Alléskolans bibliotek

En rookies besök på bok- och biblioteksmässan

Tidig morgon och lång väg att åka, från lilla Åtvidaberg till stora Göteborg. Mitt rutinerade resesällskap hade berättat om långa rader av montrar, böcker, författare och intressanta seminarier. Jag hade höga förväntningar och såg fram mot två härliga dagar på mässan. Men oj, ingen hade kunnat förbereda mig för det jag möttes av. Det var som att komma till himmelriket. Vi strosade bland montrar, bläddrade i böcker, stressade till seminarier vi ville deltaga på, letade oss tillbaka till senast besökta monter, talade med kunniga och entusiastiska personer, fick tips på litteratur, fick idéer som vi glatt antecknade eller fotograferade, spanade på kändisar och shoppade en del böcker.  Så många intryck och så många människor, med samma brinnande intresse, på ett och samma ställe.

Jag är glad att vi hade möjlighet att besöka mässan i två dagar. Första dagen gick åt till att insupa atmosfären och ta in alla intryck. Efter den dagen var jag mest fascinerad över hur många böcker det egentligen finns (och då var detta bara en bråkdel) och hur många böcker jag ännu inte hunnit läsa. Vilken lyx att få gå runt och bläddra i alla denna litteratur, läsa på baksidorna, titta på texten och bilderna och diskutera om just detta var en bok för oss. Önskelistan över framtida bokinköp växte sig lång. Det är verkligen skillnad att få ha haft boken i sin hand innan man köper in den i stället för att bläddra i en katalog.

Under fredagen, den andra dagen på plats, lade vi tid på att besöka seminarier som främst kretsade kring digital teknik, digital kompetens och läsning. Mest för att detta just nu ligger nära i tiden för oss att utveckla på vår skola. Nya tankar och infallsvinklar fyllde mitt anteckningsblock och diskussionen mellan oss kollegor fördjupades, ställdes på sin spets eller bekräftades varefter vi hörde olika föreläsare. Dessutom fick vi många goda tips på litteratur för fortbildning.

Då det gått en tid mellan besöket och skrivandets stund har de nya intrycken och kunskaperna hunnit sjunka in. Jag minns främst storheten på mässan – allt var stort och mycket, jag minns hur roligt vi hade och hur sugna vi blev på att köpa in ny litteratur men också ett par roliga figurer vi träffade på och fick lära känna – Dash & Dot. De kommer passa perfekt i vårt nya digitek.

 

 

Dash

 

 

 

//Anna Danielsson

Hur förhåller sig MIK till begreppet Digital kompetens?

Idag träffades alla skolbibliotekarier i Åtvidaberg för att diskutera MIK och digital kompetens. Vi har jobbat hårt för att fördjupa oss i och skapa en strategi för att arbeta med MIK i Åtvidabergs skolor under snart två år. Den här hösten är vi tre av sex som går utbildningar på Borås Högskola för att bygga vidare på en vetenskaplig grund för vårt arbete. Vi har hela tiden arbetat utifrån begreppet Medie- och Informationskunnighet och med stöd i UNESCOS guider. I läroplanen och i skollagen står nu att skolbiblioteken ska arbeta främjande för att öka elevernas ”digitala kompetens”, men begreppet MIK lyser med sin frånvaro. I gruppen hamnade vi intressanta funderingar över hur vi ska närma oss begreppet och hur förhåller det sig till begreppet ”medie- och informationskompetens”? Precis som vi problematiserar begreppet ”läsning” och ”läsfrämjande” i en skolbibliotekskontext måste vi våga mejsla ut vad vår roll skulle kunna vara utifrån ”digital kompetens” och vad är det innebär för skolbibliotekets verksamhet? Vi vände och vred på begreppen och försökte oss också på vad digital kompetens inte är? Vi kommer att träffas flera gånger för att diskutera detta.

Vår skola läser just tillsammans boken”Koden till digital kompetens” av Karin Nygårds och under bokmässan lyssnade vi på Frida Monsén. Hon har skrivit boken ”Digital kompetens i skolan och klassrummet” och den kommer vi att läsa tillsammans med vår rektor, som grund för arbetet med att utveckla vår verksamhetsplan kring digital kompetens. Frida Monsén närmar sig begreppet ur fyra perspektiv: Hantera, skapa, dela och förstå

Frida lyfte också vikten av att problematisera ”Digital läsning”. I jämförelse med den definition som Digitaliseringskommissionen valt så är det perspektivet med ”motivation”, alltså att vilja delta i den digitala utvecklingen som inte ryms i Fridas ingång till begreppet. Tankarna lär fortsätta. I morgon åker Anna och Karin till Hacka bibblan i Gävle och hoppas på mer input från hur andra tänker.

Vi avslutade mötet med att prova att programmera Blue Bots. Det är verkligen en framgångsväg att börja i det konkreta och inte bara i teori – vi hade riktigt roligt och även de som känt sig mycket tveksamma när de såg att robotar stod på programmet tyckte det var toppenkul. Det blev också tid för tankar om hur vi skulle kunna använda robotarna i våra bibliotek.

Blue bot – det första steget till programmering

Nu har vi kommit igång med Digiteket. Vi har haft två tisdagar då vi jobbat med Blue bots för att förstå grunderna i programmering. Inför första träffen hade eleverna byggt Robot City där vi lekte med robotarna och provade oss fram hur de fungerade. Robotarnas fördel är att de ser så inbjudande och lekfullt lätta ut. Det visade sig dock inte vara helt enkelt att få dem dit vi ville!

Vi bygger Robot City av återbrukat material

 

Under samma tillfälle fick eleverna prova att koda sina namn med hjälp av pärlor. Pärlorna fick representera binär kod. En färg på pärlan får representera 0 och en annan färg på representera 1. Åtta ettor/nollor blir en bit och en maskinkod som datorn kan förstå. Genom att pärla sitt namn kan eleven får grepp om vilket språk som datorn pratar. Det var tydligt att den här aktiviteten delade barnen i två läger. Några tyckte direkt att det kändes alldeles för svårt och ville inte ens prova medan andra blev riktigt taggade och provade flera ord och ville samtala om hur datorer ”pratar”.

Koda ditt namn!

Det andra tillfället som vi bjudit in till Digiteket kom hela fritidshemmet och vi blev lite överrumplade över att plötsligt ha 25-30 barn i lokalen som skulle köra Blue Bots. Den här gången var tanken att de i grupper skulle planera och programmera sina Blue Bots mer genomtänkt. Barnen fick en bana som de skulle försöka följa och hjälptes sedan åt att resonera kring hur roboten skulle röra sig och vilka kommandon den skulle få. Barnen var ca fyra på varje Blue Bot. Det krävdes en tydlighet från oss vuxnas sida hur turtagning och samtalet skulle gå till med efter en stund hade det hittat sin form. Det som är riktigt bra med Blue Boten är att den direkt ger ett utfall om man har tänkt rätt. Ett riktigt bra sätt att komma igång att tänka programmering.

Banor och planering

Vi har tyckt att det har varit svårt att se hur vi ska ta oss an och jobba med programmering och kod för att få en bra progression. Under bokmässan hittade vi bra material från Hands on science som bygger just på progression i programmeringen och som kopplats ihop med läroplanens revidering kring digital kompetens. När vi får våra Ipads vill vi prova att jobba med appen BlueBot istället för alla papper som gick åt. Vår förhoppning är att få fram ett material som kan användas i bibblan men också lånas ut till klasser. Då passar det bra med ett färdigt material från de första stapplande stegen med programmering via Bluebot, till blockprogrammering till kod.