Språklig förmåga

Att bevaka sin egen läsning

Utifrån skolbiblioteket arbetar vi i många olika läsprojekt. Det är en utmaning att stötta och synliggöra de förmågor och strategier som en god läsare använder utan att de själv tänka på det. Under hela detta läsår har vi i biblioteket, tillsammans med skolans förstelärare i språkutveckling läst in oss på läsforskning och läsundervisning. Vi hade tidigare gått läslyftet och valde nu att fördjupa oss genom gemensam läsning av Lucy Culkins bok Färdplan för klassrummets läsundervisning och Jenny Edvardssons Mötet med texten. Som ett ”uppslagsverk” har vi Barbro Westlunds Aktiv läskraft och nu ska vi strax starta upp läsningen av Att utveckla självständiga läsare – dynamiskt mindset av Gravity Goldberg.

Att börja i Lucy Culkins bitvis svävande och reflekterande text var inte helt lätt, men kanske helt rätt. Vi kom från start långt från ”quick fix” och färdiga modeller, checklistor, läromedel och scheman och dök istället rakt in i reflektionen. Att bli medveten om både sin egen läsning och få glasögon att reflektera över elevernas läsning är inte en motorväg. Det kräver tid, eftertanke och måste fungera organiskt. Culkin uppmanar oss att spana på vår egen läsning. Jag har upptäckt hur mycket jag bläddrar fram och tillbaka när jag läser, hur jag tjuvkikar framåt och hoppar bakåt. Vilka metoder jag använder för att fånga karaktären. Att börja se på det här sättet har också fört utvecklingen av min läsundervisning framåt. Genom samtal med eleverna om det vi läst högt tillsammans får jag syn på hur eleverna läser, tänker och reflekterar. Varje pedagog förtjänar tid till den här processen i sitt ämne. En viktig skiljelinje som jag bär med mig från det här läsåret är: att som pedagog lära sig se vad som egentligen är dold kontroll av läsförståelse och inte undervisning i läsförståelse. Allt som oftast håller vi på med kontroll och allt för sällan med undervisning i läsförståelse, men det är inte ens säkert att vi själva ser det.

Tillsammans

Bookbuddies – att mötas med läsningen i fokus

Vikten av läsande förebilder kan inte överskattas! Under två veckor har nästan 400 elever i vår kommun träffats och pratat böcker och läsning med varandra. Åttor och fyror har träffat varandra och femmor och tvåor (på Centralskolan).  De äldre elever har förberett boktips och samtalsfrågor om läsning och litteratur: de ska vara förebilderna och därigenom stärka sitt självförtroende, de yngre barnen ska få läsande förebilder.

 

BookBuddies – ett projekt med boken i centrum för

  • att skapa läslust
  • att skapa en verklig mottagare för skolarbete
  • att skapa möten mellan åldrar
  • att prova en digital plattform för läsfrämjande och skapa förståelse för publicering av och hur information kan göras sökbar för andra på nätet.

BookBuddies är ett projekt för ökad läslust och ökad digital kompetens, men också för stärkt självförtroende och möten mellan eleverna. Till projektet hör också att göra ett digitalt eller konstnärligt boktips som ska publiceras på webben: bloggen som hör till Bookbuddiesprojeket. Här gäller det också att göra sitt inlägg sökbart med taggar.

Boktips av femmorna

Det är tredje året som vi jobbar med läsande förebilder på det här sättet. Det första året var ett pilotår och det är andra året som det har precis den här formen. Vi har lärt oss mycket kring logistiken och i vilka steg planeringen måste gå. Lärare hade förra året jobbat fram bedömningsmatriser för åk 8, vilket gav utrymme för att vidareutveckla samtalsfrågorna till själva träffarna.

Åttorna tipsar för fyrorna

Under träffarna satt eleverna 5-7 stycken, blandade yngre och äldre elever, runt småbord. I år flyttade vi alla Bookbuddiesträffarna till skolbiblioteket. Det kändes som en riktigt bra lösning. Det blev en mer avslappad situation och samtalen kom igång riktigt bra. Att få prata böcker och läsning sittandes bland alla böcker inspirerade också. ALLA imponerade så på oss vuxna som kunde smyga runt och lyssna på samtalen. Det är lätt att underskatta hur nervösa åttorna var för att ta sig an den här uppgiften. Det är verkligen skillnad på att ”redovisa en skoluppgift” än att ha en verklig mottagare för sitt arbete. En övervägande majoritet var jättenöjda med sig själva efteråt. En elev skriver i utvärderingen:

”Vi 8:or har blivit “modigare” och det kan göra att vi kan få en större chans att få sommarjobb och vi har fått lärdom av att ta ansvaret och sånt.”

Ett annat härligt kvitto är när fyrorna kommer in dagen efter och vill låna just de böcker de fått boktips om igår! Riktigt riktigt roligt projekt som berör så många!

 

 

Språklig förmåga

Den gemensamma läsningens kraft!

I höglösningen och den gemensamma samtalet finns en sådan enorm kraft! I skolbiblioteket jobbar vi systematiskt med flera olika högläsningsgrupper i veckan. På högstadiet arbetar vi med eleverna som i sitt språkval har extra svenska och engelska. De elever i åk 4:a som fångats upp av skolans speciallärare får under elevens-val-tid komma till biblioteket. Dessa elever har avkodningsträning tillsammans med speciallärarna och får i biblioteket högläsning i grupper. Att med omsorg välja en bok som engagerar, läsa den högt och sedan få samtal om det lästa är något som uppskattas av eleverna. Bara biblioteksmiljön i sig tycks ha en lugnande och avslappnade effekt på eleverna.

Boksamtalen är uppbyggda utifrån Aidan Chambers samtalsform. Vi i biblioteket utvecklar våra metoder tillsammans med våra speciallärare och förstelärare i språk. Vi läser forskningstexter tillsammans, provar metoder, reflekterar och utvecklar tillsammans.

Under högläsningen med fyrorna fokuserar vi på samtal om text och att vidga ordförrådet. Högläsningspassen är uppbyggda så här:

 

Aktivitet Syfte
Hej! Samling Läsande förebild / läsargemenskap /vad innebär det att vara läsare?

Samtal:

vad läser jag just nu?

Vad funderar jag över i min läsning just nu?

Vad läser de just nu för bok i skolan?

Vad undrar de över i sin bok just nu?

Introducera boken Förförståelse, förutspå, väcka intresse
Läsning av boken Visa hur en bok kan läsas:

Narrativ läsning med inlevelse

Think – a -loud, vad undrar vi medan vi läser? Vad betyder orden?

Bilderna visas efter att texten på sidan har lästs.

Boksamtal enl Chambers modell Skapa en läsargemenskap

Få distans och reflektera … jag undrar…

Omforma – skapa något nytt Röra sig bortom texten
Dokumentera Skriva upp vad vi läst för att skapa en gemensam läsarerfarenhet.

 

Vi läser bilderböcker och eleverna får vara med och välja bland av skolbibliotekarien redan valda böcker. Böcker som vi läser är t.ex. omgjorda klassiker som Bockarna Bruse på Badhuset, De tre små vargarna och den stora stygga grisen, litteratur från andra kulturer som Mamy Wata och monstret eller både och som Makwelane och krokodilen. Texterna ska vara mångbottnade men ändå greppbara för eleverna. Bilderböckerna både utmanar och hjälper eleverna i sin språkutveckling. Chambers metod för boksamtal fungerar riktigt bra med eleverna – de har lätt att ta till sig modellen, som har fått belysas av symboler, emojis (glad gubbe med tumme upp/ledsen gubbe med tumme ner etc), och har många tankar om det de läser.

Samtal om det lästa

Att boksamtalen har samma struktur varje gång gör också att barnen snabbt känner sig bekväma. Vi har bokläsningen och boksamtalen i biblioteket. Vi har märkt att miljön spelar mycket stor roll för barnen. I biblioteket har vi en mysig och lugn hörna för vår läsning och ett bord med en vit tavla för våra boksamtal. Skolbibliotekarien har en annan roll än läraren och eleverna upplever inte att det är “skola” som ska bedömas utan en härlig stund tillsammans, de är avslappnade och pratar lätt om det lästa. Barn som är oroliga i det stora klassrummet blir lugna i biblioteket. En erfarenhet är att hela tiden flytta fokus till läsningen och böckerna: att prata om oss som läsare. Dels för att flera av barnen inte identifierar sig som läsare (det går trögt med avkodningen) och de behöver arbeta med sin självbild, men också för att flera av barnen har en tuffare hemsituation (så klart inte alla), men det är viktigt att fokus inte ligger på att prata om tråkiga saker som hänt hemma utan att vi här är vi läsare som tycker om att läsa och uppleva en bok tillsammans.

Vi har arbetat med grupper på mellanstadiet sedan tre år tillbaka. Tillsammans med speciallärarna har vi också jobbat fram ett bokbestånd för avkodningsträningen. Det nära samarbetet mellan speciallärarna, skolbiblioteket och skoldatateket har visat resultat i de mätningar som gjorts: barnen har gått framåt. Därför arbetar vi nu med en utveckling av arbetssättet: dels för fler årskurser men också för att föra över metoden till den dagliga undervisningen i klassrummet. Högläsningen som modell är vårt pågående utvecklingsområde.

Det är spännande att se att samma kraft i högläsningen som vi upplever hos eleverna på mellanstadiet också händer på högstadiet. Och vilken ynnest att få betalt för att uppleva böcker tillsammans med barnen och ungdomarna!

Språklig förmåga

Bookbuddies – planeringen är igång

Nu är äntligen planeringen igång på allvar för årets upplaga av BookBuddies! Det är tredje året i rad som vi arbetar systematiskt med läsande förebilder i fyra årskurser. I vår strävan att arbeta med vetenskaplig grund för det läsfrämjande arbetet i biblioteket återkommer vi till texten ”Med läsning som mål”. Där lyfts bland annat vikten av läsande förebilder och där kom vi också i kontakt med Bookbuddies som idé. Tillsammans med skolans två förstelärare i språk utvecklades BookBuddies-idén på vår skola. Du kan läsa mer om hur projektet är upplagt under fliken BookBuddies i menyn ovan.

Idag var det träff med lärarna i årskurs 5 på Alléskolan och årskurs 2 på Centralskolan. De är BookBuddies den här terminen. Tillsammans med oss skolbibliotekarier på de respektive skolorna planerade vi upp det praktiska arbetet och vilka pedagogiska ställningstaganden som behövdes göras. Spännande att sitta i en grupp som är så fokuserad på lösningar på problem! Jätteroligt att höra lärarnas engagemang för att få till ett givande läsprojekt. Vi skolbibliotekarier ska nu kavla upp ärmarna och hitta de böcker eleverna vill läsa och starta igång alla bloggkonton. Det är totalt nästan 400 barn och ett femtontal pedagoger inblandade i projektet. På torsdag är det dags för planeringsmöte med årskurs 8 och årskurs 4.

Här finns en artikel från förra årets BookBuddies, som publicerades i Östgöta Correspondenten.

Crossmedia

Nya vägar till läsförståele

Under Hacka Bibblan i Gävle fick vi syn på boken ”Vad har hänt här?” av Julia Neuhaus och Till Penzek. I boken får vi se roliga och knasiga ”efter-bilder” och läsaren ska gissa vad som har hänt innan. Bokens alla tolv bilder har en QR-kod kopplad till sig och när koden skannas leds läsaren till en rolig liten stop-motionfilm som berättar vad som har hänt. Det ena knasigare än den andra.

Vi testade boken i en av våra läsgrupper i bibblan. Vi har en läsgrupp som kommer varje vecka för högläsning och boksamtal. Syftet med stunden är att väcka läslust och för ökad läsförståelse. Boken gjorde fullkomlig succé hos våra tioåringar i gruppen. Det var jättekul att gissa tillsammans och det var också roligt att prova att skanna. Flera av eleverna hade sett QR-koder men inte provat att skanna. De upptäckte att det fanns QR-koder i bibblan (som vi använt till utställningar, boktips osv) som de också ville testa.

Boken väckte också idéer hos oss hur vi kan jobba med läsning och berättande utifrån QR-koder och stopmotion. idag på rasten och nästa tisdag ska vi testa stopmotion som berättarform med eleverna och boken blir en riktigt bra inspirationskälla.

Crossmedia

Digital läsning

I processen för att tänka på skolbiblioteksverksamheten utifrån begreppet digital kompetens läser vi tillsammans boken Koden till digital kompetens av Karin Nygårds. Hon tar bland annat upp att vi måste hjälpa eleverna att utveckla strategier för skärmläsning. Som skolbibliotek väcker det frågor om hur vi utvecklar digitala skärmläsare? Vilka strategier krävs och hur gör vi? Många av våra regelbundna ”skärmläsare” är också kopplade till skoldatateket. Vad händer när mycket på skärmen pockar på uppmärksamheten? Nygårds tar bland annat upp tjänster som kan ta bort reklam och annat kringliggande för att hjälpa läsaren att fokusera på texten. Nygårds nämner Clearly från Evernote och vi tittade själva på tjänster instapaper.

Att fundera kring digital läsning handlar både om strategier för läsning på skärm och att fundera över vårt egna beteende som digitala läsare. Men digital läsning kan också diskuteras ur ett annat perspektiv. Under biblioteksdagarna i Växjö berättade Prickiga Paula om sitt arbete med bokklubbar och bokhyllehäng. Hon berättade att hon fick en aha-upplevelse när hon, efter en hel del slit och lite lyckoträffar, kom i kontakt med storläsande tonåringar. De ingår i läsarcommunitys på nätet, de bokbloggar och de handlar sina egna böcker. Men, de ser inte biblioteket som en naturlig plats för dem. Hur påverkar detta bibliotekens arbete? Finns det avtryck att ta från den digitala läsningens gemenskap? Hur sänker man tröskeln för dem som söker en läsargemenskap men som inte behärskar den digitala delen?

Slutligen gick våra tankar om kopplingen mellan digital läsning och det egna skapandet. Engagemanget inom fanfiction är stort på nätet – att inspireras av en berättelsevärld, skriva själv, bli läst och få respons. Här finns också gemenskapen som en röd tråd. Finns det inspiration att hämta från de möjligheter digital kompetens ge den som vill skriva och hitta läsare och för den som vill läsa mer, mer mer?

Vi länkar till Prickiga Paulas föreläsning som, även om den inte fokuserar på digital läsning, är oerhört inspirerande att lyssna på.