Språklig förmåga

Den gemensamma läsningens kraft!

I höglösningen och den gemensamma samtalet finns en sådan enorm kraft! I skolbiblioteket jobbar vi systematiskt med flera olika högläsningsgrupper i veckan. På högstadiet arbetar vi med eleverna som i sitt språkval har extra svenska och engelska. De elever i åk 4:a som fångats upp av skolans speciallärare får under elevens-val-tid komma till biblioteket. Dessa elever har avkodningsträning tillsammans med speciallärarna och får i biblioteket högläsning i grupper. Att med omsorg välja en bok som engagerar, läsa den högt och sedan få samtal om det lästa är något som uppskattas av eleverna. Bara biblioteksmiljön i sig tycks ha en lugnande och avslappnade effekt på eleverna.

Boksamtalen är uppbyggda utifrån Aidan Chambers samtalsform. Vi i biblioteket utvecklar våra metoder tillsammans med våra speciallärare och förstelärare i språk. Vi läser forskningstexter tillsammans, provar metoder, reflekterar och utvecklar tillsammans.

Under högläsningen med fyrorna fokuserar vi på samtal om text och att vidga ordförrådet. Högläsningspassen är uppbyggda så här:

 

Aktivitet Syfte
Hej! Samling Läsande förebild / läsargemenskap /vad innebär det att vara läsare?

Samtal:

vad läser jag just nu?

Vad funderar jag över i min läsning just nu?

Vad läser de just nu för bok i skolan?

Vad undrar de över i sin bok just nu?

Introducera boken Förförståelse, förutspå, väcka intresse
Läsning av boken Visa hur en bok kan läsas:

Narrativ läsning med inlevelse

Think – a -loud, vad undrar vi medan vi läser? Vad betyder orden?

Bilderna visas efter att texten på sidan har lästs.

Boksamtal enl Chambers modell Skapa en läsargemenskap

Få distans och reflektera … jag undrar…

Omforma – skapa något nytt Röra sig bortom texten
Dokumentera Skriva upp vad vi läst för att skapa en gemensam läsarerfarenhet.

 

Vi läser bilderböcker och eleverna får vara med och välja bland av skolbibliotekarien redan valda böcker. Böcker som vi läser är t.ex. omgjorda klassiker som Bockarna Bruse på Badhuset, De tre små vargarna och den stora stygga grisen, litteratur från andra kulturer som Mamy Wata och monstret eller både och som Makwelane och krokodilen. Texterna ska vara mångbottnade men ändå greppbara för eleverna. Bilderböckerna både utmanar och hjälper eleverna i sin språkutveckling. Chambers metod för boksamtal fungerar riktigt bra med eleverna – de har lätt att ta till sig modellen, som har fått belysas av symboler, emojis (glad gubbe med tumme upp/ledsen gubbe med tumme ner etc), och har många tankar om det de läser.

Samtal om det lästa

Att boksamtalen har samma struktur varje gång gör också att barnen snabbt känner sig bekväma. Vi har bokläsningen och boksamtalen i biblioteket. Vi har märkt att miljön spelar mycket stor roll för barnen. I biblioteket har vi en mysig och lugn hörna för vår läsning och ett bord med en vit tavla för våra boksamtal. Skolbibliotekarien har en annan roll än läraren och eleverna upplever inte att det är “skola” som ska bedömas utan en härlig stund tillsammans, de är avslappnade och pratar lätt om det lästa. Barn som är oroliga i det stora klassrummet blir lugna i biblioteket. En erfarenhet är att hela tiden flytta fokus till läsningen och böckerna: att prata om oss som läsare. Dels för att flera av barnen inte identifierar sig som läsare (det går trögt med avkodningen) och de behöver arbeta med sin självbild, men också för att flera av barnen har en tuffare hemsituation (så klart inte alla), men det är viktigt att fokus inte ligger på att prata om tråkiga saker som hänt hemma utan att vi här är vi läsare som tycker om att läsa och uppleva en bok tillsammans.

Vi har arbetat med grupper på mellanstadiet sedan tre år tillbaka. Tillsammans med speciallärarna har vi också jobbat fram ett bokbestånd för avkodningsträningen. Det nära samarbetet mellan speciallärarna, skolbiblioteket och skoldatateket har visat resultat i de mätningar som gjorts: barnen har gått framåt. Därför arbetar vi nu med en utveckling av arbetssättet: dels för fler årskurser men också för att föra över metoden till den dagliga undervisningen i klassrummet. Högläsningen som modell är vårt pågående utvecklingsområde.

Det är spännande att se att samma kraft i högläsningen som vi upplever hos eleverna på mellanstadiet också händer på högstadiet. Och vilken ynnest att få betalt för att uppleva böcker tillsammans med barnen och ungdomarna!

MIK

Vad är MIK och varför arbetar vi med MIK?

Förra veckan genomfördes nästa steg i fortbildningen av personalen kring MIK. Målet med passet var att förtydliga vad MIK innebär och varför vi behöver arbeta med MIK.

’Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter och att söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.’

FN:s Allmänna förklaring om Mänskliga Rättigheter artikel 19

Hur hanterar vi denna frihet? För att till fullo och genom demokrati och gott styrelseskick kunna använda denna mänskliga rättighet behöver vi rusta oss själva och dagens unga med de verktyg som behövs för att hantera dagens medielandskap. I detta arbete är MIK grunden. Det spelar ingen roll vilket ämne vi undervisar i eller vilken roll vi har på skolan, vi behöver alla kunna bemöta våra barn och unga vad gäller detta. Med en smartphone har dagens unga hela världen i sin ficka (Statens medieråd) och de behöver guidning för att sondera, hantera och kritiskt använda det flöde av information som hela tiden påkallar deras uppmärksamhet. Gränsen mellan online och offline har suddats ut och fler vuxna på bl.a sociala medier behövs för att kunna påverka i en positiv riktning.

Vi lyfte flera exempel på falska nyheter som spridits på sociala medier för att ha dessa som diskussionsunderlag och väcka tankar kring kritiskt tänkande. Det som för vissa kan vara ett självklart påhitt kan för andra lika självklart vara en sanning. Hur kan vi prata om detta? Hur kan vi förklara detta och påvisa gott omdöme?

”För att förankra MIK bland eleverna krävs att lärarna själva blir MIK-kunniga”

UNESCO

I praktiken innebär detta att vi på skolan behöver kunna:

  • Förstå mediers roll
  • Finna, analysera och kritiskt värdera information
  • Uttrycka oss och skapa innehåll i olika medier

samt lära ut detta till våra elever.

 

 

Språklig förmåga

Bookbuddies – planeringen är igång

Nu är äntligen planeringen igång på allvar för årets upplaga av BookBuddies! Det är tredje året i rad som vi arbetar systematiskt med läsande förebilder i fyra årskurser. I vår strävan att arbeta med vetenskaplig grund för det läsfrämjande arbetet i biblioteket återkommer vi till texten ”Med läsning som mål”. Där lyfts bland annat vikten av läsande förebilder och där kom vi också i kontakt med Bookbuddies som idé. Tillsammans med skolans två förstelärare i språk utvecklades BookBuddies-idén på vår skola. Du kan läsa mer om hur projektet är upplagt under fliken BookBuddies i menyn ovan.

Idag var det träff med lärarna i årskurs 5 på Alléskolan och årskurs 2 på Centralskolan. De är BookBuddies den här terminen. Tillsammans med oss skolbibliotekarier på de respektive skolorna planerade vi upp det praktiska arbetet och vilka pedagogiska ställningstaganden som behövdes göras. Spännande att sitta i en grupp som är så fokuserad på lösningar på problem! Jätteroligt att höra lärarnas engagemang för att få till ett givande läsprojekt. Vi skolbibliotekarier ska nu kavla upp ärmarna och hitta de böcker eleverna vill läsa och starta igång alla bloggkonton. Det är totalt nästan 400 barn och ett femtontal pedagoger inblandade i projektet. På torsdag är det dags för planeringsmöte med årskurs 8 och årskurs 4.

Här finns en artikel från förra årets BookBuddies, som publicerades i Östgöta Correspondenten.

Tillsammans

Fantastisk dag!

Tisdagen var en stor dag för alla Åtvidabergare – då invigdes vår nya kommunbibliotek, som kommer att bli hjärtat av kommunens nya Kulturcentrum. Invigningstalare var vår kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

På förmiddagen, innan invigningen, fick vi ta emot vår minister. Alice Bah Kuhnke fick äta lunch i vårt Digitek och medan hon åt berättade vi om skolbiblioteksverksamheten i Åtvidaberg.

Ministern blev mottagen av våra rektorer och Martina, elev på skolan. Martina berättade om vad skolbiblioteket betyder för henne.

Martina berättar om skolbiblioteket

Karin hade fått äran att representera vår arbetsgrupp. Det var en stor stolthet att få berätta att alla vår skolbibliotek är bemannade och att vi har en fungerande arbetsgrupp som verkligen brinner för vårt uppdrag. 

RDA

Workshops med kollegorna

I måndags, första dagen på terminen, var det studiedag på Alléskolan. Vi på skolbiblioteket, tillsammans med kollegorna på Makerprofilen, fick då chans att träffa all personal på 7-9 för att presentera vårt arbete med digital teknik och kompetens samt visa upp de teknikprylar som inhandlats under hösten. Vår tanke var att personalen skulle få testa, klämma och känna på sakerna samtidigt som de fick chans att fundera på hur de skulle kunna använda sig av dem i sin undervisning. Vårt mål är att den teknik vi inhandlat och provat på under hösten nu ska kunna lånas hos oss och flyttas ut i klassrummen under våren. Förhoppningen är att lärare ska ta chansen att använda sig av tekniken i sina ämnen men också använda oss i biblioteket som medpedagoger kring olika teman och digitala projekt.

Vid återsamlingen fick vi tillsammans med lärarna chans att lyfta kloka tankar och idéer kring hur vi skulle kunna använda tekniken i undervisningen. Rita digitala mönster på textilslöjden, träna vägbeskrivningar med blue bot eller skapa sagor i stop motion på franskan/tyskan/spanskan, skapa filmer till matematiska problem som kopplas till QR-koder, skapa historiska spel och etiska dilemman med twine, filma tutorials på engelskan. Tankarna var många och bra och nu hoppas vi att tekniken som finns i biblioteket ska få spridning på skolan.

Senare i vår kommer vi från skolbiblioteket gå runt i arbetslagen och lyssna in vilka planer som finns inför nästkommande läsår. Var kan vi hitta samarbeten mellan klass, lärare och bibliotek? Var kan vi vara en stöttning ute i klasserna?

Nu ser vi fram emot att inom en snar framtid även möta våra kollegor i årskurs 4-6.

Crossmedia

Narritativ speldesign

Besöket av Eira Ekre kom som en tidig julklapp. Vi fick nys om Eira och hennes work shop efter att hon besökt Linköpings IT-ceum tidigare i höstas. Efter mailkontakt kom hon så äntligen förra veckan.

Eira är en mångkonstnär men just denna torsdag bjöd vi in henne i egenskap av narritativ speldesigner. Hon berättade med stor kunnighet och engagemang om spelvärlden och dess uppbyggnad. Med konkreta exempel och massor av tips närmade vi oss spelets uppbyggnad med fokus på berättandet.

I grupp skulle vi sedan skapa storyn för ett eget spel. Tankarna var många och idéerna var ganska galna, men enades gjorde vi – vi skulle skapa ett satiriskt maktspel där man var Bossens assistent och till varje pris skulle försöka behålla sitt arbete samtidigt som man spelade Bossen bakom ryggen.

När vi hade en storyline var det dags att skapa text. Vi testade att skriva atmosfärtexter och dialoger på tre olika sätt. Vi skrattade så otroligt mycket och det var roligt att höra allas förslag. Fascinerande var att vi alla hamnade ganska nära varandras förslag efter att vi byggt en ordentlig gemensam grund i vår spelidé.

Vi hoppas få tillfälle att bjuda in Eira till Åtvidaberg fler gånger. Dels för att förkovra oss vidare inom detta område men även för att ta del av hennes andra kompetenser. Vi är mycket intresserade av att höra mera om att skriva för ljud.

Tack Eira för att du förgyllde vår dag! 

RDA

Öppet hus – Spridningskonferens 20171206

Rektor Sara Algulin hälsar våra besökare välkomna

Så kom äntligen den stora dagen då vi skulle dela med oss av projektet. Ett fyrtiotal besökare kom och delade eftermiddagen med oss. Under eftermiddagen berättade vi om projektet i stort och om vilka lärdomar vi dragit:

Regeringen har beslutat om förtydligande och förstärkning i läroplanen angående digital kompetens som kommer att gälla fullt ut från 1 juli 2018:

“Skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens.”

Projektet ”Skolbibliotek för ökad digital kompetens” tar avstamp i detta. Under hösten 2017 har vi fördjupat sig i vad det kan innebära för framtidens skolbiblioteksverksamhet.

Projektet har inneburit flera delar: dels fortbildning och kunskapsinhämtning, input från andra verksamheter, inköp av teknik, test av nya undervisningsformer samt att inleda dialog med dels pedagoger och personal på skolan samt politiker och förvaltning i den egna kommunen. En del av projektet har också handlat om att sprida erfarenheter till andra skolbibliotek, i kommunen och i länet, dels genom den här bloggen och dels genom spridningskonferensen.

Vi är på det hela taget nöjda med projektet men problem med inköp av teknik har tyvärr fördröjt allt vi velat göra. Den nya digitala teknik som vi ville ha tillgång till, var inte upphandlad i Åtvidabergs kommun och det fanns stora svårigheter att hitta vägar för inköp. Vi har under hösten landat i en ny verksamhetsplan kring digital kompetens och planerat för ett fortsatt utvecklingsarbete. Projektet har haft djupgående effekt på förutsättningarna för vårt skolbibliotek att arbeta vidare för att uppnå Skolverkets krav att jobba främjande av digital kompetens.

Efter den gemensamma dragningen delade vi upp oss i tre mindre grupper. Vi föreläste om vårt stora digitala författarprojekt tillsammans med Christina Wahldén, som vi tidigare bloggat flera gånger om här på bloggen. Vi berättade också om vårt filmprojekt – MIK-i-praktiken, som vi genomfört tillsammans med Film i Öst. Alla fick också chansen att prova våra robotar.

Vi avslutade med en gemensam diskussion, ledd av Lisa Ekman från Regionbibliotek Östergötland, om vad vi regionalt kan göra för att stärka varandra i processen för ökad digital kompetens.

Crossmedia

Digitala boksamtal

Vi började Christina Waldén-projektet med att alla 9:or samlades i matsalen, där fick vi träffa henne för första gången via Google hang out och hon berättade lite om sig själv och böcker som hon har skrivit. Efter det läste vi några av hennes böcker, man fick välja vilka man ville. När vi gjort det så skrev vi noveller, det skulle handla om något som var inom samma tema som Christina själv skriver i. Sedan började vi med muntlig diskussion, då hamnade vi i olika grupper där vi skulle välja varsitt ämne, t.ex. alkohol, sexuellt våld eller hedersmord och sedan berätta lite om det ämne man valt för varandra och sedan ha en diskussion om ämnet.

Efter allt det så skulle vi börja med boksamtal, då skulle vi få träffa Christina via Skype igen. I vår klass delades vi upp i grupper efter vilken bok vi hade läst, alla i gruppen skulle ha läst samma bok. I grupperna skulle vi komma på frågor som vi skulle fråga när vi träffade henne. När boksamtalet hände så gick först en grupp in och när de var klara så gick nästa in. Vi fick prata med i Christina i ungefär 20 minuter. Det första vi gjorde var att sätta oss runt ett bord och på en tv kunde vi se Christina. Vi hälsade, ställde våra frågor och lyssnade och antecknade när hon svarade på frågorna. Först var det lite stelt och nervöst, vi visste inte riktigt vad som skulle hända. Vi visste att vi först skulle hälsa, men efter det så visste vi inte riktigt hur vi skulle fortsätta samtalet. Men när vi väl kom igång så gick det bra, för att det var enklare att ställa frågorna när hon inte fysiskt satt framför oss utan bara var på en skärm.

Det var enkel att ha ett samtal med Christina för att hon var så trevlig och öppen med bra och långa svar på frågorna. Hon var bra på att berätta om sina böcker, hon berättade om hur hon kom på ideérna till böckerna på ett intressant sätt. Hon verkade ganska kunnig också, för att hon hade nästan alltid svar på allt man frågade. När hon berättade om boken så fick man en bättre förklaring om bokens struktur och anledningen till att hon skrev den, än om man hade letat efter ett svar på nätet.

Jag tycker att detta var ett bra sätt att “träffa” henne, för att skypa med henne kändes mycket enklare än att faktiskt träffa henne i verkligheten. Att ha ett videosamtal med någon är mer vanligt för mig, vilket gjorde att träffa henne via Skype kändes mer säkert och vanligt. Något som även gjorde att man kunde ha ett bra samtal med henne och inte bara att man ställde frågorna, fick svar och sedan var det klart. Efter detta projekt så har jag lärt mig att de ämnen som hon skriver om är mer vanligt i samhället än vad man trodde och att man ska hjälpa varandra. Det har även hjälpt att förbättra mig med att skriva novell, något som jag innan hade svårt med och att ha en muntlig diskussion.

Det var roligt att göra detta och jag hoppas att vi gör det igen.

My Nilsson Larsson, 9E.

RDA

Bokhyllehäng

Under hösten har vi dragit igång ett nytt koncept ”Bokhyllehäng” för att skapa en kontaktyta för att diskutera både böcker, läsning och nätet med eleverna. Inspirationen fick vi under Biblioteksdagarna då Prickiga Paula från Växjö bibliotek föreläste om Bokhyllehäng för läsning och skapande. Vårt koncept är en variant: fokus är läsningen och böcker, men även digitala fenomen. Vi träffas under rasten och det är därför drop-in som gäller. Vi bjuder på lite fika och medan vi äter diskuterar vi ett tema och pratar om böcker knutna till det temat.  Eleverna får dra diskussionsfrågor ur en burk. På senaste träffen diskuterade vi Creepypasta och spökhistorier och vandringssägner på nätet. Var kommer de ifrån? Hur kan man avslöja dem? Varför delar vi dem vidare? Vad är vi rädda för? Vi provade också att hitta på egna spökhistorier på nätet, kolla in Creepypodden och böcker med temat. Det har varit ett riktigt bra koncept, eleverna har möts över åldersgränser och det har känts som temana hittills har känts angelägna. 

Det som är svårt när vi pratar om spökhistorier och rykten på nätet är att många barn faktiskt tror på övernaturliga fenomen och spöken. Det gör dem än svårare att vara källkritiska. Några uttryckte att ”Jag vet ju att de där kedjebreven inte är sanna, men tänk om, tänk om det faktiskt finns onda väsen där ute? – därför delar jag för säkerhets skull…” Det är sådana här samtal som är viktiga att föra med barnen för att kunna tala om digital kompetens. Vi vuxna måste också få syn på barnens sätt att förhålla sig och tänka kring de här fenomenen om vi ska kunna utforma en skolbiblioteksverksamhet som stödjer utvecklingen av barnens digitala kompetens och källkritik. Dagens bokhyllehäng gav oss många tankeställare och en inblick i barnen och ungdomarnas vardag. Nästa vecka handlar det om Youtube och Youtubers.