Vi har sett möjligheterna att använda merge cubes som pedagogiska verktyg. Så i helgen var det då dags att testa.

En vuxen och ett barn satt ett antal timmar i helgen och ”lekte” med kuben. Så roligt det var. Vi testade alla gratisappar som fanns kopplade till Merge Cube. Det var en blandning mellan pedagogiska appar (ex. om solsystemet och kroppen) och spelappar (ex. Snake). AR-effekten var häftig och vi häpnades flera gånger över hur verkligt det kändes. Dock märkte jag att intresset för de olika apparna svalnade ganska snart. Vi synkade kuben med appen, testade, häpnades och sedan var det över och dags för nästa app. (Nu testade vi inte betalapparna).

Tummen upp med Merge Cube:

  • Bra pris (ca. 350 kr på nätet)
  • Användarvänlig
  • Schysst AR-effekt
  • Flera appar med roliga spel
  • Fascinerande och spännande för både vuxen och barn

Tummen ner med Merge Cube:

  • Få pedagogiska appar där man faktiskt kan lära något (dessutom bara på engelska)
  • Man har ganska snabbt tittat igenom funktionerna och effekterna i en app. Sedan då?
Inte varje dag man kliar en Stegoceras Validum på hakan

Så bra att få chans att testa och undersöka ny teknik innan större inköp. Merge Cube, som vi trodde stenhårt på i undervisningen, visade sig vara mer åt det lekfulla hållet. Nu fick vi något att tänka på. Nästa steg blir att köpa några av betalapparna och sedan testa kuben på fredagens rastaktivitet i bibblan. Vad tycker eleverna om Merge Cube?

Vad är målet med projektet?

av

MIK-jammet handlar snarare om att nå flera mål. Under senaste mötet bollade vi fram och tillbaka kring detta och kom fram till att vinsterna med MIK-jam är många. Några tankar vi fångade var:

  • Kompetensutveckling inom MIK på ett lekfullt sätt men ändå med tyngd tack vare experter inom olika digitala områden
  • Delaktig personal som får tid och tillfälle att utforma lektioner/teman inom MIK som kan integreras i undervisningen
  • Presentera MIK-jam som metod för andra skolor

Andra frågor som landar i våra anteckningar just nu:

Var ska vi vara?

Hur tänker vi kring gruppindelning?

Hur mycket ska vi styra valet av arbetsområde? Eller ska det vara helt fritt?

Vilka nyckelpersoner bör vi knyta till projektet? Vilket syfte ska de ha?

Tur att vi har många fler möten inbokade så vi hinner snurra runt bland dessa frågor. I dagsläget är vi ännu inte så strukturerade utan frågorna hoppar omkring och landar på pappret utan att få några svar. Nästa steg blir att på något bra sätt styra upp de träffar vi har inbokade framöver och hitta strukturer för hur vi kan skapa ordning. Samtidigt så är det den här fasen som är rolig, då man får tänka fritt och drömma stort. Nu har vi gjort det ett par veckor och vi inser att snart måste vi landa. Trots att det är så många månader kvar är det inte utan att man börjar känna sig lite stressad.

Första planeringstillfället

av

I vilken ände börjar man när det är dags att börja nysta i alla tankar som finns kring ett större projekt? Vi började med något så konkret som att bestämma datum för när MIK-jammet ska genomföras. I samråd med skolans rektorer bokade vi två datum – ett för åk 4-6 och särskolan och ett för åk 7-9. För logistikens skull har vi valt att dela upp stadierna så att de får varsitt jam. Dels för att kunna rikta kunskaperna och expertisen efter behov och ålder på eleverna, dels för att det helt enkelt blir svårt med lokaler och andra fysiska faktorer att genomföra ett jam för över 100 personer. Vi vill att alla ska känna sig sedda och viktiga denna dag.

Jammet kommer ligga under nästa läsårs terminsuppstart. Första arbetsdagen i augusti är vigd åt MIK. För vår del känns detta mycket bra då förhoppningen är en rolig, kreativ och intresseväckande dag tillsammans med kollegorna. Kan ett läsår starta på ett bättre sätt? En fördel med att redan ha bestämt datum är att vi i kontakten med eventuella inspiratörer, som ska finnas med under genomförandet, redan nu kan delge vilket datum det rör sig om och förhoppningsvis kunna bestämma och boka.

Logga?! Ja, givetvis vill vi att vårt jam ska ha en egen logga som pryder de dokument som rör dessa dagar. Direkt bad vi vår duktiga grafiker Lina att börja fundera på detta. Kanske känns det inte som en viktig punkt på ett första möte, men det är härligt ändå att få spåna fritt och komma på tokiga idéer, likväl som att diskutera tunga och knepiga frågor.

Nu kommer fokus ligga på att boka in möten med de nyckelpersoner vi tänker oss ett samarbete med. Kontakter har bland annat tagits med Linda Sävhammar Gustafsson och Mattias Ahlén på Regionbibliotek Östergötland. Fortsättning följer …

Projektets tidsramar

av

Innan vi får gå på jul-semester behöver vi boka upp projektplanering i kalendern. Viktigt att tid finns avsatt! Tanken är att processen startar i januari 2020 och pågår under hela våren. Kontakter ska mailas, aktörer bokas, projektplan dokumenteras, teknik köpas in och testas, logistik ordnas, fika beställas och allt annat som hör en fortbildningsdag till – både högt och lågt, enkelt och krävande. Vi ska dessutom ordna MIK-jam i två dagar fast för olika målgrupper. En dag blir för personal som undervisar åk 4-6 och särskolan och den andra dagen för personal som undervisar åk 7-9.

Vi börjar det nya läsåret med MIK-jam, som en uppstartsdag i augusti. Detta följs av fortsatt planering, test av digital teknik, genomförande och utvärdering under terminen som följer. Jammet är den del i projektet som kommer kräva störst insatser och ekonomiska medel för att bli det lyckade avstamp vi hoppas på inför det fortsatta arbetet med lektionerna kring MIK. I grova drag tänker vi planering utifrån skolbiblioteket under våren, genomförande av jam i augusti och sedan genomförande i klassrummen under vintern 20/21.

Nytt, spännande projekt

av

Från Svensk biblioteksförenings hemsida:

Alléskolans bibliotek får utvecklingsstöd för sitt projekt MIK-jam och digital teknik. Målet med projektet är både att få fram konkreta prototyper för att arbeta med MIK i skolan och att få en modell för hur dessa prototyper skapas: En MIK-jamsmodell som biblioteket kan återanvända och som också är möjlig att sprida till andra skolbiblioteksverksamheter. Syftet är att stärka MIK-arbetet på skolan samt öka likvärdigheten för eleverna vad gäller MIK-undervisningen och digital teknik. Alléskolans bibliotek räknar med att skolan efter detta projekt kommer ha minst åtta olika färdiga konkreta MIK-planeringar/arbeten baserade på MIK-kunnigheterna, digital teknik och en bredd av kompetenser. Dessa kommer vara överförbara i informationsinhämtning och undervisningen från åk 4-6, 7-9 samt särskolan.

I maj 2019 var representanter från Alléskolans bibliotek på MIK-jam. Dagen anordnades av Interaktiva rum, Edvira, Film i Öst och Region Östergötland. Vi visste inte riktigt vad dagen skulle innehålla eller hur den skulle te sig men var ändå förväntansfyllda när vi begav oss mot Norrköping. Dagen var en succé! MIK-jam kan beskrivas som ett eventkoncept där kreativa deltagare med olika bakgrund och kompetenser möts och arbetar tillsammans kring MIK-frågor. Många nya tankar och idéer fick följa med hem den dagen, främst konceptet ”jam”. Redan i bilen på väg hem mot Åtvidaberg föddes tanken om att själva anordna ett MIK-jam på vår skola för våra kollegor.

Grundidén är att personalen får i uppdrag att skapa prototyper för lektionsupplägg, temaarbeten eller ämnesövergripande skolprojekt kring MIK som ska kunna appliceras i klassrummen. MIK-jam-konceptet uppmuntrar uppfinningsrikedom och kreativitet. Under jamet blandar vi personal med olika ämneskunskaper för att de med sina olika kompetenser, intressen och bakgrunder ska kunna skapa något tillsammans. De prototyper som skapas av personalen ska ha förankring i läroplanen samt innefatta ett digitalt verktyg.

I konceptet MIK-jam kommer man framåt genom att utmanas av andra som kommer från andra områden än det man själv verkar i. Vi vill att personalen på skolan, under MIK-jamet, ska få input från olika aktörer som med en bred och tvärvetenskaplig blandning av kompetenser ska stötta deras arbete och ge inspiration till att tänka nytt och utanför ramarna. Förhoppningen är att få exempelvis en programmerare, en spelutvecklare eller varför inte en grafisk formgivare till Alléskolan.

Målet med projektet är både att få fram konkreta prototyper för att arbeta med MIK i skolan och att få en modell för hur dessa prototyper skapas: En MIK-jamsmodell som vi kan återanvända och som också är möjlig att sprida till andra skolbiblioteksverksamheter.

Syftet är att stärka MIK-arbetet på skolan samt öka likvärdigheten för eleverna vad gäller MIK-undervisningen och digital teknik. Målet är en tydlig röd tråd mellan stadierna, från åk 4 upp till åk 9. Det ska vara tydligt för all personal vad de kan förvänta sig av elevernas MIK-kunnigheter när de går från en årskurs till en annan. Genom detta stärker vi ytterligare dela-kulturen som redan finns på skolan i form av nya samarbeten och nya kunskaper.

Då personalen på skolan kommer utforma sina lektionsupplägg, temaarbeten eller ämnesövergripande projekt i grupper räknar vi med att skolan efter detta projekt kommer ha minst åtta olika färdiga konkreta MIK-planeringar/arbeten baserade på MIK-kunnigheterna, digital teknik och en bredd av kompetenser. Dessa kommer vara överförbara i informationsinhämtning och undervisningen från åk 4-6, 7-9 samt särskolan. Planeringarna kommer att finnas i Alléskolans MIK-ekologi, vår digitala lektionsbank, för alla att ta del av.