Bibliotekstiden åk 4-6

Alla klasser besöker biblioteket med sin lärare, på schemalagd tid, i cirka en halvtimme varannan vecka. På varje pass har skolbibliotekarien en liten mikrolektion i bibliotekskunnighet eller i genrekunskap, tid för lån och böcker och tid för egen tyst läsning. Det är också en chans för läraren och skolbibliotekarien att stämma av och samarbeta kring elevernas läsning, både på individ och gruppnivå.

I åk 4 träffar alla klasser Anna, som fokuserar på bibliotekskunnighet, trygghet och struktur under biblioteksbesöket.

I åk 5 och 6 träffar alla klasser Karin, som fokuserar på genrekunskap och hur man gör kloka och självständiga val av låneböcker.

Syfte:

  • Stärkt bibliotekskunnighet: lära sig att orientera sig i den märkning av böckerna som ska underlätta för eleverna att bli självständiga i att hitta böcker på egen hand.
  • Bredda elevernas läsrepertoar och skapa nyfikenhet att prova nytt.
  • Stärkt läsförståelse genom ökad genremedvetenhet: komplettera och stötta arbete med genrerna som görs i den ordinarie undervisningen i svenska.
  • Skapa ett språk för att tala om sin läsning: vi får en gemensam bild av vi menar när vi vill ha en “rolig bok” en “spännande bok” och så vidare.
  • Stöd för eleven och läraren att välja rätt böcker för sin läsning.
  • Tid för lån och egen tyst läsning.
  • Regelbundet möte mellan lärare och skolbibliotekarie.

Mål med bibliotekstiden:

  • Göra eleverna trygga i biblioteket som rum och med bibliotekspersonalen. 
  • Skapa rutiner kring bibliotekstiden.
  • Lära sig att orientera sig i biblioteksrummet och få en bild av biblioteket som informationsresurs.
  • Hitta elevernas läspreferenser, läsnivå och skapa grunden för riktade personliga boktips. 
  • Etablera tid för läsning i biblioteket.

Progression:
Under hösten skapar vi rutiner och trygghet och under våren flyttar vi fokus allt mer till bibliotekskunnigheten och läsningen och att uppleva läsargemenskap.

Innehåll:

Repetera:

  • Begrepp: titel, författare, illustratör
  • Alfabetet
  • sjuka böcker
  • Strategier – Hur hittar du en bok som passar dig?

Nytt:

  • Begrepp: bokomslag, låna om, reservera, fristående, serie
  • Vad kan du göra i biblioteket?
  • Hitta i biblioteket – sökskola. Vart står böckerna i rummet?
  • Vilka ledtrådar får vi från bokens rygg? Signum och märkningar: gul/serie, orange, fler märkningar?
  • “Var fortsätter K”?
  • Låna själv i publika datorn (5 i taget)
  • Lättläst-begreppet Vi får fler nivåer på böcker att välja på, vad är skillnaden på våra hyllor?
  • Sjuka böcker, utställning
  • Besök på kommunbiblioteket, samt besök på hämtställe (landsbygden)

Mål med lånetiden:

  • Vidga elevernas kunskap om olika genrer. Våga utmana sig i att prova att läsa nya genrer.
  • Göra mer medvetna bokval genom att förutspå boken och fundera om det är ett passande bokval.

Progression:
Ökad självständighet i att låna böcker, både med hjälp av lånedatorn och att hitta sin egen läsnivå/läspreferens.

Innehåll:

Bibliotekskunnigheten

Repetera:

  • hur vi lånar själva

Nytt:

  • Vad kan du göra i biblioteket? (läsraster/provläsare etc)
  • Faktahyllan som informationsresurs. Faktaboken som en del i genreutställningen.

  • Förutspå boken och göra ett mer medvetet val.

Genremedvetenhet

Vad innebär märkningen? deckare/spänning, spöken/skräck, fantasy, humor

  • Introduktion av genren
  • Typiska drag, bilder, ord och stildrag

 

Deckare/spänning

  • Känna igen genrens märke (deckare)
  • Deckargenrens tre typiska drag
  • Ord typiska för deckare – vilka ska bort
  • Vilka är våra kändisdeckare inom barnlitteraturen

Spöken/skräck

  • Känna igen genrens klistermärke
  • Vad är typiskt för genren, förklara med hjälp av bilderna: Visa de två fotona på hus vilket hus är ett spökhus? Hur vet ni det. 
  • Titta på bilderna i utställningen: Tid/miljö/karaktärer
  • Typiska ord för genren – vilka ska bort?

Fantasy

  • Känna igen genrens klistermärke.
  • Genrens typiska drag: Portal, andra världar, magiska väsen, övernaturliga inslag
  • Skillnaden mellan spöken/skräck och fantasy
  • Typiska ord för genren – vilka ska bort?

Humor

  • Känna igen genrens klistermärke
  • Vad skrattar vi åt? Olika typer av humor i litteraturen. Exempel: Dagbok för alla mina fans, Trädkojan…
  • Illustrationens betydelse för humorgenren: vilka bilder passar in i en humorbok och vilka ska “bort”?

Mål: 

  • Ökad genremedvetenhet. Författarskap inom barnlitteraturen.
  • Ökad självständighet i biblioteket. 
  • “Lyssnarläsarna” ska bli trygga med sina hjälpmedel och hitta “lyssnarstrategier”. 

Progression:
Från handledning till självständighet med hjälpmedel för “lyssningsläsning”.

Innehåll:

Bibliotekskunnigheten

Repetera:

  • Fördjupning av hur vi förutspår en bok och gör ett medvetet val.
  • Sjuka böcker, utställning

Nytt:

  • Eleverna kan låna och lyssna med hjälp av Legimus och Inläsningstjänst (språkval)

Genremedvetenhet

Fördjupa genremedvetenhet – vad innebär märkningen? deckare/spänning, spöken/skräck; fantasy; humor

  • Fördjupning av typiska drag
  • Kända författarskap
  • Kända karaktärer

Deckare/spänning

  • Deckarklistermärket: Minns ni genrens tre typiska drag?
  • Sherlock Holmes – urtypen för deckaren, vilka följer i hans spår?
  • Begrepp som “motiv”, “ledtrådar”, “villospår”

Spöken/skräck

  • Olika genrer inom skräck
  • Våra mest kända skräckförfattare för barn.
  • Bygga en egen spökhistoria med hjälp av “Karaktär”, “Miljö/tid”, “problem”, “Viktiga händelser” och “lösning”

Fantasy

  • J.K Rowlings
  • CS.Lewis
  • JRR Tolkien
  • Karaktärer och fabeln i Narnia, Harry Potter och Sagan om Ringen

Humor

  • Roald Dahls författarskap och kända verk/karaktärer
  • Sören Olsson och Anders Jacobsson, kända verk och karaktärer
  • Walliams författarskap, kända verk och karaktärer