RDA

Hur förhåller sig MIK till begreppet Digital kompetens?

Idag träffades alla skolbibliotekarier i Åtvidaberg för att diskutera MIK och digital kompetens. Vi har jobbat hårt för att fördjupa oss i och skapa en strategi för att arbeta med MIK i Åtvidabergs skolor under snart två år. Den här hösten är vi tre av sex som går utbildningar på Borås Högskola för att bygga vidare på en vetenskaplig grund för vårt arbete. Vi har hela tiden arbetat utifrån begreppet Medie- och Informationskunnighet och med stöd i UNESCOS guider. I läroplanen och i skollagen står nu att skolbiblioteken ska arbeta främjande för att öka elevernas ”digitala kompetens”, men begreppet MIK lyser med sin frånvaro. I gruppen hamnade vi intressanta funderingar över hur vi ska närma oss begreppet och hur förhåller det sig till begreppet ”medie- och informationskompetens”? Precis som vi problematiserar begreppet ”läsning” och ”läsfrämjande” i en skolbibliotekskontext måste vi våga mejsla ut vad vår roll skulle kunna vara utifrån ”digital kompetens” och vad är det innebär för skolbibliotekets verksamhet? Vi vände och vred på begreppen och försökte oss också på vad digital kompetens inte är? Vi kommer att träffas flera gånger för att diskutera detta.

Vår skola läser just tillsammans boken”Koden till digital kompetens” av Karin Nygårds och under bokmässan lyssnade vi på Frida Monsén. Hon har skrivit boken ”Digital kompetens i skolan och klassrummet” och den kommer vi att läsa tillsammans med vår rektor, som grund för arbetet med att utveckla vår verksamhetsplan kring digital kompetens. Frida Monsén närmar sig begreppet ur fyra perspektiv: Hantera, skapa, dela och förstå

Frida lyfte också vikten av att problematisera ”Digital läsning”. I jämförelse med den definition som Digitaliseringskommissionen valt så är det perspektivet med ”motivation”, alltså att vilja delta i den digitala utvecklingen som inte ryms i Fridas ingång till begreppet. Tankarna lär fortsätta. I morgon åker Anna och Karin till Hacka bibblan i Gävle och hoppas på mer input från hur andra tänker.

Vi avslutade mötet med att prova att programmera Blue Bots. Det är verkligen en framgångsväg att börja i det konkreta och inte bara i teori – vi hade riktigt roligt och även de som känt sig mycket tveksamma när de såg att robotar stod på programmet tyckte det var toppenkul. Det blev också tid för tankar om hur vi skulle kunna använda robotarna i våra bibliotek.

Crossmedia

Ge och ta

Nu är våra 9:or igång med andra delen av Christina Wahldén-projektet. Efter att ha läst hennes litteratur och bloggat med Christina om böckerna så är det nu dags för skrivning. Noveller står på schemat. Medan lektionerna rullar på har vi nära kontakt med Christina via mail. Hon är genuint intresserad av hur det går för oss – vilket värmer i lärarhjärtat. Vi stöter och blöter, vrider och vänder hur vi kan fortsätta projektet. För vi vill absolut inte släppa taget om Christina än, som gett oss så mycket. Kanske skulle en slags skrivarverkstad senare under terminen vara bra? Vi skriver noveller i detta nu och för de elever som är intresserade av skrivning kan vi då erbjuda det lilla extra innan det är dags för nationella prov. Arbetet är fortfarande under bearbetning, men det är så roligt att jobba fram ett spännande och lärorikt projekt tillsammans med ett skrivarproffs. Vi ger och vi tar av varandras idéer. Fortsättning följer …

RDA

Robot city

Under tre dagar har eleverna på skolan med gemensam tankekraft och pyssliga idéer fått bygga en stad till våra Blue-Bots. Tanken är att dessa robotar ska kunna programmeras för att åka omkring på stadens gator. Nästa vecka kommer Blue-Bots, tillsammans med Makerprogrammets Sphere, få visa upp sig på Allétorget och då kommer även staden få sina första besökare. Vår tanke är att nya städer kan byggas under läsåret för att passa olika teman eller årstider. Anmärkningsvärt är att staden är byggd av emballage och allehanda saker och ting som skulle hamnat på soptippen.

 

 

Eleverna valde att döpa sin stad till

ROBOT CITY

Crossmedia

Film i skolbiblioteket

Skapa musik till filmen

I går hade vi och fritidsgården på skolan, FG, besök av filmpedagogen Måns Ahlin, tack vare ett samarbete med Film i Öst. Tillsammans med Måns fick vi prata om filmidéer som vi har om att använda film för att undervisa i MIK. Vi fick både hjälp med

  • hur vi ska tänka kring hur vi skapar projekt för att det ska bli rimligt och greppbart för eleverna
  • vilka olika typer av film som kan fungera i skolan, stop/animation, digital storytelling, dokumentärfilm/reportage och spelfilm
  • hur vi ska tänka kring tekniken
  • hur blir det film och inte inspelad teater
  • pedagogiska knep som underlättar arbetet med eleverna
  • upphovsrätt och producentansvar

Det var otroligt givande att få diskutera idéerna med någon med stor erfarenhet och kunskap. Genom att själva få prova att spela in en kort film, blev vi medvetna om hur man kan jobba med vinklar och närbilder. Måns berättade att man alltid ska applådera och vara superstöttande efter varje klipp. Efter bara en tagning förvandlades en ganska stel situation till en riktigt rolig stund. Trots att vi visste att det var uppgjort kändes det äkta och jättekul att göra film. Ett enkelt knep att ta med sig in i arbetet med eleverna.

Vi fick också hjälp att bearbeta hur vi skulle formulera vår filmuppgift som vi ska ge till elever i åk 8. Vi ska arbeta med MIK och bilders påverkan tillsammans med ämnet Ideologier inom SO:ämnet. Eleverna ska själva få skapa en film som får någon att tycka att ideologin de fått är bra. Tipset var att hålla det kort: 60 sek film, bestäm antalet klipp och att de klippen ska ha vissa förutsättningar (t.ex. en när bild, en utomhus etc.) Det ska inte vara någon osanning i filmen. Tipset var också att alltid börja med texten – vad ska sägas i filmen – och sedan fundera över vilken bild som representerar det. Under MIK-projektet kommer vi att titta också på MIK-för-mig-filmen ”Det dolda hotet” och på olika partiers valfilmer. Genom att själva få göra en film för att övertyga en annan hoppas vi på att eleverna ska få en djupare förståelse både av stoffet ideologier och av hur filmen används för att påverka tittaren.

Provar stopmotion