Alléskolans bibliotek

Menu

Allébiblioteket

Vad vill eleverna utforska?

av

Tankarna och idéerna är många just nu. Vad vill vi erbjuda eleverna när de kommer till våra digitala träffar? Vad vill eleverna själva lära sig mera om? Vad behöver vi köpa in? Vi har bestämt oss för att låta eleverna själva tänka till genom att besvara en enkät. Enkäten finns på hemsidan och vår tanke är att eleverna under lektionstid ska få möjlighet att svara på denna eller så kan de passa på att svara på skolbibliotekets publika dator. På detta sätt hoppas vi få en uppfattning om vad vi ska fokusera på och ta avstamp från detta.

Inspiration och reflektion

av

Idag var Karin iväg på Crossmedia-nätverksträff som drivs av Regionbibliotek Östergötland. Det blev en givande förmiddag där vi fick chansen att diskutera biblioteksutveckling. Så här beskrivs Crossmediaprocessen:

Crossmedia – Ett utvecklingsarbete på Götabiblioteken

Crossmedia är en utvecklingsprocess där vi tillsammans ger oss ut på en resa med bibliotekens demokratiska uppdrag och berättelsen i fokus. Vi ska upptäcka, utvidga, undersöka, uppgradera och fördjupa arbetets kvalitet.

Frågeställningar inom processen
Hur ser vår verksamhet ut idag och hur kommer den att se ut i framtiden?
Hur ser framtidens berättande och läsning ut? Hur kan vi använda ny digital teknik för ökad läslust?
Nya medier, material, metoder?
Vilka ska jobba på biblioteken? Nya yrkesgrupper?

I vårt sökande i hur digital kompetens och skolbibliotek hänger samman finns det massor att inspiration att hämta från detta nätverkande. Flera folk- och skolbibliotek utforskar nya sätt att arbeta med berättandet i centrum. Den nya digitala världen utmanar biblioteketstraditionen både som rum och som aktör. I våra diskussioner idag var orden ”länka, förmedla, dela, medskapande, berättelsen”, återkommande ord. Om vi upphör att tänka på biblioteket som ett bokrum och istället ser biblioteket som en nod för lärande och nyfikenhet händer något. Biblioteket stävar efter att sammanlänka människors frågor och behov med både litteratur, digitala resurser, andra människor, digital teknik, ja finns det några gränser? Om ett skolbibliotek på allvar ska vara en plats för eget utforskande lärande måste vi släppa mediets fysiska form som sådan. Biblioteksbesökaren har en fråga och vi (personal) försöker sammanlänka den som kommer till biblioteket med något eller något som leder till att behovet tillgodoses, det kan vara en bok, det kan vara en person, det kan vara en digital resurs. Men det handlar lika mycket om att låta andra dela med sig av kunskap. Att lära tillsammans och att utforska tillsammans, få dela med sig av det man redan kan. Allt detta hänger samman med tankar kring begrepp som Skaparbibblan och makerspace. Namn som David Lankes och modellen ”Four spaces” är spännande att ta avstamp i. (Läs t.ex. kapitel 4 Biblioteksutveckling i Skaparbibblan av Lo Classon, Eleonor Grenholm och Anna Östman).

Den digitala tekniken utmanar biblioteksbegreppet i grunden och skolbiblioteken har så mycket att vinna på att vara med i den här processen och närma sig folkbibliotekens mer fria bildningsuppdrag och vice versa. Kan skolbiblioteket bli en mötesplats för det fortsatta frivilliga lärandet som sträcker sig utanför klassrummets strukturerade undervisning? Kanske kan idéerna bakom Connected Learning vara ett avstamp där fokus flyttas från utbildning till lärande, från konsumtion till skapande och från institutioner till nätverkande?

 

Min attityd till teknik spelar roll

av

Skolbiblioteken i Sverige har fått i uppdrag att jobba med att stärka elevernas digitala kompetens. Vad innebär det? Vad innebär begreppet? Vad innebär det för verksamhet? Vad innebär det för vår egen kompetens och vårt förhållningssätt till digital teknik? Hur ser min egen attityd ut till att lösa problem som jag ställs inför? I vårt projekt Digital kompetens och skolbibliotek, som finansieras med medel från Region Östergötland, undersöker vi dessa frågor.

När vi var på Robotsommar på Visualiseringscenter i Norrköping provade vi att testa och programmera robotar via Arduino. Så klart blev det en hel del felsökningar trots att vi ”följt instruktionen”. Vi reagerade ganska olika på problemet: några av oss tappade direkt tålamodet, någon ville inte ge sig och provade om och om igen, någon blev nedstämd och kände sig dålig och lite uppgiven. Om vi ska arbeta med elevgrupper i biblioteket måste vi vänta oss en palett av reaktioner av samma typ. Hur kan vårt bemötande spela roll? Personalen på Robotsommar visade oss strategier för att felsöka och ta sig an problemet så att det blev hanterbart. Att jobba med digital kompetens handlar också om att visa på strategier och förhållningssätt till teknik.

 

I går kom en elev in i skolbiblioteket som hade krångel med att lyssna på talböcker via Legimus. Ordinarie skoldatatekspersonal var inte på plats så det var bara att sätta igång att försöka lösa problemet tillsammans med eleven. Eleven kroknade ganska snabbt, hen hade redan provat en del själv. Vi visade då på hemsidan och tittade över vanliga problem med appen som beskrevs på hemsidan. Då fick vi vidare ledtrådar till vad felet kunde vara. Vi provade oss systematiskt igenom de olika problem som vi gissade på och genom att tillsammans prova olika strategier löste vi problemet. Vår egen attityd att inte direkt ropa på någon annan, ett gemensamt felsökande och attityden att inte ge upp resulterade i att eleven gick glad därifrån. Att lugna, våga själv, visa på systematik och strategier (att tänka högt tillsammans) är också ett sätt att i vardagen arbeta med att stärka elevens digitala kompetens.

Inköpsbekymmer…

av

Så kul att äntligen få börja fundera på vilken teknik som vi behöver för att komma igång med eleverna! I alla fall till en början. Ganska snart insåg vi att det är en djungel att reda ut hur vi ska tänka… Eleverna i åk 7-9 har egna chromebooks som kan användas. Det gör att alla har teknik som vi kan utgå från, men samtidigt begränsande eftersom ingenting kan laddas ner på en chromebook – allt måste kunna göras i molnet. För åk 4-6 gäller ett annat problem: de har inte egna datorer vilket innebär att vi måste ha en grundutrustning tillgänglig för dem, men här kan det bli rörigt med upphandlingsavtal och licenser som gäller i kommunen och hur kan vi säkerställa att vi har möjlighet att förnya teknikparken?

Just nu snurrar vi runt i frågorna:

 

  • Ska vi satsa på teknik som ska komplettera de chromebooks som eleverna redan har? Eller ska vi utgå från elevernas egen teknik, dels eftersom det också möjliggör att alla elever kan fortsätta hemma på egen hand och dels för att det garanterar att vi får en uppdatering av tekniken över tid?
  • De elever som inte har tillgång till egen grundteknik (4-6) hur ska vi tänka där? Vilka möjligheter finns inom de avtal som vi redan har? Hur blir det hållbart även efter projektets avslut?
  • Finns det accesspunkter som klarar av att hantera många datorer i biblioteket?

Alléskolans 9:or träffar Christina Wahldén

av

Kan det kallas för att träffa någon när denne sitter 30 mil bort i sitt eget arbetsrum, medan vi sitter här i vår matsal? Ja, det är klart! Våra 9:or träffade förra veckan författaren Christina Wahldén via länk. Ett fantastiskt lyckat och inspirerande möte mellan våra ungdomar och den person vars böcker kommer att stå i centrum för höstens tema i ämnet svenska.

Med hjälp av Google hang out fick nästan 100 elever ett personligt möte med Wahldén där hon berättade om sitt författarskap, sina böcker och debatten kring dessa.

Detta är ett samarbete mellan Alléskolans bibliotek och pedagoger. Skolbiblioteket kommer under hösten utforska hur vi kan arbeta läsfrämjande utifrån olika digitala medier och detta var ett första steg. Vi ser fram mot att arbeta vidare med temat, Christina Wahldén, eleverna och den digitala tekniken.