Språklig förmåga

Hur arbetar vi med faktaböckerna?

Reading Power-metodens strategier

Under förra året började Anna, som är MIK-ansvarig, att skissa på hur vi kan få bättre kvalité i vårt arbete med faktatexter. Anna gallrade och städade rejält i faktahyllan efter att hon stämt av med lärarna vilket behov som faktiskt fanns för undervisningen. Förut hade vi en massiv och kompakt vägg med böcker, nu är den luftigare och har fått nya knubbar. En hylla för lättläst och mer tillgänglig fakta för mellanstadiet har skapats. Nu skyltar vi medvetet vid disken med nyinkomna faktaböcker. Det finns också en “brain breaks-hylla”  med böcker där man på läsrasten hinner att lära sig något nytt. Vi har också utvecklat mikrolektioner om faktaböcker. De håller vi i samband med bibliotekstiden. Vi har också ett stort projekt för läsning av faktatexter tillsammans med åk 6. Där är det Karin som jobbar med lärarna utifrån Adrianne Gears metod Reading Power (Att läsa faktatexter).

Mikrolektionerna i bibblan åk 5-6  och Bibliotekskunnighet åk 7

När eleverna kommer med sina lärare till bibblan för att låna har vi alltid först en samling. Vi kallar det för en mikrolektion eftersom den bara är några få minuter. Vid läsårets uppstart är det faktatexter och skönlitteratur. Vi pratar om hur man ser skillnad på böckerna, att de är organiserade olika i bibblan och att vi läser dem på olika sätt. Eleverna får övningar att försöka lösa i smågrupper:

Åk 5 – eleverna får två böcker var. Vilken är en faktatext och vilken är en skönlitterär text? Hur kan de se det?

Vilken bok är skönlitteratur och vilken bok är fakta?

Åk 6 får vara bibliotekarier och ska lyckas sätta upp rätt böcker på rätt hylla. Ska boken stå på den skönlitterära hyllan eller på faktahyllan, och i så fall var?

Övning: Vilken hylla ska boken stå på?

I sjuan får de en repetition igen över hur faktaböckerna är organiserade. Du kan läsa om det mer i det här blogginlägget.

Reading Power och faktatexter

Förra året storsatsade vi på metoden Reading Power för skönlitteratur med åk 5, något vi valt att fortsätta med i nuvarande åk 5. Vi ville gå vidare med reading power i åk 6 och valde att läsa och arbeta utifrån Adrianne Gears bok Att läsa faktatexter. Vi startade nu i augusti och har kämpat med startegin zooma in tillsammans med barnen. Strategin är en av flera och just zooma in, går ut på att känna igen faktatextens särdrag och textstruktur. Vi läser inte på samma sätt när vi läser en faktatext som när vi läser en skönlitterär text.

Eleverna har fått titta i olika faktaböcker, letat efter särdrag och lärt sig begrepp som hör faktatexten till: faktaruta, register, tabell, flödesschema, bildtext, innehållsförteckning, etc. De har fått skapa VENN-diagram för skönlitteratur och faktatext för att se vad de har gemensamt och vad som skiljer dem åt. Det är lätt att förutsätta att eleverna har metaperspektiv på vad en faktatext är, de har ju läroböcker! Men så enkelt är det inte. De har sällan reflekterat över att texter går att grupperna efter textstruktur och särdrag och de saknar ord för att tala om det. Tillsammans lär vi oss att tänka om faktatexter och skaffa oss ett gemensamt språk. Eleven behöver ha insikt om vad syftet med en faktatext är för att förbättra sin läsförståelse. En faktatext måste inte läsas från början till slut, en faktatext har information på många olika ställen som kräver att vi inte hoppas över bilder, bildtexter, tabeller etc.

Vi har bara börjat med Adrianne Gears bok om faktatexter och vi pedagoger har fått kämpa mer än när vi arbetade med hennes material kring skönlitteratur. Beror det på att vi inte heller har reflekterat lika mycket kring vårt arbete med faktatexter? De strategier som vi använder på skola när vi läser faktatexter är VÖL (Vet, önskar veta, lärt mig) och metoden Thieves. Det här dock det första, fördjupade projektet kring läsning av faktatexter där vi verkligen får tillfälle att lyssna på hur eleverna tänker kring läsning av dem. Det ska bli spännande att upptäcka det här området tillsammans.

Tillsammans

Kvalitetsarbete – vart ska vi?

Vi får då och då förfrågningar om hur vårt kvalitetsarbete ser ut. Vi ska försöka att beskriva det här!

Vår skola och kommun har ett årshjul för kvalitetsarbetet. I samband med terminsstarten i augusti förtydligas skolans verksamhetsplan för det kommande läsåret. Vilka prioriterade mål finns, vad ska vi göra för att nå dit och vem har ansvar? I skolbiblioteket skriver vi två verksamhetsplaner som ska stämma överens med den här övergripande: en för MIK och en för språklig förmåga. Vårt arbete att börja skriva skolbibliotekets planer påbörjas i slutet av april. 

Skriva verksamhetsplaner

Vi har valt att dela upp ansvaret för MIK och språklig förmåga. Anna ansvarar för MIK och Karin för språklig förmåga. Vi har båda ett antal nyckelpersoner som vi diskuterar med om var verksamheten inom respektive område står och hur vi ska jobba vidare för att nå de mål skolan har satt upp. Vi för också dialog med skolans olika arbetslag. Utifrån det underlag vi får in tittar vi efter stöd i forskning och andra skolors goda exempel, för att lägga fram ett förslag på verksamhetsplan för nästa läsår. Tillsammans med rektorerna tas sedan beslut om vad som ska prioriteras. Efter rektors beslut skickas planerna tillbaka ut i arbetslagen för att vi alla ska vara överens om nästa års arbete. Vi gör också en planering över när på året olika insatser ska ske och vem som har ansvar.

Nyckelpersoner

Nyckelpersoner är de som har information som kan hjälpa oss att få ett metaperspektiv på verksamheten. De har insyn via kartläggningar, åtgärdsprogram och tester, eller genom att deras befattningar innebär att de har ett större ansvarsområde. De hjälper oss att skaffa oss en bild om var vi står, vart vi bör vara på väg och hur vi kan komma dit. Rektorerna är självskrivna nyckelpersoner, men det finns fler.

Nyckelpersonerna för arbetet med MIK är skolans MIK-grupp, som består av lärare i SO, SV och bild och skolbibliotekarien. Även rektor finns med i planeringen av vilka mål arbetet ska ha. MIK-gruppen sätter tydliga mål för och utvecklar skolans MIK-ekologi.

Nyckelpersonerna för arbetet för språklig förmåga är framförallt spec-lärarna för åk 4-6, specialpedagogen för åk 4-6, läraren i SvA och läraren för förberedelseklass. För åk 7-9 är det försteläraren i språk. En mycket viktig nyckelperson är Christina, som är skoldatateksansvarig för hela kommunen. 

Reflektion och utvärdering under läsåret

Under läsåret har vi flera utvärderingar och avstämningar som hjälper oss att avgöra om vi arbetar rätt. 

Under hösten genomförs 

  • lästester på skolorna (kommunen har en plan för detta)
  • terminsavstämning, med rektor, av skolbibliotekets verksamhet

Under vintern genomförs

  • Analys och avstämning av betyg (jan)
  • Ansökan till Skolbibliotek i världsklass
  • KB-statistik och uppföljning av den tillsammans med rektor

April-juni

  • Underlag för ny verksamhetsplan samlas in mha nyckelpersoner och arbetslag
  • Uppföljning av resultat i SO, källkritik
  • Betygsanalys

Kontinuerligt under året träffas MIK-gruppen och speclärarna/specpedagog och skolbiblioteket. Även rektor och skolbiblioteket har regelbundet avstämningar.

Organisationen i kommunen

Skolbibliotekens roll finns förtydliga i kommunens biblioteksplan. Skolbiblioteken samverkar för att skapa en röd tråd i vårt arbete för elevernas lärande. Vi träffas regelbundet under läsåret. Det finns ingen samordnare för detta, utan det sköter vi tillsammans. Varje skolbibliotekarie lyder under respektive rektor.

I kommunens kvalitetsarbete ingår verksamhetsbesök, en gång om året, ute på skolorna. Barn och utbildningsförvaltningen träffar då alla skolbibliotekarier samtidigt och tillsammans för att få en bild av verksamheten.

Vi har tagit fram flera modeller för att försöka beskriva vår verksamhet som du hittar när du tittar närmare på flikarna om våra verksamhetsplaner. Hoppas det kan ge er inspiration!

Brukskultur, Gruvan, MIK, Språklig förmåga, Teknik, Tillsammans

Gruvan – ett lokalhistoriskt projekt #tillsammans

Äntligen var det dags! Under mer än ett år har vi arbetat fram ett material utifrån Sara Lövstams bok Gruvan. Alléskolans bibliotek har varit nav för projektet som skapats för alla femmor i Åtvidabergs kommun. Tillsammans har en grupp lärare, skolbibliotekarier och representanter för vårt lokala arkiv och museum, Brukskultur, arbetat fram ett projekt med flera syften och med utgångspunkt i vår lokalhistoria.

Ett syfte är att använda vår egen närmiljö och lokalhistoria i undervisningen i svenska, historia och teknik. Det historiska perspektivet ska ge insikter om hur samhälle, teknik och människans förutsättningar förändrats. Boken Gruvan av Sara Lövestam, som skildrar ett gruvsamhälle med många likheter med samhället i det historiska Åtvidaberg, är utgångspunkten för hela arbetet. Vad fanns det i Åtvidaberg för 150 år sedan? Hur hade ert liv varit om ni fötts här då? Hur kan vi ens veta hur det var då när ingen levande finns kvar som kan berätta? är frågeställningar som löper som en röd tråd genom projektet.

  

Först har alla elever fått höra boken Gruvan och under en hel temavecka har eleverna sedan jobbat med olika källor, utforskat olika platser i Åtvidaberg, fått lära sig om teknik och säkerhet i gruvan och funderat över barns situation förr. Lärarna får stöd av skolbiblioteken i Åtvidaberg och Brukskultur för att kunna genomföra arbetet. Roy, från Brukskultur, har både visat autentiska källor, svarat på frågor och guidat eleverna genom vår lokalhistoria. Skolbiblioteken har skapat allt undervisningsmaterial, haft lektioner i källkritik och varit medpedagog i andra lektioner.

I boken Gruvan hittar en flicka en dagbok skriven av en gruvarabetarpojke för nästan 150 år sedan. Hon bestämmer sig för att undersöka vad som hände med pojken, tvingades han ner i gruvan eller kunde han följa sin dröm att studera vidare? Hon får hjälp av hembygdsföreningen, gräver i olika arkiv och löser ett brott!

Våra elever får också möta en autentisk gruvarbetarpojke som skrivit sina memoarer. Det är Karl-Olof, som växte upp och arbetade i Mormorsgruvan. Eleverna får titta i olika källor och se vad de kan lära sig om Karl- Olof genom att studera de källor som finns kvar.

I utvärderingen visade det sig att både elever och lärare var nöjda med projektet och att många tyckte att de lärt sig mycket. Roy från Brukskultur uppskattades verkligen av eleverna. Det som önskades mer av var eget kreativt skapande och mer om kvinnornas/flickornas historia.

Under året kommer vi att arbeta vidare med Gruvan-projektet och förfina och förbättra, inför nästa årskull med femmor. Det här är ett projekt som krävt samarbete av flera olika yrkesgrupper för att bli verklighet. En av skolbibliotekets roller är föra samman kompetenser och skapa värdefulla förutsättningar för lärande.

Corren uppmärksammade vårt arbete med en fin artikel!

Språklig förmåga

Bookbuddies – orka hänga i!

Så var årets Bookbuddies över för den här gången. Vi har jobbat med Bookbuddiesprojeket i flera år nu och på många sätt sitter rutinerna. Nu har vi till och med nått dit att de äldsta eleverna själva varit med redan under mellanstadiet. Bookbuddies går ut på att äldre eleverna får agera läsande förebilder för yngre och dela med sig av boktips. De träffas i smågrupper för att tipsa om böcker och för att samtala med varandra. Det har varit väldigt uppskattat av både elever och personal.

Det finns en risk i projekt som har pågått under flera år att det blir slentrian eller att vi som håller ihop projektet inte lägger in samma engagemang år från år. Det kräver att orka hänga i. För oss är det viktigt att minnas varför vi från början valde att genomföra ett projekt, vad bottnar det i? Att skriva tydliga dokument för att kunna återvända till grundtankarna är ett verktyg för oss. Samtidigt måste projekten få utvecklas och förbättras, vi blir ju klokare med åren! I år förändrade vi redovisningsdagen för åk 2 och 5. Orsaken var coronapandemin, men vi kommer att fortsätta med den här nya strukturen: dels förlade vi fika och tipspromenaden utomhus, och dels vi delade upp oss på två skolor. Från och med nu har vi också beslutat att det är skolbiblioteken som har det yttersta ansvaret för att organisera redovisningsdagen.

Det är ett stort arbete att organisera ett så omfattande projekt som Bookbuddies. Det berör nästan 400 elever i fyra årskurser och ett femtontal pedagoger och det är lätt att känna sig tyngd som skolbibliotekarie inför administrationen. Men så kommer ju dagarna när eleverna äntligen träffas! Att se hur det går från nervöst trevande redovisningar till skratt och spontana samtal mellan eleverna är värt allt arbete. I år har vi också varit extra noga med att dokumentera med foton, något att plocka fram nästa år när den stora apparaten att organisera nästa års Bookbuddies drar igång igen.

MIK

Lärportalen för digitalisering

Efter vårens uppvärmning kring MIK har vi nu startat arbetet med Skolverkets lärportal för digitalisering. Målet är att personalen på Alléskolan 4-6 och 7-9 ska ha bearbetat modulen “Kritisk användning av nätet” innan läsårets slut. Tanken är att dela upp modulen på fyra tillfällen och först ut pratade vi om “Informationssökning på internet”. Valet av modul grundas i Skolverkets egen guidning kring skolform och målgrupp. Spannet av information ska vara värdefull för all personal från åk 4 till 9 och visa på vikten av samarbetet mellan pedagoger och skolbibliotekarier.

Vi har valt att presentera materialet för personalen genom att sammanställa Skolverkets information kring modulen i en power point samt visa tillhörande film. Föreläsning varvat med reflektionssamtal, bilder och film känner vi ger ett varierat och lättillgängligt inlärningstillfälle.

Efter det teoretiska innehållet träffades personalen på skolan arbetslagen för att få chans att verkligen tänka igenom hur de vill arbeta kring MIK under kommande läsår – vad är viktigt för respektive årskurs? vilka i arbetslagen är experter inom olika områden? hur kan vi stötta varandra? vad säger Lgr-11 i olika ämnen? hur kan vi arbeta ämnesövergripande? Det kändes bra och viktigt att arbetslagen fick möjlighet att fundera på dessa och liknande frågor. Det resulterade  bland annat i ett ämnesövergripande MIK-tema under elevens val i åk 9 och början på en röd MIK-tråd redan från åk 4 och uppåt.

Efter denna stund kom flera önskemål på liknande arbetssätt även i framtiden men också på att inte bara prata arbetslag utan även ämneslag och stadieöverskridande. Väl värt att ta i beaktande inför nästa tillfälle.

Tillsammans

Fritidshemmet läsprojekt

Fritidshemmet på Alléskolan har under läsåret 17/18 och 18/19 haft som målområde läsning och språket. Detta har vi jobbat med på olika sätt bland annat genom många regelbundna besök på skolans bibliotek men även kommunbiblioteket. Eleverna har på fritids fått träna på sina personnummer för att kunna låna själva vilket har möjliggjort för dem att kunna spontan låna

För att inspirera eleverna har vi startat med högläsning i helgrupp men vi har också elever som har läst i par. Detta beroende på läsnivåerna hos eleverna.

 

Vi har tydligt märkt skillnad hos våra elever att deras intresse för läsning har ökat då vi har erbjudit fler tillfällen till boklån och läsning. Vi har fler elever som spontant anmäler sig till att följa med då vi går till biblioteket.  

Mottagandet hos Alléskolans Bibliotek och Kommunbiblioteket har för vår grupp varit fantastiskt. De har varit ett stort stöd då eleverna har sina speciella önskemål och de ordnar gärna spontant andra saker för oss som inte alltid förknippas med ett bibliotek. Tex pyssel, filmvisning och tipspromenader.

Fredrika, Fritidshemmet Alléskolan

 

 

Tillsammans

Bookbuddies – att mötas med läsningen i fokus

Vikten av läsande förebilder kan inte överskattas! Under två veckor har nästan 400 elever i vår kommun träffats och pratat böcker och läsning med varandra. Åttor och fyror har träffat varandra och femmor och tvåor (på Centralskolan).  De äldre elever har förberett boktips och samtalsfrågor om läsning och litteratur: de ska vara förebilderna och därigenom stärka sitt självförtroende, de yngre barnen ska få läsande förebilder.

 

BookBuddies – ett projekt med boken i centrum för

  • att skapa läslust
  • att skapa en verklig mottagare för skolarbete
  • att skapa möten mellan åldrar
  • att prova en digital plattform för läsfrämjande och skapa förståelse för publicering av och hur information kan göras sökbar för andra på nätet.

BookBuddies är ett projekt för ökad läslust och ökad digital kompetens, men också för stärkt självförtroende och möten mellan eleverna. Till projektet hör också att göra ett digitalt eller konstnärligt boktips som ska publiceras på webben: bloggen som hör till Bookbuddiesprojeket. Här gäller det också att göra sitt inlägg sökbart med taggar.

Boktips av femmorna

Det är tredje året som vi jobbar med läsande förebilder på det här sättet. Det första året var ett pilotår och det är andra året som det har precis den här formen. Vi har lärt oss mycket kring logistiken och i vilka steg planeringen måste gå. Lärare hade förra året jobbat fram bedömningsmatriser för åk 8, vilket gav utrymme för att vidareutveckla samtalsfrågorna till själva träffarna.

Åttorna tipsar för fyrorna

Under träffarna satt eleverna 5-7 stycken, blandade yngre och äldre elever, runt småbord. I år flyttade vi alla Bookbuddiesträffarna till skolbiblioteket. Det kändes som en riktigt bra lösning. Det blev en mer avslappad situation och samtalen kom igång riktigt bra. Att få prata böcker och läsning sittandes bland alla böcker inspirerade också. ALLA imponerade så på oss vuxna som kunde smyga runt och lyssna på samtalen. Det är lätt att underskatta hur nervösa åttorna var för att ta sig an den här uppgiften. Det är verkligen skillnad på att “redovisa en skoluppgift” än att ha en verklig mottagare för sitt arbete. En övervägande majoritet var jättenöjda med sig själva efteråt. En elev skriver i utvärderingen:

“Vi 8:or har blivit “modigare” och det kan göra att vi kan få en större chans att få sommarjobb och vi har fått lärdom av att ta ansvaret och sånt.”

Ett annat härligt kvitto är när fyrorna kommer in dagen efter och vill låna just de böcker de fått boktips om igår! Riktigt riktigt roligt projekt som berör så många!

 

 

Tillsammans

Tekniken i praktiken

I onsdags anordnades en minimässa på Alléskolan. Dagen var ett samarbete mellan skolbiblioteket, skolans makerprofil samt studie- och yrkesvägledaren (SYV). Idén föddes när vi innan jul pratade om hur vi skulle kunna nå ut med den teknik vi inhandlat under hösten till skolans elever. Vi hade provat att ha vad vi kallade Digiteket öppet under eftermiddagarna, dit elever efter skoltid fick komma och prova på ex. stop motion, robotar, programmering och spelfilm. Digiteket var ett lyckat projekt men vi kände att vi inte nådde så många elever som vi önskade bland annat på grund av att många inte hade möjlighet att komma till oss efter skoltid. Vi hade även en tanke om att eleverna skulle få insikt i att denna teknik, som de på många sätt uppskattar, faktiskt kan vara ett framtida yrke. Så hur skulle vi nå många elever samt väcka ett intresse och en nyfikenhet för teknik som en framtida yrkesmöjlighet?

 

Resultatet av en hel del funderande blev den minimässa som vi kallat “Tekniken i praktiken”. Vår vision är att anordna liknande dagar ett par tillfällen per termin. Denna första gång skulle temat vara el, då vi ville presentera våra nyinköpta littleBits. Med hjälp av SYV  Maria kontaktades lärare på Teknikcollege, en yrkesambassadör från SAAB och ett lokalt företag som arbetar med el och automation, Etcon, tillika årets entreprenöriella samarbetsföretag 2017 i Åtvidaberg. 

Målet med dagen var att eleverna skulle se den röda tråden mellan

  • skolans teknik, som för dagen presenterades i form av littleBits, ledande lera och våra robotar
  • makerprofilen, som erbjuder ytterligare fördjupning inom teknikområdet inom ramen för elevens val. En profil som passar både tjejer och killar och som erbjuds för åk 7-9
  • gymnasieval i form av lärare, Anders och Tomas, och elever från Teknikcollege Facetten som kunde berätta om och visa på möjligheterna med att söka tekniska utbildningar
  • arbetslivet. Dels berättade Julia från SAAB om hennes arbete som montör samt yrkesambassadör och dels fanns Andreas på Etcon på plats för att visa upp deras arbete och svara på elevernas frågor kring tekniken som presenterades

Mässan startade under förmiddagsrasten och elever från åk 4 upp till åk 9 hade möjlighet att prata med våra utställare samt prova att koppla littleBits, få lampor att lysa med hjälp av batteri och ledande lera samt provköra robotarna. Vi har ynnesten att ha en stor öppen yta utanför skolbiblioteket, Allétorget, som används flitigt till evenemang som detta och dit eleverna gärna går på rasten. Allétorget var fullt av elever. När lugnet lagt sig efter att rasten var slut var åk 8 inbjudna att lyssna till Julia, som berättade om sin väg till det yrke hon har idag. En klass i taget var välkomna till Allétorget för en miniföreläsning samt bekanta sig med Teknikcollege och Etcon.

 

 

 

Under lunchen var det full fart igen. Eleverna ville testa vår teknik och inte en vrå var ledig utan där kopplades det el, med eller utan lera och robotar svischade fram och tillbaka med glada ungdomar som styrde dem med iPadsen. Den största vinsten, som vi i skolbiblioteket upplevde, var den proffsiga hjälp som de yrkeskunniga kunde bidra med. Vi kan koppla ihop littleBits och vi kan få lampan att lysa med hjälp av ledande lera men vi har svårt att hjälpa eller förklara när något inte blir som man tänkt. Exempelvis var det ett gäng elever som byggde en bil med hjälp av littleBits. När det var dags för premiärturen visade det sig att bilen bara snurrade runt i stället för att åka framåt. Varför? Vi stod ganska handfallna men med hjälp av våra kunniga utställare fick eleverna förklaring till varför bilen bara snurrade runt och tips på hur de skulle göra för att lösa problemet. Det var häftigt att se glädjen hos dem när bilen snyggt rullade rakt fram i korridoren. En pojke utbrast “Jag har aldrig provat littleBits förut, men nu har jag byggt en fungerande bil”. Uppfattningen är också att eleverna tycker det är roligt med utomstående aktörer som är duktiga på sitt område och de ville och vågade fråga om sådant de undrade över.

 

 

Efter lunchrasten bjöd makerprofilen in till information för åk 6 där de berättade om vad man möter och får lära sig om man väljer att söka till makerprofilen inför åk 7. Många var intresserade, ställde frågor och visade engagemang när Mattias och Jens, ansvariga för profilen, pratade med dem.

Efter den intensiva dagens slut var vi trötta men nöjda och kände att vår minimässa blev mycket lyckad. Eleverna har redan frågat när vi ska göra detta igen och sedan i onsdags har vår teknikpark inte bara stått i ett skåp utan varje rast har några velat testa vidare med att köra robotar eller koppla littleBits, precis som vi önskat. Vi nådde många elever denna dag och vi tror att den röda tråden blev synlig. Nu satsar vi på nästa “Tekniken i praktiken”-dag senare i vår och då kommer antagligen robotarna vara huvudpersoner.

Skolbiblioteket tackar SYV-Maria och Mattias och Jens från makerprofilen för ett givande och roligt samarbete. Tack även till elever och lärare, Anders och Tomas, från Teknikcollege, Julia från SAAB och Andreas från Etcon.

Språklig förmåga

Den gemensamma läsningens kraft!

I höglösningen och den gemensamma samtalet finns en sådan enorm kraft! I skolbiblioteket jobbar vi systematiskt med flera olika högläsningsgrupper i veckan. På högstadiet arbetar vi med eleverna som i sitt språkval har extra svenska och engelska. De elever i åk 4:a som fångats upp av skolans speciallärare får under elevens-val-tid komma till biblioteket. Dessa elever har avkodningsträning tillsammans med speciallärarna och får i biblioteket högläsning i grupper. Att med omsorg välja en bok som engagerar, läsa den högt och sedan få samtal om det lästa är något som uppskattas av eleverna. Bara biblioteksmiljön i sig tycks ha en lugnande och avslappnade effekt på eleverna.

Boksamtalen är uppbyggda utifrån Aidan Chambers samtalsform. Vi i biblioteket utvecklar våra metoder tillsammans med våra speciallärare och förstelärare i språk. Vi läser forskningstexter tillsammans, provar metoder, reflekterar och utvecklar tillsammans.

Under högläsningen med fyrorna fokuserar vi på samtal om text och att vidga ordförrådet. Högläsningspassen är uppbyggda så här:

 

Aktivitet Syfte
Hej! Samling Läsande förebild / läsargemenskap /vad innebär det att vara läsare?

Samtal:

vad läser jag just nu?

Vad funderar jag över i min läsning just nu?

Vad läser de just nu för bok i skolan?

Vad undrar de över i sin bok just nu?

Introducera boken Förförståelse, förutspå, väcka intresse
Läsning av boken Visa hur en bok kan läsas:

Narrativ läsning med inlevelse

Think – a -loud, vad undrar vi medan vi läser? Vad betyder orden?

Bilderna visas efter att texten på sidan har lästs.

Boksamtal enl Chambers modell Skapa en läsargemenskap

Få distans och reflektera … jag undrar…

Omforma – skapa något nytt Röra sig bortom texten
Dokumentera Skriva upp vad vi läst för att skapa en gemensam läsarerfarenhet.

 

Vi läser bilderböcker och eleverna får vara med och välja bland av skolbibliotekarien redan valda böcker. Böcker som vi läser är t.ex. omgjorda klassiker som Bockarna Bruse på Badhuset, De tre små vargarna och den stora stygga grisen, litteratur från andra kulturer som Mamy Wata och monstret eller både och som Makwelane och krokodilen. Texterna ska vara mångbottnade men ändå greppbara för eleverna. Bilderböckerna både utmanar och hjälper eleverna i sin språkutveckling. Chambers metod för boksamtal fungerar riktigt bra med eleverna – de har lätt att ta till sig modellen, som har fått belysas av symboler, emojis (glad gubbe med tumme upp/ledsen gubbe med tumme ner etc), och har många tankar om det de läser.

Samtal om det lästa

Att boksamtalen har samma struktur varje gång gör också att barnen snabbt känner sig bekväma. Vi har bokläsningen och boksamtalen i biblioteket. Vi har märkt att miljön spelar mycket stor roll för barnen. I biblioteket har vi en mysig och lugn hörna för vår läsning och ett bord med en vit tavla för våra boksamtal. Skolbibliotekarien har en annan roll än läraren och eleverna upplever inte att det är “skola” som ska bedömas utan en härlig stund tillsammans, de är avslappnade och pratar lätt om det lästa. Barn som är oroliga i det stora klassrummet blir lugna i biblioteket. En erfarenhet är att hela tiden flytta fokus till läsningen och böckerna: att prata om oss som läsare. Dels för att flera av barnen inte identifierar sig som läsare (det går trögt med avkodningen) och de behöver arbeta med sin självbild, men också för att flera av barnen har en tuffare hemsituation (så klart inte alla), men det är viktigt att fokus inte ligger på att prata om tråkiga saker som hänt hemma utan att vi här är vi läsare som tycker om att läsa och uppleva en bok tillsammans.

Vi har arbetat med grupper på mellanstadiet sedan tre år tillbaka. Tillsammans med speciallärarna har vi också jobbat fram ett bokbestånd för avkodningsträningen. Det nära samarbetet mellan speciallärarna, skolbiblioteket och skoldatateket har visat resultat i de mätningar som gjorts: barnen har gått framåt. Därför arbetar vi nu med en utveckling av arbetssättet: dels för fler årskurser men också för att föra över metoden till den dagliga undervisningen i klassrummet. Högläsningen som modell är vårt pågående utvecklingsområde.

Det är spännande att se att samma kraft i högläsningen som vi upplever hos eleverna på mellanstadiet också händer på högstadiet. Och vilken ynnest att få betalt för att uppleva böcker tillsammans med barnen och ungdomarna!

Språklig förmåga

Bookbuddies – planeringen är igång

Nu är äntligen planeringen igång på allvar för årets upplaga av BookBuddies! Det är tredje året i rad som vi arbetar systematiskt med läsande förebilder i fyra årskurser. I vår strävan att arbeta med vetenskaplig grund för det läsfrämjande arbetet i biblioteket återkommer vi till texten “Med läsning som mål”. Där lyfts bland annat vikten av läsande förebilder och där kom vi också i kontakt med Bookbuddies som idé. Tillsammans med skolans två förstelärare i språk utvecklades BookBuddies-idén på vår skola. Du kan läsa mer om hur projektet är upplagt under fliken BookBuddies i menyn ovan.

Idag var det träff med lärarna i årskurs 5 på Alléskolan och årskurs 2 på Centralskolan. De är BookBuddies den här terminen. Tillsammans med oss skolbibliotekarier på de respektive skolorna planerade vi upp det praktiska arbetet och vilka pedagogiska ställningstaganden som behövdes göras. Spännande att sitta i en grupp som är så fokuserad på lösningar på problem! Jätteroligt att höra lärarnas engagemang för att få till ett givande läsprojekt. Vi skolbibliotekarier ska nu kavla upp ärmarna och hitta de böcker eleverna vill läsa och starta igång alla bloggkonton. Det är totalt nästan 400 barn och ett femtontal pedagoger inblandade i projektet. På torsdag är det dags för planeringsmöte med årskurs 8 och årskurs 4.

Här finns en artikel från förra årets BookBuddies, som publicerades i Östgöta Correspondenten.