Språklig förmåga

Hur arbetar vi med faktaböckerna?

Reading Power-metodens strategier

Under förra året började Anna, som är MIK-ansvarig, att skissa på hur vi kan få bättre kvalité i vårt arbete med faktatexter. Anna gallrade och städade rejält i faktahyllan efter att hon stämt av med lärarna vilket behov som faktiskt fanns för undervisningen. Förut hade vi en massiv och kompakt vägg med böcker, nu är den luftigare och har fått nya knubbar. En hylla för lättläst och mer tillgänglig fakta för mellanstadiet har skapats. Nu skyltar vi medvetet vid disken med nyinkomna faktaböcker. Det finns också en “brain breaks-hylla”  med böcker där man på läsrasten hinner att lära sig något nytt. Vi har också utvecklat mikrolektioner om faktaböcker. De håller vi i samband med bibliotekstiden. Vi har också ett stort projekt för läsning av faktatexter tillsammans med åk 6. Där är det Karin som jobbar med lärarna utifrån Adrianne Gears metod Reading Power (Att läsa faktatexter).

Mikrolektionerna i bibblan åk 5-6  och Bibliotekskunnighet åk 7

När eleverna kommer med sina lärare till bibblan för att låna har vi alltid först en samling. Vi kallar det för en mikrolektion eftersom den bara är några få minuter. Vid läsårets uppstart är det faktatexter och skönlitteratur. Vi pratar om hur man ser skillnad på böckerna, att de är organiserade olika i bibblan och att vi läser dem på olika sätt. Eleverna får övningar att försöka lösa i smågrupper:

Åk 5 – eleverna får två böcker var. Vilken är en faktatext och vilken är en skönlitterär text? Hur kan de se det?

Vilken bok är skönlitteratur och vilken bok är fakta?

Åk 6 får vara bibliotekarier och ska lyckas sätta upp rätt böcker på rätt hylla. Ska boken stå på den skönlitterära hyllan eller på faktahyllan, och i så fall var?

Övning: Vilken hylla ska boken stå på?

I sjuan får de en repetition igen över hur faktaböckerna är organiserade. Du kan läsa om det mer i det här blogginlägget.

Reading Power och faktatexter

Förra året storsatsade vi på metoden Reading Power för skönlitteratur med åk 5, något vi valt att fortsätta med i nuvarande åk 5. Vi ville gå vidare med reading power i åk 6 och valde att läsa och arbeta utifrån Adrianne Gears bok Att läsa faktatexter. Vi startade nu i augusti och har kämpat med startegin zooma in tillsammans med barnen. Strategin är en av flera och just zooma in, går ut på att känna igen faktatextens särdrag och textstruktur. Vi läser inte på samma sätt när vi läser en faktatext som när vi läser en skönlitterär text.

Eleverna har fått titta i olika faktaböcker, letat efter särdrag och lärt sig begrepp som hör faktatexten till: faktaruta, register, tabell, flödesschema, bildtext, innehållsförteckning, etc. De har fått skapa VENN-diagram för skönlitteratur och faktatext för att se vad de har gemensamt och vad som skiljer dem åt. Det är lätt att förutsätta att eleverna har metaperspektiv på vad en faktatext är, de har ju läroböcker! Men så enkelt är det inte. De har sällan reflekterat över att texter går att grupperna efter textstruktur och särdrag och de saknar ord för att tala om det. Tillsammans lär vi oss att tänka om faktatexter och skaffa oss ett gemensamt språk. Eleven behöver ha insikt om vad syftet med en faktatext är för att förbättra sin läsförståelse. En faktatext måste inte läsas från början till slut, en faktatext har information på många olika ställen som kräver att vi inte hoppas över bilder, bildtexter, tabeller etc.

Vi har bara börjat med Adrianne Gears bok om faktatexter och vi pedagoger har fått kämpa mer än när vi arbetade med hennes material kring skönlitteratur. Beror det på att vi inte heller har reflekterat lika mycket kring vårt arbete med faktatexter? De strategier som vi använder på skola när vi läser faktatexter är VÖL (Vet, önskar veta, lärt mig) och metoden Thieves. Det här dock det första, fördjupade projektet kring läsning av faktatexter där vi verkligen får tillfälle att lyssna på hur eleverna tänker kring läsning av dem. Det ska bli spännande att upptäcka det här området tillsammans.

Brukskultur, Gruvan, MIK, Språklig förmåga, Teknik, Tillsammans

Gruvan – ett lokalhistoriskt projekt #tillsammans

Äntligen var det dags! Under mer än ett år har vi arbetat fram ett material utifrån Sara Lövstams bok Gruvan. Alléskolans bibliotek har varit nav för projektet som skapats för alla femmor i Åtvidabergs kommun. Tillsammans har en grupp lärare, skolbibliotekarier och representanter för vårt lokala arkiv och museum, Brukskultur, arbetat fram ett projekt med flera syften och med utgångspunkt i vår lokalhistoria.

Ett syfte är att använda vår egen närmiljö och lokalhistoria i undervisningen i svenska, historia och teknik. Det historiska perspektivet ska ge insikter om hur samhälle, teknik och människans förutsättningar förändrats. Boken Gruvan av Sara Lövestam, som skildrar ett gruvsamhälle med många likheter med samhället i det historiska Åtvidaberg, är utgångspunkten för hela arbetet. Vad fanns det i Åtvidaberg för 150 år sedan? Hur hade ert liv varit om ni fötts här då? Hur kan vi ens veta hur det var då när ingen levande finns kvar som kan berätta? är frågeställningar som löper som en röd tråd genom projektet.

  

Först har alla elever fått höra boken Gruvan och under en hel temavecka har eleverna sedan jobbat med olika källor, utforskat olika platser i Åtvidaberg, fått lära sig om teknik och säkerhet i gruvan och funderat över barns situation förr. Lärarna får stöd av skolbiblioteken i Åtvidaberg och Brukskultur för att kunna genomföra arbetet. Roy, från Brukskultur, har både visat autentiska källor, svarat på frågor och guidat eleverna genom vår lokalhistoria. Skolbiblioteken har skapat allt undervisningsmaterial, haft lektioner i källkritik och varit medpedagog i andra lektioner.

I boken Gruvan hittar en flicka en dagbok skriven av en gruvarabetarpojke för nästan 150 år sedan. Hon bestämmer sig för att undersöka vad som hände med pojken, tvingades han ner i gruvan eller kunde han följa sin dröm att studera vidare? Hon får hjälp av hembygdsföreningen, gräver i olika arkiv och löser ett brott!

Våra elever får också möta en autentisk gruvarbetarpojke som skrivit sina memoarer. Det är Karl-Olof, som växte upp och arbetade i Mormorsgruvan. Eleverna får titta i olika källor och se vad de kan lära sig om Karl- Olof genom att studera de källor som finns kvar.

I utvärderingen visade det sig att både elever och lärare var nöjda med projektet och att många tyckte att de lärt sig mycket. Roy från Brukskultur uppskattades verkligen av eleverna. Det som önskades mer av var eget kreativt skapande och mer om kvinnornas/flickornas historia.

Under året kommer vi att arbeta vidare med Gruvan-projektet och förfina och förbättra, inför nästa årskull med femmor. Det här är ett projekt som krävt samarbete av flera olika yrkesgrupper för att bli verklighet. En av skolbibliotekets roller är föra samman kompetenser och skapa värdefulla förutsättningar för lärande.

Corren uppmärksammade vårt arbete med en fin artikel!

MIK, MIK-jam, Svensk Biblioteksförening

VR/AR

En del av MIK-jammet är att introducera ny teknik som ska kunna användas i klassrummen för att öka kunskapsinhämtning. Vi är själva mycket nyfikna på VR/AR och önskar presentera detta som en möjlighet till inlärning. Men var börjar vi?

Vi har bland annat varit i kontakt med Visualiseringscenter i Linköping och Linköpings Universitet för att finna några som kan hjälpa oss. Visualiseringscenter har gett oss konkreta tips på enheter som kan vara värda att köpa in och LiU har bjudit in oss att prova deras enheter för att få en bild av vad det är vi köper in. Fantastiskt, vilken fin hjälp vi fått! Så nu är det dags att grotta ner oss i VR/AR-träsket.

Vill också passa på att presentera den logga som kommer finnas med under hela vår resa med MIK-jammet:

MIK, MIK-jam, Svensk Biblioteksförening

Plan 2

Det viktiga vid stora projekt är kunna tänka om, tänka nytt och revidera. Vi träffade våra rektorer för att delge planen. Utifrån deras tankar tänkte vi oss sedan spurta iväg och börja jobba på riktigt. Nu slutade mötet med en hel ny plan. Spännande! Nya tankar, nya infallsvinklar. Så efter mötet reviderade vi planen och kommer nu börja arbetet med jammet i en helt annan ände.

Kortfattat tänker vi nu så här:

  1. Vi sammanställer ämnen/teman som kommer vara grundbultarna under dagen.
  2. Vi skickar ut en enkät till personalen där de får välja vilket ämne/tema de vill fokusera på under jammet.
  3. När vi ser hur grupperingarna blir kopplar vi inspiratörer och teknik till grupperna.

Fokus under dagen kommer nu mera ligga på idé och kreativitet. Ett önskemål från rektorerna var att kollegiet på detta sätt skulle bredda sin kunskap kring MIK i stället för att fastna i det skolämne de vanligtvis undervisar i. Så spännande att de vågar tänka lite utanför boxen.

MIK, MIK-jam, Svensk Biblioteksförening

Plan 1

För ett tag sedan hade vi på Alléskolans bibliotek möte med Linda Sävhammar Gustafsson och Mattias Ahlén från regionbiblioteket. Då dessa två var med under planeringen och genomförandet av det MIK-jam vi själva inspirerats av kändes det mycket bra att få ta del av vilka tankar de haft i uppstarten. Efter att ha vridit och vänt kändes det som vi hade en plan för fortsatt arbete.

En första plan tar form

Planen byggde på att

  1. Vi formar grupper utifrån de ämnen kollegorna undervisar i.
  2. Vi funderar på vilken teknik och vilken inspiratör vi kopplar till varje grupp.
  3. Vi kontaktar inspiratörer och köper in teknik.

Det var i korta drag vad vi kom fram till vore det bästa. Mycket styrt av oss, men en förutsättning för att få ihop en dag med så många personer och viljor.

MIK, MIK-jam, Svensk Biblioteksförening

Första planeringstillfället

I vilken ände börjar man när det är dags att börja nysta i alla tankar som finns kring ett större projekt? Vi började med något så konkret som att bestämma datum för när MIK-jammet ska genomföras. I samråd med skolans rektorer bokade vi två datum – ett för åk 4-6 och särskolan och ett för åk 7-9. För logistikens skull har vi valt att dela upp stadierna så att de får varsitt jam. Dels för att kunna rikta kunskaperna och expertisen efter behov och ålder på eleverna, dels för att det helt enkelt blir svårt med lokaler och andra fysiska faktorer att genomföra ett jam för över 100 personer. Vi vill att alla ska känna sig sedda och viktiga denna dag.

Jammet kommer ligga under nästa läsårs terminsuppstart. Första arbetsdagen i augusti är vigd åt MIK. För vår del känns detta mycket bra då förhoppningen är en rolig, kreativ och intresseväckande dag tillsammans med kollegorna. Kan ett läsår starta på ett bättre sätt? En fördel med att redan ha bestämt datum är att vi i kontakten med eventuella inspiratörer, som ska finnas med under genomförandet, redan nu kan delge vilket datum det rör sig om och förhoppningsvis kunna bestämma och boka.

Logga?! Ja, givetvis vill vi att vårt jam ska ha en egen logga som pryder de dokument som rör dessa dagar. Direkt bad vi vår duktiga grafiker Lina att börja fundera på detta. Kanske känns det inte som en viktig punkt på ett första möte, men det är härligt ändå att få spåna fritt och komma på tokiga idéer, likväl som att diskutera tunga och knepiga frågor.

Nu kommer fokus ligga på att boka in möten med de nyckelpersoner vi tänker oss ett samarbete med. Kontakter har bland annat tagits med Linda Sävhammar Gustafsson och Mattias Ahlén på Regionbibliotek Östergötland. Fortsättning följer …

Digital kompetens, MIK

Interaktivt berättande med Eira A. Ekre

För ett år sedan besökte Eira A. Ekre, narrativ spelutvecklare, författare och speltestare, Alléskolans bibliotek för att fortbilda några ur personalen kring interaktivt berättande. Nu var det dags för nästa steg då vi välkomnade Eira tillbaka till oss för att arbeta med eleverna.

Alla elever i åk. 7 fick lyssna till Eiras föreläsning där hon berättade om sitt arbete och vad det innebär att arbeta som spelutvecklare. Tror vi var flera som häpnade över hur många personer med olika professioner  som behövs för att skapa ett sk. AAA-spel. Vi kunde konstatera att många olika gymnasieprogram och yrkesval kan leda till  ett arbete som spelutvecklare.

Efter föreläsningen var det dags för frågestund och de flesta frågorna handlade om vilka spel Eira själv varit med och utvecklat samt vilka hon spelat och vad hon tycker om dem. Tror, med största sannolikhet, att ingen i salen spelat fler spel än Eira själv.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Under nästkommande lektion i svenska fick sedan klasserna besök av Eira för att praktiskt påbörja sitt arbete kring egna interaktiva berättelser. Efter introduktion om hur en kan tänka kring berättande och spel och grunderna till Twine  var ivern stor och eleverna började skapa sina berättelser och programmera sina spel. Mottagarna till dessa spel kommer under våren vara åk. 4. Viktigt att tänka på när en uppfylls av skaparglädje: Vem är min mottagare?

Under kommande veckan kommer personal från skolbibblan samt från Makerprofilen finnas i klasserna under svensklektionerna för att stötta i det fortsatta arbetet med Twine.

Vi hälsar Eira välkommen tillbaka till Alléskolan och Åtvidaberg nästa vecka då även årskurs 8 ska få chansen att lära sig mera om interaktiva berättelser och Twine.

MIK

MIK på elevens val, i samarbete med Brukskultur

Sedan skolstarten har eleverna i åk 9 varje vecka arbetat med MIK på elevens val. Efter flera veckors djupdykningar i olika områden börjar det nu närma sig final. Klasserna har lärt sig hur de:

  • kan optimera sina sökningar på nätet genom lektioner i samtalsgoogling
  • skriver korrekta källhänvisningar och källförteckningar
  • ställer sig kritiska till olika slags källor genom att fundera kring de källkritiska perspektiven
  • kan använda sig av Brukskulturs arkiv för att söka källor

Arbetet har varit ett samarbete mellan lärare, skolbibliotek och Brukskultur. Brukskultur är en ideell förening som har ett kommunalt uppdrag att arbeta med Åtvidabergs kulturarv. De har varit en stor källa till kunskap kring källor och bidragit med olika slags källor eleverna kunnat arbeta kring – alla med historisk anknytning till Åtvidaberg.

Syftet med denna satsning har främst varit att förbereda 9:orna för vårens nationella prov, även om vi ser vikten av detta som ett livslångt lärande som de kommer ha nytta av vid många fler tillfällen än provtillfällen.

Med flera olika slags källor framför sig har eleverna haft chans att bläddra, titta, läsa, klämma och fundera på dessa källor ur de källkritiska perspektiven. Ett brev från Amerika daterat 1888, ett protokoll från ÅFF´s grundande från 1907, räkenskaperna från en lokal cykelaffär från 1937 m.fl. Är det säkra källor de har liggandes framför sig på bordet? Det har varit intressant att följa de tankar som ploppat upp och se känslan hos eleverna när de kunnat ta i källorna de bearbetat i stället för att söka källor på internet.

Veckorna har även bjudit på ett studiebesök där eleverna har mött personal från Brukskultur. De har berättat om sitt arbete och visat autentiskt material från sitt arkiv. Samma person de mötte under besöket kommer även besöka oss på skolan vid sista tillfället då det är dags att visa vad man lärt sig.

För att se om eleverna snappat upp och lärt sig något under dessa veckor kommer de mötas av fyra olika källor knutna kring samma händelse – matchen mellan Åtvidabergs FF – Bayern München 1973. Det är en artikel, ett fotografi, utdrag ur en bok samt statistik över matchresultatet. Uppgiften är att bedöma dessa källor utifrån de källkritiska kriterierna: tidssamband, real- beroende- och tendenskriteriet och skriva resonerande kring sina tankar och teorier. Utifrån dessa texter kan vi se vad som blivit befäst och vad vi eventuellt behöver träna mera på.

Fotboll Boll Idrott Omgången Svart White S

Crossmedia

Digitalt bokprojekt tillsamman med Christina Wahldén

Redan under vårterminen bestämde vi oss för att vi ville arbeta med Christina Wahldén och hennes böcker. De teman som behandlas är riktigt tuffa men vår erfarenhet är att de öppnar upp för bra diskussioner och att det får eleverna att reagera. I samarbete med biblioteket och med förra läsårets arbete som bas startade vi vår planering.

Terminens upptakt blev tillsammans med Christina som tack vare tekniken närvarade via länk. Hon berättade en del om sitt författarskap och drog en kort bakgrund till några av sina titlar. Eleverna samlades i matsalen för att lyssna och var sedan fyllda av inspiration att läsa hennes böcker. Samtliga elever lånade varsin bok och läsandet tog sedan full fart.

För att hjälpa eleverna igång med att reflektera över sin läsning högläste vi några av de lättlästa böcker Christina har skrivit. Efter läsningen fick de samtala om teman och budskap i böckerna. Även om de själva inte har upplevt det böckerna handlar om så har de resonerat och haft tankar om hur illa det kan gå om t ex alkohol är inblandat.

Den egna läsningen har varvats med skriftlig reflektion över det de har läst. Där har de sammanfattat handlingen och skrivit funderingar de själva har kring budskap och teman. Just budskap och vad man kan lära sig mer om under läsningen har varit en röd tråd genom arbetet och den här veckan har eleverna i alla nians klasser prövats i att resonera kring just detta. Vi märker att de blir bättre och bättre på att tänka efter och att kunna dra en tråd från texten via sina egna erfarenheter och ut i det samhälle vi lever i.

Vi ville  ha en direktkontakt med Christina Wahldén under själva läsandet och startade därför en enkel bloggsida. Där har vi uppmanat eleverna att under läsningens gång skriva ner frågor och reflektioner de har. Varje bok har sin egen flik och eleverna skriver sina tankar i kommentarerna. Vi är väldigt glada över att Christina har tagit sig tid att besvara väldigt många av elevernas funderingar.  Frågorna rör allt mellan varför de olika karaktärerna gör som de gör till hur Christina tänkte när en bok slutade på ett visst sätt.

Arbetet fortsätter med brevskrivning baserat på händelser i böckerna och därefter ska vi förbereda samtal i grupp via Skype med Christina. Vi ser fram emot detta och får rapportera vidare om hur det gick om några veckor.

MIK

Lärportalen för digitalisering

Efter vårens uppvärmning kring MIK har vi nu startat arbetet med Skolverkets lärportal för digitalisering. Målet är att personalen på Alléskolan 4-6 och 7-9 ska ha bearbetat modulen “Kritisk användning av nätet” innan läsårets slut. Tanken är att dela upp modulen på fyra tillfällen och först ut pratade vi om “Informationssökning på internet”. Valet av modul grundas i Skolverkets egen guidning kring skolform och målgrupp. Spannet av information ska vara värdefull för all personal från åk 4 till 9 och visa på vikten av samarbetet mellan pedagoger och skolbibliotekarier.

Vi har valt att presentera materialet för personalen genom att sammanställa Skolverkets information kring modulen i en power point samt visa tillhörande film. Föreläsning varvat med reflektionssamtal, bilder och film känner vi ger ett varierat och lättillgängligt inlärningstillfälle.

Efter det teoretiska innehållet träffades personalen på skolan arbetslagen för att få chans att verkligen tänka igenom hur de vill arbeta kring MIK under kommande läsår – vad är viktigt för respektive årskurs? vilka i arbetslagen är experter inom olika områden? hur kan vi stötta varandra? vad säger Lgr-11 i olika ämnen? hur kan vi arbeta ämnesövergripande? Det kändes bra och viktigt att arbetslagen fick möjlighet att fundera på dessa och liknande frågor. Det resulterade  bland annat i ett ämnesövergripande MIK-tema under elevens val i åk 9 och början på en röd MIK-tråd redan från åk 4 och uppåt.

Efter denna stund kom flera önskemål på liknande arbetssätt även i framtiden men också på att inte bara prata arbetslag utan även ämneslag och stadieöverskridande. Väl värt att ta i beaktande inför nästa tillfälle.