Alléskolans bibliotek

Menu

Månad: september 2017

Robot city

av

Under tre dagar har eleverna på skolan med gemensam tankekraft och pyssliga idéer fått bygga en stad till våra Blue-Bots. Tanken är att dessa robotar ska kunna programmeras för att åka omkring på stadens gator. Nästa vecka kommer Blue-Bots, tillsammans med Makerprogrammets Sphere, få visa upp sig på Allétorget och då kommer även staden få sina första besökare. Vår tanke är att nya städer kan byggas under läsåret för att passa olika teman eller årstider. Anmärkningsvärt är att staden är byggd av emballage och allehanda saker och ting som skulle hamnat på soptippen.

 

 

Eleverna valde att döpa sin stad till

ROBOT CITY

Film i skolbiblioteket

av
Skapa musik till filmen

I går hade vi och fritidsgården på skolan, FG, besök av filmpedagogen Måns Ahlin, tack vare ett samarbete med Film i Öst. Tillsammans med Måns fick vi prata om filmidéer som vi har om att använda film för att undervisa i MIK. Vi fick både hjälp med

  • hur vi ska tänka kring hur vi skapar projekt för att det ska bli rimligt och greppbart för eleverna
  • vilka olika typer av film som kan fungera i skolan, stop/animation, digital storytelling, dokumentärfilm/reportage och spelfilm
  • hur vi ska tänka kring tekniken
  • hur blir det film och inte inspelad teater
  • pedagogiska knep som underlättar arbetet med eleverna
  • upphovsrätt och producentansvar

Det var otroligt givande att få diskutera idéerna med någon med stor erfarenhet och kunskap. Genom att själva få prova att spela in en kort film, blev vi medvetna om hur man kan jobba med vinklar och närbilder. Måns berättade att man alltid ska applådera och vara superstöttande efter varje klipp. Efter bara en tagning förvandlades en ganska stel situation till en riktigt rolig stund. Trots att vi visste att det var uppgjort kändes det äkta och jättekul att göra film. Ett enkelt knep att ta med sig in i arbetet med eleverna.

Vi fick också hjälp att bearbeta hur vi skulle formulera vår filmuppgift som vi ska ge till elever i åk 8. Vi ska arbeta med MIK och bilders påverkan tillsammans med ämnet Ideologier inom SO:ämnet. Eleverna ska själva få skapa en film som får någon att tycka att ideologin de fått är bra. Tipset var att hålla det kort: 60 sek film, bestäm antalet klipp och att de klippen ska ha vissa förutsättningar (t.ex. en när bild, en utomhus etc.) Det ska inte vara någon osanning i filmen. Tipset var också att alltid börja med texten – vad ska sägas i filmen – och sedan fundera över vilken bild som representerar det. Under MIK-projektet kommer vi att titta också på MIK-för-mig-filmen ”Det dolda hotet” och på olika partiers valfilmer. Genom att själva få göra en film för att övertyga en annan hoppas vi på att eleverna ska få en djupare förståelse både av stoffet ideologier och av hur filmen används för att påverka tittaren.

Provar stopmotion

Programmera en symaskin

av

I och med det digitala projektet kom vi att prata tillsammans med en av slöjdlärarna om vad digital slöjd är? Hon erbjöd sig att låta eleverna jobba med att programmera en symaskin som sedan broderar. Vi har nu fått jättefina kassar för utlån av böcker.

Sedan tre år tillbaka jobbar Alléskolan aktivt med sitt miljöarbete och har fått utmärkelsen Grön Flagg två år i rad. I och med det utvecklades skolbibliotekets arbete med skapande och återbruk och vi började då att använda tygpåsar vid utlån av böcker. Tack slöjden för fina kassar!

Uppföljning av elevenkäten

av

Nu har svaren börjat ticka in! För nästan två veckor sedan skickade vi ut en elevenkät för att se var deras intresse låg i första hand. Vi hade tänkt att börja med robotar, programmering och en tydligare teknikinriktning men det visade sig att eleverna främst efterfrågar något annat. De vill lära sig att vlogga, göra gamingfilm, rita digitalt, göra egna filmer och skapa musik digitalt. Vi kommer därför att börja med filmredigering.

Vi har också startat ett samarbete med skolans programmeringsprofil. De kommer att öppna upp en digital teknikverkstad för främst åk 7-9 på tisdagarna. Vi kommer att öppna upp mellan biblioteket och de lokaler där profilen håller till, men vår verksamhet riktar sig främst till 4-6. Förhoppningsvis ska detta leda till ett samarbete med stora valmöjligheter för eleverna. Vi startar med en invigning nästa vecka.

Lycka är att få respons från författaren

av

Under ett par veckors tid har våra 9:or läst titlar av Christina Wahldén. Det har blivit många besök på biblioteket, diskussioner i klassrummet, lite högläsning, lite gruppläsning och en hel del reflektioner. Det mest spännande har ändå varit att vädra tankar, funderingar, frågor och åsikter på den blogg vi skapat för just detta projekt. Bloggat har eleverna gjort förut men det speciella nu har varit att mottagaren inte bara varit lärare och klasskompisar utan även författaren till böckerna de läst.

Det var lite trögt i början. Vem skulle göra det första inlägget? Vad ska man skriva? Kommer verkligen Christina läsa detta? Tänk om hon tycker jag skriver konstigt om hennes bok? Eleverna uppmuntrades att göra inlägg så fort en tanke dök upp och helt plötsligt började bloggen fyllas. Lärarna kunde följa hur elever kommenterade varandra, ställde intressanta frågor och hur inläggen blev mer och mer utvecklade.

Plötsligt, efter ett par dagar, blev det hela så mycket mera spännande när eleverna såg att Christina svarat. ”Tänk att författaren själv tycker mina tankar är bra”, uttryckte en elev. Nu blev intresset för att blogga ännu större, nu när eleverna fått svar på sina frågor, kommentarer på sina tankar och motfrågor på sina funderingar. Så häftigt att se och få vara en del av detta.

Nu är första delen av projektet, läsning, klart för denna gång och eleverna ska påbörja arbetet med att skriva egna noveller – med inspiration från Christina Wahldén förstås.

Digital läsning

av

I processen för att tänka på skolbiblioteksverksamheten utifrån begreppet digital kompetens läser vi tillsammans boken Koden till digital kompetens av Karin Nygårds. Hon tar bland annat upp att vi måste hjälpa eleverna att utveckla strategier för skärmläsning. Som skolbibliotek väcker det frågor om hur vi utvecklar digitala skärmläsare? Vilka strategier krävs och hur gör vi? Många av våra regelbundna ”skärmläsare” är också kopplade till skoldatateket. Vad händer när mycket på skärmen pockar på uppmärksamheten? Nygårds tar bland annat upp tjänster som kan ta bort reklam och annat kringliggande för att hjälpa läsaren att fokusera på texten. Nygårds nämner Clearly från Evernote och vi tittade själva på tjänster instapaper.

Att fundera kring digital läsning handlar både om strategier för läsning på skärm och att fundera över vårt egna beteende som digitala läsare. Men digital läsning kan också diskuteras ur ett annat perspektiv. Under biblioteksdagarna i Växjö berättade Prickiga Paula om sitt arbete med bokklubbar och bokhyllehäng. Hon berättade att hon fick en aha-upplevelse när hon, efter en hel del slit och lite lyckoträffar, kom i kontakt med storläsande tonåringar. De ingår i läsarcommunitys på nätet, de bokbloggar och de handlar sina egna böcker. Men, de ser inte biblioteket som en naturlig plats för dem. Hur påverkar detta bibliotekens arbete? Finns det avtryck att ta från den digitala läsningens gemenskap? Hur sänker man tröskeln för dem som söker en läsargemenskap men som inte behärskar den digitala delen?

Slutligen gick våra tankar om kopplingen mellan digital läsning och det egna skapandet. Engagemanget inom fanfiction är stort på nätet – att inspireras av en berättelsevärld, skriva själv, bli läst och få respons. Här finns också gemenskapen som en röd tråd. Finns det inspiration att hämta från de möjligheter digital kompetens ge den som vill skriva och hitta läsare och för den som vill läsa mer, mer mer?

Vi länkar till Prickiga Paulas föreläsning som, även om den inte fokuserar på digital läsning, är oerhört inspirerande att lyssna på.

Vad vill eleverna utforska?

av

Tankarna och idéerna är många just nu. Vad vill vi erbjuda eleverna när de kommer till våra digitala träffar? Vad vill eleverna själva lära sig mera om? Vad behöver vi köpa in? Vi har bestämt oss för att låta eleverna själva tänka till genom att besvara en enkät. Enkäten finns på hemsidan och vår tanke är att eleverna under lektionstid ska få möjlighet att svara på denna eller så kan de passa på att svara på skolbibliotekets publika dator. På detta sätt hoppas vi få en uppfattning om vad vi ska fokusera på och ta avstamp från detta.

Inspiration och reflektion

av

Idag var Karin iväg på Crossmedia-nätverksträff som drivs av Regionbibliotek Östergötland. Det blev en givande förmiddag där vi fick chansen att diskutera biblioteksutveckling. Så här beskrivs Crossmediaprocessen:

Crossmedia – Ett utvecklingsarbete på Götabiblioteken

Crossmedia är en utvecklingsprocess där vi tillsammans ger oss ut på en resa med bibliotekens demokratiska uppdrag och berättelsen i fokus. Vi ska upptäcka, utvidga, undersöka, uppgradera och fördjupa arbetets kvalitet.

Frågeställningar inom processen
Hur ser vår verksamhet ut idag och hur kommer den att se ut i framtiden?
Hur ser framtidens berättande och läsning ut? Hur kan vi använda ny digital teknik för ökad läslust?
Nya medier, material, metoder?
Vilka ska jobba på biblioteken? Nya yrkesgrupper?

I vårt sökande i hur digital kompetens och skolbibliotek hänger samman finns det massor att inspiration att hämta från detta nätverkande. Flera folk- och skolbibliotek utforskar nya sätt att arbeta med berättandet i centrum. Den nya digitala världen utmanar biblioteketstraditionen både som rum och som aktör. I våra diskussioner idag var orden ”länka, förmedla, dela, medskapande, berättelsen”, återkommande ord. Om vi upphör att tänka på biblioteket som ett bokrum och istället ser biblioteket som en nod för lärande och nyfikenhet händer något. Biblioteket stävar efter att sammanlänka människors frågor och behov med både litteratur, digitala resurser, andra människor, digital teknik, ja finns det några gränser? Om ett skolbibliotek på allvar ska vara en plats för eget utforskande lärande måste vi släppa mediets fysiska form som sådan. Biblioteksbesökaren har en fråga och vi (personal) försöker sammanlänka den som kommer till biblioteket med något eller något som leder till att behovet tillgodoses, det kan vara en bok, det kan vara en person, det kan vara en digital resurs. Men det handlar lika mycket om att låta andra dela med sig av kunskap. Att lära tillsammans och att utforska tillsammans, få dela med sig av det man redan kan. Allt detta hänger samman med tankar kring begrepp som Skaparbibblan och makerspace. Namn som David Lankes och modellen ”Four spaces” är spännande att ta avstamp i. (Läs t.ex. kapitel 4 Biblioteksutveckling i Skaparbibblan av Lo Classon, Eleonor Grenholm och Anna Östman).

Den digitala tekniken utmanar biblioteksbegreppet i grunden och skolbiblioteken har så mycket att vinna på att vara med i den här processen och närma sig folkbibliotekens mer fria bildningsuppdrag och vice versa. Kan skolbiblioteket bli en mötesplats för det fortsatta frivilliga lärandet som sträcker sig utanför klassrummets strukturerade undervisning? Kanske kan idéerna bakom Connected Learning vara ett avstamp där fokus flyttas från utbildning till lärande, från konsumtion till skapande och från institutioner till nätverkande?

 

Min attityd till teknik spelar roll

av

Skolbiblioteken i Sverige har fått i uppdrag att jobba med att stärka elevernas digitala kompetens. Vad innebär det? Vad innebär begreppet? Vad innebär det för verksamhet? Vad innebär det för vår egen kompetens och vårt förhållningssätt till digital teknik? Hur ser min egen attityd ut till att lösa problem som jag ställs inför? I vårt projekt Digital kompetens och skolbibliotek, som finansieras med medel från Region Östergötland, undersöker vi dessa frågor.

När vi var på Robotsommar på Visualiseringscenter i Norrköping provade vi att testa och programmera robotar via Arduino. Så klart blev det en hel del felsökningar trots att vi ”följt instruktionen”. Vi reagerade ganska olika på problemet: några av oss tappade direkt tålamodet, någon ville inte ge sig och provade om och om igen, någon blev nedstämd och kände sig dålig och lite uppgiven. Om vi ska arbeta med elevgrupper i biblioteket måste vi vänta oss en palett av reaktioner av samma typ. Hur kan vårt bemötande spela roll? Personalen på Robotsommar visade oss strategier för att felsöka och ta sig an problemet så att det blev hanterbart. Att jobba med digital kompetens handlar också om att visa på strategier och förhållningssätt till teknik.

 

I går kom en elev in i skolbiblioteket som hade krångel med att lyssna på talböcker via Legimus. Ordinarie skoldatatekspersonal var inte på plats så det var bara att sätta igång att försöka lösa problemet tillsammans med eleven. Eleven kroknade ganska snabbt, hen hade redan provat en del själv. Vi visade då på hemsidan och tittade över vanliga problem med appen som beskrevs på hemsidan. Då fick vi vidare ledtrådar till vad felet kunde vara. Vi provade oss systematiskt igenom de olika problem som vi gissade på och genom att tillsammans prova olika strategier löste vi problemet. Vår egen attityd att inte direkt ropa på någon annan, ett gemensamt felsökande och attityden att inte ge upp resulterade i att eleven gick glad därifrån. Att lugna, våga själv, visa på systematik och strategier (att tänka högt tillsammans) är också ett sätt att i vardagen arbeta med att stärka elevens digitala kompetens.