Alléskolans bibliotek

Menu

MIK

Interaktivt berättande med Eira A. Ekre

av

För ett år sedan besökte Eira A. Ekre, narrativ spelutvecklare, författare och speltestare, Alléskolans bibliotek för att fortbilda några ur personalen kring interaktivt berättande. Nu var det dags för nästa steg då vi välkomnade Eira tillbaka till oss för att arbeta med eleverna.

Alla elever i åk. 7 fick lyssna till Eiras föreläsning där hon berättade om sitt arbete och vad det innebär att arbeta som spelutvecklare. Tror vi var flera som häpnade över hur många personer med olika professioner  som behövs för att skapa ett sk. AAA-spel. Vi kunde konstatera att många olika gymnasieprogram och yrkesval kan leda till  ett arbete som spelutvecklare.

Efter föreläsningen var det dags för frågestund och de flesta frågorna handlade om vilka spel Eira själv varit med och utvecklat samt vilka hon spelat och vad hon tycker om dem. Tror, med största sannolikhet, att ingen i salen spelat fler spel än Eira själv.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Under nästkommande lektion i svenska fick sedan klasserna besök av Eira för att praktiskt påbörja sitt arbete kring egna interaktiva berättelser. Efter introduktion om hur en kan tänka kring berättande och spel och grunderna till Twine  var ivern stor och eleverna började skapa sina berättelser och programmera sina spel. Mottagarna till dessa spel kommer under våren vara åk. 4. Viktigt att tänka på när en uppfylls av skaparglädje: Vem är min mottagare?

Under kommande veckan kommer personal från skolbibblan samt från Makerprofilen finnas i klasserna under svensklektionerna för att stötta i det fortsatta arbetet med Twine.

Vi hälsar Eira välkommen tillbaka till Alléskolan och Åtvidaberg nästa vecka då även årskurs 8 ska få chansen att lära sig mera om interaktiva berättelser och Twine.

MIK på elevens val, i samarbete med Brukskultur

av

Sedan skolstarten har eleverna i åk 9 varje vecka arbetat med MIK på elevens val. Efter flera veckors djupdykningar i olika områden börjar det nu närma sig final. Klasserna har lärt sig hur de:

  • kan optimera sina sökningar på nätet genom lektioner i samtalsgoogling
  • skriver korrekta källhänvisningar och källförteckningar
  • ställer sig kritiska till olika slags källor genom att fundera kring de källkritiska perspektiven
  • kan använda sig av Brukskulturs arkiv för att söka källor

Arbetet har varit ett samarbete mellan lärare, skolbibliotek och Brukskultur. Brukskultur är en ideell förening som har ett kommunalt uppdrag att arbeta med Åtvidabergs kulturarv. De har varit en stor källa till kunskap kring källor och bidragit med olika slags källor eleverna kunnat arbeta kring – alla med historisk anknytning till Åtvidaberg.

Syftet med denna satsning har främst varit att förbereda 9:orna för vårens nationella prov, även om vi ser vikten av detta som ett livslångt lärande som de kommer ha nytta av vid många fler tillfällen än provtillfällen.

Med flera olika slags källor framför sig har eleverna haft chans att bläddra, titta, läsa, klämma och fundera på dessa källor ur de källkritiska perspektiven. Ett brev från Amerika daterat 1888, ett protokoll från ÅFF´s grundande från 1907, räkenskaperna från en lokal cykelaffär från 1937 m.fl. Är det säkra källor de har liggandes framför sig på bordet? Det har varit intressant att följa de tankar som ploppat upp och se känslan hos eleverna när de kunnat ta i källorna de bearbetat i stället för att söka källor på internet.

Veckorna har även bjudit på ett studiebesök där eleverna har mött personal från Brukskultur. De har berättat om sitt arbete och visat autentiskt material från sitt arkiv. Samma person de mötte under besöket kommer även besöka oss på skolan vid sista tillfället då det är dags att visa vad man lärt sig.

För att se om eleverna snappat upp och lärt sig något under dessa veckor kommer de mötas av fyra olika källor knutna kring samma händelse – matchen mellan Åtvidabergs FF – Bayern München 1973. Det är en artikel, ett fotografi, utdrag ur en bok samt statistik över matchresultatet. Uppgiften är att bedöma dessa källor utifrån de källkritiska kriterierna: tidssamband, real- beroende- och tendenskriteriet och skriva resonerande kring sina tankar och teorier. Utifrån dessa texter kan vi se vad som blivit befäst och vad vi eventuellt behöver träna mera på.

Fotboll Boll Idrott Omgången Svart White S

Lärportalen för digitalisering

av

Efter vårens uppvärmning kring MIK har vi nu startat arbetet med Skolverkets lärportal för digitalisering. Målet är att personalen på Alléskolan 4-6 och 7-9 ska ha bearbetat modulen ”Kritisk användning av nätet” innan läsårets slut. Tanken är att dela upp modulen på fyra tillfällen och först ut pratade vi om ”Informationssökning på internet”. Valet av modul grundas i Skolverkets egen guidning kring skolform och målgrupp. Spannet av information ska vara värdefull för all personal från åk 4 till 9 och visa på vikten av samarbetet mellan pedagoger och skolbibliotekarier.

Vi har valt att presentera materialet för personalen genom att sammanställa Skolverkets information kring modulen i en power point samt visa tillhörande film. Föreläsning varvat med reflektionssamtal, bilder och film känner vi ger ett varierat och lättillgängligt inlärningstillfälle.

Efter det teoretiska innehållet träffades personalen på skolan arbetslagen för att få chans att verkligen tänka igenom hur de vill arbeta kring MIK under kommande läsår – vad är viktigt för respektive årskurs? vilka i arbetslagen är experter inom olika områden? hur kan vi stötta varandra? vad säger Lgr-11 i olika ämnen? hur kan vi arbeta ämnesövergripande? Det kändes bra och viktigt att arbetslagen fick möjlighet att fundera på dessa och liknande frågor. Det resulterade  bland annat i ett ämnesövergripande MIK-tema under elevens val i åk 9 och början på en röd MIK-tråd redan från åk 4 och uppåt.

Efter denna stund kom flera önskemål på liknande arbetssätt även i framtiden men också på att inte bara prata arbetslag utan även ämneslag och stadieöverskridande. Väl värt att ta i beaktande inför nästa tillfälle.

Vad är MIK och varför arbetar vi med MIK?

av

Förra veckan genomfördes nästa steg i fortbildningen av personalen kring MIK. Målet med passet var att förtydliga vad MIK innebär och varför vi behöver arbeta med MIK.

’Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter och att söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.’

FN:s Allmänna förklaring om Mänskliga Rättigheter artikel 19

Hur hanterar vi denna frihet? För att till fullo och genom demokrati och gott styrelseskick kunna använda denna mänskliga rättighet behöver vi rusta oss själva och dagens unga med de verktyg som behövs för att hantera dagens medielandskap. I detta arbete är MIK grunden. Det spelar ingen roll vilket ämne vi undervisar i eller vilken roll vi har på skolan, vi behöver alla kunna bemöta våra barn och unga vad gäller detta. Med en smartphone har dagens unga hela världen i sin ficka (Statens medieråd) och de behöver guidning för att sondera, hantera och kritiskt använda det flöde av information som hela tiden påkallar deras uppmärksamhet. Gränsen mellan online och offline har suddats ut och fler vuxna på bl.a sociala medier behövs för att kunna påverka i en positiv riktning.

Vi lyfte flera exempel på falska nyheter som spridits på sociala medier för att ha dessa som diskussionsunderlag och väcka tankar kring kritiskt tänkande. Det som för vissa kan vara ett självklart påhitt kan för andra lika självklart vara en sanning. Hur kan vi prata om detta? Hur kan vi förklara detta och påvisa gott omdöme?

”För att förankra MIK bland eleverna krävs att lärarna själva blir MIK-kunniga”

UNESCO

I praktiken innebär detta att vi på skolan behöver kunna:

  • Förstå mediers roll
  • Finna, analysera och kritiskt värdera information
  • Uttrycka oss och skapa innehåll i olika medier

samt lära ut detta till våra elever.