crossmedia – Alléskolans bibliotek

Narritativ speldesign

19 december, 2017 av Allébiblioteket

Besöket av Eira Ekre kom som en tidig julklapp. Vi fick nys om Eira och hennes work shop efter att hon besökt Linköpings IT-ceum tidigare i höstas. Efter mailkontakt kom hon så äntligen förra veckan.

Eira är en mångkonstnär men just denna torsdag bjöd vi in henne i egenskap av narritativ speldesigner. Hon berättade med stor kunnighet och engagemang om spelvärlden och dess uppbyggnad. Med konkreta exempel och massor av tips närmade vi oss spelets uppbyggnad med fokus på berättandet.

I grupp skulle vi sedan skapa storyn för ett eget spel. Tankarna var många och idéerna var ganska galna, men enades gjorde vi – vi skulle skapa ett satiriskt maktspel där man var Bossens assistent och till varje pris skulle försöka behålla sitt arbete samtidigt som man spelade Bossen bakom ryggen.

När vi hade en storyline var det dags att skapa text. Vi testade att skriva atmosfärtexter och dialoger på tre olika sätt. Vi skrattade så otroligt mycket och det var roligt att höra allas förslag. Fascinerande var att vi alla hamnade ganska nära varandras förslag efter att vi byggt en ordentlig gemensam grund i vår spelidé.

Vi hoppas få tillfälle att bjuda in Eira till Åtvidaberg fler gånger. Dels för att förkovra oss vidare inom detta område men även för att ta del av hennes andra kompetenser. Vi är mycket intresserade av att höra mera om att skriva för ljud.

Tack Eira för att du förgyllde vår dag!

Digitala boksamtal

6 december, 2017 av Allébiblioteket

Vi började Christina Waldén-projektet med att alla 9:or samlades i matsalen, där fick vi träffa henne för första gången via Google hang out och hon berättade lite om sig själv och böcker som hon har skrivit. Efter det läste vi några av hennes böcker, man fick välja vilka man ville. När vi gjort det så skrev vi noveller, det skulle handla om något som var inom samma tema som Christina själv skriver i. Sedan började vi med muntlig diskussion, då hamnade vi i olika grupper där vi skulle välja varsitt ämne, t.ex. alkohol, sexuellt våld eller hedersmord och sedan berätta lite om det ämne man valt för varandra och sedan ha en diskussion om ämnet.

Efter allt det så skulle vi börja med boksamtal, då skulle vi få träffa Christina via Skype igen. I vår klass delades vi upp i grupper efter vilken bok vi hade läst, alla i gruppen skulle ha läst samma bok. I grupperna skulle vi komma på frågor som vi skulle fråga när vi träffade henne. När boksamtalet hände så gick först en grupp in och när de var klara så gick nästa in. Vi fick prata med i Christina i ungefär 20 minuter. Det första vi gjorde var att sätta oss runt ett bord och på en tv kunde vi se Christina. Vi hälsade, ställde våra frågor och lyssnade och antecknade när hon svarade på frågorna. Först var det lite stelt och nervöst, vi visste inte riktigt vad som skulle hända. Vi visste att vi först skulle hälsa, men efter det så visste vi inte riktigt hur vi skulle fortsätta samtalet. Men när vi väl kom igång så gick det bra, för att det var enklare att ställa frågorna när hon inte fysiskt satt framför oss utan bara var på en skärm.

Det var enkel att ha ett samtal med Christina för att hon var så trevlig och öppen med bra och långa svar på frågorna. Hon var bra på att berätta om sina böcker, hon berättade om hur hon kom på ideérna till böckerna på ett intressant sätt. Hon verkade ganska kunnig också, för att hon hade nästan alltid svar på allt man frågade. När hon berättade om boken så fick man en bättre förklaring om bokens struktur och anledningen till att hon skrev den, än om man hade letat efter ett svar på nätet.

Jag tycker att detta var ett bra sätt att “träffa” henne, för att skypa med henne kändes mycket enklare än att faktiskt träffa henne i verkligheten. Att ha ett videosamtal med någon är mer vanligt för mig, vilket gjorde att träffa henne via Skype kändes mer säkert och vanligt. Något som även gjorde att man kunde ha ett bra samtal med henne och inte bara att man ställde frågorna, fick svar och sedan var det klart. Efter detta projekt så har jag lärt mig att de ämnen som hon skriver om är mer vanligt i samhället än vad man trodde och att man ska hjälpa varandra. Det har även hjälpt att förbättra mig med att skriva novell, något som jag innan hade svårt med och att ha en muntlig diskussion.

Det var roligt att göra detta och jag hoppas att vi gör det igen.

My Nilsson Larsson, 9E.

Nya vägar till läsförståele

22 november, 2017 av Allébiblioteket

Under Hacka Bibblan i Gävle fick vi syn på boken ”Vad har hänt här?” av Julia Neuhaus och Till Penzek. I boken får vi se roliga och knasiga ”efter-bilder” och läsaren ska gissa vad som har hänt innan. Bokens alla tolv bilder har en QR-kod kopplad till sig och när koden skannas leds läsaren till en rolig liten stop-motionfilm som berättar vad som har hänt. Det ena knasigare än den andra.

Vi testade boken i en av våra läsgrupper i bibblan. Vi har en läsgrupp som kommer varje vecka för högläsning och boksamtal. Syftet med stunden är att väcka läslust och för ökad läsförståelse. Boken gjorde fullkomlig succé hos våra tioåringar i gruppen. Det var jättekul att gissa tillsammans och det var också roligt att prova att skanna. Flera av eleverna hade sett QR-koder men inte provat att skanna. De upptäckte att det fanns QR-koder i bibblan (som vi använt till utställningar, boktips osv) som de också ville testa.

Boken väckte också idéer hos oss hur vi kan jobba med läsning och berättande utifrån QR-koder och stopmotion. idag på rasten och nästa tisdag ska vi testa stopmotion som berättarform med eleverna och boken blir en riktigt bra inspirationskälla.

Hej Vaggeryd!

16 november, 2017 av Allébiblioteket

För några veckor sedan begav sig ett gäng från Åtvidaberg till Vaggeryd för att besöka deras bibliotek och Makerspace. En av oss som åkte hade gjort liknande besök innan och verkligen rekommenderat oss andra att följa med för att se hur Vaggeryd arbetar kring bibliotek och digital kompetens.

I Vaggeryd möttes vi upp av Mia, som arbetar med och ansvarar för delar av Makerspace. Hon berättade om kommunen, förskolorna,skolorna, biblioteket och andra aktörer i samhället och om det fina samarbete de har för att integrera varandras verksamheter i varandra. Verkligen ett gott exempel på ”sharing is caring”, röda trådar och gemenskap.

Till slut var det dags för att kliva in i Makerspace. Den bild jag personligen haft av denna typ av verksamhet har varit fokuserad på robotar och programmering. Främst för att det är just detta vi arbetat med under hösten och den första digitala teknik jag stött på i egenskap av skolbibliotekarie. För mig, som ny i denna skolbiblioteksvärld, har det varit stort att ta in all ny teknik som jag fått möta under hösten. För inte så länge sedan hade jag inte ens hört talas om Makey Makey, Little bits eller Blue Bots. En helt ny värld har öppnat sig för mig och jag har lite tvekande tagit steget in.

När vi nu klev in i Vaggeryds Makerspace, rummen där de förvarar all den utrustning som bygger deras verksamhet, såg vi så mycket mera än bara robotar.

Allt presenterades i prydliga lådor och skåp

Nu förstod vi varför vår kollega varit eld och lågor över Vaggeryds Makerspace. De har kommit långt med sin verksamhet och byggt upp ett stort förråd av tekniska prylar, såsom 3D-skrivare, laserskärare, robotar, symaskiner och en pappersskärmaskin. Men insikten att Makerspace är så mycket mer än teknik slog oss när vi såg den upplaga av artiklar som i prydliga rader stod i hyllorna, märkta lådor med material att använda.

Makerspace är idag en ordinarie del av biblioteket i Vaggeryd, men det bedrivs även projekt utanför bibliotekets verksamhet. Bland annat berättade Mia om Creative Ladies, en grupp damer som träffas varje vecka för att skapa tillsammans, eller Geek girls, en grupp för tjejer som vill testa teknik.

Makerspace erbjuder även sina lokaler och sin utrustning till förskola och skola. Exempelvis kan lärare låna tekniklådor med olika teman (ex. Makey Makey eller Blue Bots) för att använda i sin egen undervisning. En idé som vi kände att vi vill anamma i vår egen verksamhet.

När vi lämnade Vaggeryd, nöjda, inspirerade och glada, pratade vi om alla saker vi själva vill ha i vårt Digitek. Vad skulle det kosta? Hur skulle det kunna få plats? Hur mycket tid behöver vi lägga på underhåll och uppdateringar av materialet? Vad skulle lärarna önska fanns hos oss för utlån? Det är så härligt att få brain storma, att i tanken handla, inreda och fixa, för att sedan landa i vad som är rimligt för oss.

Vi tackar Vaggeryd för besöket! Ni öppnade vår värld för vad Makerspace och digital teknik kan vara. Besök gärna deras hemsida: http://makerspace.vaggeryd.se/

#Hacka Bibblan 2017 Gävle

27 oktober, 2017 av Allébiblioteket

Hacka bibblan är en årligen återkommande knytkonferens för intresserade av skapande, hantverk och teknik. I år arrangerades Hacka Bibblan av Region Gävleborg. Under konferensen fick vi inspireras av föreläsare men också delta i flera workshops. Det fanns också gott om tid för samtal och gemensam reflektion.

Minimässa och workshops

Under hacka bibblan fanns en minimässa där andra konferensdeltagare visade upp projekt de provat. Vi blev väldigt inspirerade av ett projekt Sofia Lindström från CoderDojo i Sandviken skapat som hette Hållbarhet och teknik. Utifrån de globala miljömålen uppmuntrades vi att skapa uppfinningar för en mer hållbar värld. Skolans miljöråd jobbar just nu fram en lokal variant på det projektet för att prova på vår skola.

Vi hittade en riktigt fin och rolig bok, Vad har hänt här? av Julia Neuhaus och Till Penzek, som var skriven med hjälp av QR-koder. Du får på uppslaget se en ”efterbild” och du ska fantisera över vad som har hänt. När du scanna QR-koden får du se en liten stop motion-film som berättar vad som hänt innan. Vi hade själva riktigt roligt med boken och har beställt hem den för att prova den i våra högläsningsstunder. Det skulle också vara ett roligt sätt att jobba med berättande och fantasi att låta barnen skapa en ”förefilm” om vi ger dem en ”efterbild”. Den boken kickade igång massor av idéer kring hur man kan jobba med berättande och att försöka förutspå.

Vi provade också på spännande workshops som att konstruera en flygande fågel och lysande armband. Det var riktigt bra att få prova själva. När vi först såg vad som skulle göras var vi övertygade om att vi skulle kunna göra detsamma i skolbiblioteket, men när vi provat själva var vi mindre naiva. Det var väldigt många fler aspekter att fundera över än vad vi trodde. Det är lätt att dras med och tro att det går att ta över ett koncept men det krävs verkligen eftertanke och en fundering kring, tidsåtgång, målgruppens förkunskap, gruppstorlek och så vidare.

Föreläsningarna

De tre stora huvudtalarna var otroligt inspirerande och hade helt olika ingångar på teknik, skapande och digital kompetens. Fokus låg mycket på lärande, att få göra, och flickors väg in i tekniken. Peter Parnes kickade igång det hela, lyste som en sol och fick oss att känna att ingenting var omöjligt – en sann visionär och doer i ett. Inspirerande att se hur han lyckats skapa ett sådant engagemang kring makerspaces i Luleå. Kopplingen till biblioteket blir intressant om vi strävar efter en biblioteksverksamhet som kan tillhandahålla tekniska verktyg och vara en mötesplats att lära av varandra. Det innebär i så fall inte att bibliotekspersonalen själv ska kunna allt utan skapa förutsättningar för möten mellan människor som vill utforska och lära tillsammans.

Marika Alneng talade om MIK och hur fortbildning och kunskapsutveckling inom MIK kan ske på biblioteken och kanske i första steget till bibliotekets egna personalgrupp. Hon visade upp ett mycket intressant angreppssätt med filmer kring MIK och detox av den egna datorn. Överhuvudtaget återkom alla talare gång på gång om vikten av att göra för att lära. Det stärkte oss i vårt angreppssätt med att arbeta med MIK i samarbete med lärare. Vi har tidigare skrivit om det MIK-projekt som just nu pågår där eleverna skapar egna propagandafilmer utifrån ideologier. I vår skolbiblioteksgrupp i Åtvidaberg har vi också gått från att prata MIK teoretiskt till att göra och prova, både programmering, robotar och vi ska också filma inom kort.

Harriet Aurell betonade flickorna och kvinnorna i tekniken. Både hon och Peter Parnes betonade att det är främst i åldrarna 9-12 som det finns en chans att väcka ett intresse för teknik, efter 12-13 års ålder ”stängs fönstret”. Det stärkte oss i vår satsning att fokusera på mellanstadiet.

Listan över idéer som följde med hem från Gävle var lång! Stort tack till Regionbiblioteket och Crossmediaprocessen att vi fick chansen att åka.

Ge och ta

10 oktober, 2017 av Allébiblioteket

Nu är våra 9:or igång med andra delen av Christina Wahldén-projektet. Efter att ha läst hennes litteratur och bloggat med Christina om böckerna så är det nu dags för skrivning. Noveller står på schemat. Medan lektionerna rullar på har vi nära kontakt med Christina via mail. Hon är genuint intresserad av hur det går för oss – vilket värmer i lärarhjärtat. Vi stöter och blöter, vrider och vänder hur vi kan fortsätta projektet. För vi vill absolut inte släppa taget om Christina än, som gett oss så mycket. Kanske skulle en slags skrivarverkstad senare under terminen vara bra? Vi skriver noveller i detta nu och för de elever som är intresserade av skrivning kan vi då erbjuda det lilla extra innan det är dags för nationella prov. Arbetet är fortfarande under bearbetning, men det är så roligt att jobba fram ett spännande och lärorikt projekt tillsammans med ett skrivarproffs. Vi ger och vi tar av varandras idéer. Fortsättning följer …

Film i skolbiblioteket

22 september, 2017 av Allébiblioteket

I går hade vi och fritidsgården på skolan, FG, besök av filmpedagogen Måns Ahlin, tack vare ett samarbete med Film i Öst. Tillsammans med Måns fick vi prata om filmidéer som vi har om att använda film för att undervisa i MIK. Vi fick både hjälp med

hur vi ska tänka kring hur vi skapar projekt för att det ska bli rimligt och greppbart för eleverna
vilka olika typer av film som kan fungera i skolan, stop/animation, digital storytelling, dokumentärfilm/reportage och spelfilm
hur vi ska tänka kring tekniken
hur blir det film och inte inspelad teater
pedagogiska knep som underlättar arbetet med eleverna
upphovsrätt och producentansvar

Det var otroligt givande att få diskutera idéerna med någon med stor erfarenhet och kunskap. Genom att själva få prova att spela in en kort film, blev vi medvetna om hur man kan jobba med vinklar och närbilder. Måns berättade att man alltid ska applådera och vara superstöttande efter varje klipp. Efter bara en tagning förvandlades en ganska stel situation till en riktigt rolig stund. Trots att vi visste att det var uppgjort kändes det äkta och jättekul att göra film. Ett enkelt knep att ta med sig in i arbetet med eleverna.

Vi fick också hjälp att bearbeta hur vi skulle formulera vår filmuppgift som vi ska ge till elever i åk 8. Vi ska arbeta med MIK och bilders påverkan tillsammans med ämnet Ideologier inom SO:ämnet. Eleverna ska själva få skapa en film som får någon att tycka att ideologin de fått är bra. Tipset var att hålla det kort: 60 sek film, bestäm antalet klipp och att de klippen ska ha vissa förutsättningar (t.ex. en när bild, en utomhus etc.) Det ska inte vara någon osanning i filmen. Tipset var också att alltid börja med texten – vad ska sägas i filmen – och sedan fundera över vilken bild som representerar det. Under MIK-projektet kommer vi att titta också på MIK-för-mig-filmen ”Det dolda hotet” och på olika partiers valfilmer. Genom att själva få göra en film för att övertyga en annan hoppas vi på att eleverna ska få en djupare förståelse både av stoffet ideologier och av hur filmen används för att påverka tittaren.

Idag var Karin iväg på Crossmedia-nätverksträff som drivs av Regionbibliotek Östergötland. Det blev en givande förmiddag där vi fick chansen att diskutera biblioteksutveckling. Så här beskrivs Crossmediaprocessen:

Crossmedia – Ett utvecklingsarbete på Götabiblioteken

Crossmedia är en utvecklingsprocess där vi tillsammans ger oss ut på en resa med bibliotekens demokratiska uppdrag och berättelsen i fokus. Vi ska upptäcka, utvidga, undersöka, uppgradera och fördjupa arbetets kvalitet.

Frågeställningar inom processen
Hur ser vår verksamhet ut idag och hur kommer den att se ut i framtiden?
Hur ser framtidens berättande och läsning ut? Hur kan vi använda ny digital teknik för ökad läslust?
Nya medier, material, metoder?
Vilka ska jobba på biblioteken? Nya yrkesgrupper?

I vårt sökande i hur digital kompetens och skolbibliotek hänger samman finns det massor att inspiration att hämta från detta nätverkande. Flera folk- och skolbibliotek utforskar nya sätt att arbeta med berättandet i centrum. Den nya digitala världen utmanar biblioteketstraditionen både som rum och som aktör. I våra diskussioner idag var orden ”länka, förmedla, dela, medskapande, berättelsen”, återkommande ord. Om vi upphör att tänka på biblioteket som ett bokrum och istället ser biblioteket som en nod för lärande och nyfikenhet händer något. Biblioteket stävar efter att sammanlänka människors frågor och behov med både litteratur, digitala resurser, andra människor, digital teknik, ja finns det några gränser? Om ett skolbibliotek på allvar ska vara en plats för eget utforskande lärande måste vi släppa mediets fysiska form som sådan. Biblioteksbesökaren har en fråga och vi (personal) försöker sammanlänka den som kommer till biblioteket med något eller något som leder till att behovet tillgodoses, det kan vara en bok, det kan vara en person, det kan vara en digital resurs. Men det handlar lika mycket om att låta andra dela med sig av kunskap. Att lära tillsammans och att utforska tillsammans, få dela med sig av det man redan kan. Allt detta hänger samman med tankar kring begrepp som Skaparbibblan och makerspace. Namn som David Lankes och modellen ”Four spaces” är spännande att ta avstamp i. (Läs t.ex. kapitel 4 Biblioteksutveckling i Skaparbibblan av Lo Classon, Eleonor Grenholm och Anna Östman).

Den digitala tekniken utmanar biblioteksbegreppet i grunden och skolbiblioteken har så mycket att vinna på att vara med i den här processen och närma sig folkbibliotekens mer fria bildningsuppdrag och vice versa. Kan skolbiblioteket bli en mötesplats för det fortsatta frivilliga lärandet som sträcker sig utanför klassrummets strukturerade undervisning? Kanske kan idéerna bakom Connected Learning vara ett avstamp där fokus flyttas från utbildning till lärande, från konsumtion till skapande och från institutioner till nätverkande?