För att skapa en röd tråd kring informationssökning har vi under en tid arbetat fram det vi kallar ”sökskola”. Vi startade med en pilotklass i åk 4 under förra läsåret för att utöka med åk 5 under hösten 2020 och åk 6 under våren 2021. Nästa år tar vi sikte på att spinna tråden vidare även till högstadiet. I samarbete med skolans MIK-grupp och undervisande lärare i respektive årskurs har vi utformat sökskolan.
Åk 4 – databaser med fokus på NE.se junior
Skolbiblioteket kommer alltid in och arbetar med sökskolan i samband med att eleverna faktiskt är i startgroparna för att söka fakta till ex. ett faktaarbete. Vi börjar med att prata om vilka olika källor som finns när man vill ta reda på fakta och inventerar vilka källor eleverna oftast använder. Internet och Google är de vanligaste svaren. Vi testar att tillsammans söka på Google utifrån det ämnesområde de just nu arbetar med. Senast var det vikingar. I skrivandets stund får vi upp 502 000 träffar på ordet vikingar. Vi pratar om hur vi som faktaletare ska hinna med att titta igenom alla dessa träffar och dessutom avgöra om de är viktiga för oss eller ens sanna. Detta brukar leda till bra diskussioner men också många funderingar och frågor. Det är då vi presenterar databaser som alternativ vid faktasökning. Vi presenterar de databaser som skolan har licens för och berättar kort vad en databas innebär.
Sedan landar fokus på NE.se junior. Vi berättar om NE´s arbete och att vi alltid kan känna oss trygga när vi befinner oss i den här databasen, det är experter inom olika områden som formulerar det som står, artiklarna är faktagranskade, att det är en kunskapstjänst och att det är fakta och inte åsikter som presenteras. Vi söker på vikingar igen, på ne.se junior, och ser att träfflistan är betydligt kortare och mer hanterbar. Vi hinner ta oss tid att titta och läsa på alla artiklar och vi vet att vi kan lita på det vi läser och ser.
Här passar det mycket bra att modellera för eleverna. Vi ”tänker högt” kring hur vi själva skulle ta oss an de träffar vi får. Vi pratar oss igenom texter och bilder så eleverna får följa vårt resonemang. Som en avslutande del av genomgången, innan de ska sätta igång med själva fatatexten, får de uppdrag/frågor de ska söka svar på för att lära känna tjänsten. Exempel på frågor kan vara:
- Läs artikeln om planeten Jupiter. Hur många år tar det för Jupiter att snurra ett varva runt solen?
- Vilka bilder får du upp om du söker på Åtvidaberg?
- Vilket år gavs den första Harry Potter-boken ut?
- Sök på pandemi. Läs artikeln om spanska sjukan. Ungefär hur många människor dog i spanska sjukan.
- Sök på saffran. Kan du, genom att titta på bilderna, lista ut vilken blomma saffran kommer ifrån.
Lärarna har i efterhand vittnat om elever som önskar få sitta inne på rasten för att söka på allt det som de finner intressant. De berättar även att eleverna mycket väl klarar NE.se junior på egen hand och har stor nytta av kunskaperna de fått till sig.
Åk 5 – sökmotorer
Ett år senare är det dags för nästa steg i sökskolan. Då tittar vi närmare på olika sökmotorer, deras funktion och uppbyggnad. Vi pratar om vilka olika sökmotorer som finns och inventerar vilka eleverna oftast använder. Behöver knappast skriva ut vilken sökmotor det är. Vidare pratar vi om sökrobotar och varför vi kan få olika träffar fast vi söker på samma ord. Med samtalssökning som metod testar vi oss fram tillsammans.
Genomförande samtalssökning (modellering):
- välj ämnesområde eller fråga
- vilka ord/termer kan användas för att få fram information?
- vilka sökvägar kan vi ta?
- diskutera träffarna som kommer upp. Varför kommer vissa längre upp på sidan? Varför ser det olika ut på olika sökmotorer?
- gå in på några sidor och värdera informationen. Innehåll? Avsändare? Trovärdighet?
- är de första träffarna alltid de bästa?
- hur hänvisas till vald källa?
Diskutera, analysera, reflektera. Inga rätt eller fel. Låt gärna eleven sköta sökprocessen på storskärm samtidigt som ni samtalar om vad ni gör och vad som sker. Viktigt att eleverna får komma med råd, stöd, förslag och tips under processen. Låt även eleverna “söka fel” ibland så att de tillsammans kan lära av misstaget.
När eleverna känner sig varma i kläderna är det dags för dem att lösa en uppgift. Den bygger på att de väljer två valfria sökmotorer. De ska söka på samma ord på båda dessa och jämföra träffarna med varandra. Frågorna de ska besvara är:
- hur många träffar får du?
- beskriv kort de tre första träffarna. Vad är det för typ av sidor? (ex. recept, reklam, uppslagsverk)
- finns det något som tyder på att sökmotorn vet vem/var du är?
Jämför dina resultat med en kompis. Fick ni samma träfflista?
Vilka likheter/skillnader finns?
Varför är det så tror du?
Vilka sidor är det som hamnar i toppen, tror ni?
Är det alltid de första sökträffarna som är de bästa, tror ni?
Nästa uppgift brukar vara mycket uppskattad. Då får eleverna små lappar med ord som de ska söka på och utifrån träfflistan välja en säker sida som handlar om det ordet. Orden är bland annat:
- banan
- tomten
- matris
- man
- planet
Här slår det nästan aldrig fel än att eleverna hittar sidor om bananer, tomtar, recept på risrätter, män och planeter i vårt solsystem. När vi då delar ut följdfrågorna till respektive ord utbrister eleverna MEEEN, du sa inte att det var det ordet du menade (ex. När är nästa tävling på banan i Mantorp? Vad får jag bygga på tomten? Vad kallas planet utan motor?). Sedan börjar sökningarna om igen. Visst är det viktigt att veta vad det är man letar efter innan man påbörjar sin sökning?
Om vi tänker detta som steg 1, att få en insikt om sökmotorer och hur det fungerar när jag söker med en sökmotor, så blir steg två att jämföra träffar med varandra. Detta görs utifrån det ämne som eleverna just nu arbetar med i skolan. Senast var detta reklam. Ännu en gång modellerar vi genom att ”tänka högt” och beskriva hur vi själva skulle gjort om det var vi som skulle ta oss an uppgiften. Här har vi förberett oss genom att i förväg ha valt ut två sidor som vi väljer att fokusera på. Till vår hjälp har vi Skolverkets ”Kolla källan”.
Medvetet har vi valt en mycket exemplarisk och säker sida och jämför den med en mer tvivelaktig. Utifrån de frågeställningar som finns i Kolla källan så tittar vi på sidorna tillsammans. Nu har eleverna en liten verktygslåda att plocka ur när det är dags för faktaarbete. Givetvis finns möjligheten att söka i NE.se, vilket du brukar vara riktigt duktiga på efter ett års övning, men vi vill också att de använder sig av en sökmotor för att träna sig i att ställa de källkritiska frågorna.
Åk 6 – bilder som källa och bildsökning
Vi har jobbat fram ett upplägg kring bilder, både rörande sökning och källkritik av bilder. Detta för att bilder idag är en sådan stor del av elevernas vardag när de söker med sökmotorer eller scrollar i sina sociala medier-flöden.
1. Använda bilder som källor.
– söka på Google och välja ”bilder”
– vad kan bilderna berätta för oss
– viktigt att ställa sig kritisk även till bilderna
Övning: ”Allt är inte sant” ur Sök & Finn 1 av Lena Leigert (2018)
– vi modellerar övningen med vita jordgubbar. Finns det vita jordgubbar? Sök, titta på bilderna, gå in och läs.
– eleverna löser uppgiften med blå jordgubbar, först enskild sedan i par
– diskussion helklass
2. Hur kan vi ”läsa” bilder och vad ska vi hålla utkik efter när vi läser en bild? Hur kan bilder luras/manipuleras?
– visar flera olika exempel på ex. bilder som är photoshoppade, beskurna, tagna ur sitt sammanhang, väcker känslor mm.
Övning: https://www.vadvisarbilden.se/
– eleverna fick fundera kring vad de olika bilderna föreställde och ställa sig i det hörn av rummet som representerade de olika förslagen.
– diskussion i helklass
3. Omvänd bildsökning
– vi modellerar hur man gör för att söka på en bild på Google. Om jag exempelvis hittar en bild kopplad till en text på ett social media, hur vet jag då att bilden visar sanningen eller ens hänger ihop med texten?
Övning: eleverna gör egna omvända bildsökningar
– bilderna eleverna ska söka efter hämtar de på Alléskolans biblioteks hemsida
