Alléskolans bibliotek

Brukskultur och Källkritiska aspekter

Nu har vi gjort det igen! För tredje året i rad har vi preppat våra elever i åk 9 med massor av matnyttig källkritik inför nationella prov, gymnasiet och framtiden. Tillsammans med SO-lärare och vårt lokala museum Brukskultur har detta projekt varit både lyckat och uppskattat.

Vi börjar med en presentation av Brukskultur: en ideell förening med ett kommunalt uppdrag att arbeta med Åtvidabergsbygdens kulturarv för att härigenom spegla svensk bruks- och industrihistoria. Här finns mer info om Brukskultur.

På Brukskultur arbetar Roy som är den vi haft kopplad till projektet under dessa tre år. Med kunskap, autentiska källor och energi kommer han till skolan för att utbilda eleverna i de källkritiska aspekterna. För oss är Roy guld värd.

Syfte/mål

  • arbeta med källkritik och få tips på vad du bör tänka på när du söker och bearbetar olika typer av källor. 
  • förberedelse inför nationella provens frågor kring källkritik
  • presentera Brukskulturs roll i samhället och deras arbete kring autentiska källor
  • utveckla kritiskt tänkande kring olika autentiska fall och med hjälp av källor göra ett underbyggt och resonerande ställningstagande till deras äkthet

Tidsåtgång

  • tre SO-lektioner i början av åk 9.

Förankring i kursplanens syfte

Svenska

“Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor”

“Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa”

Biologi/fysik/kemi

“Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar.Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning. Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor”

Historia

“Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser. Eleverna ska genom undervisningen även ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historisk kunskap”

“Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap”

Samhällskunskap

“Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information om samhället från olika källor”

“Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet”

Arbetsformer

  • lärarledd lektion kring källkritiska aspekter (lektion 1)
  • grupparbete kring olika autentiska källor från Åtvidaberg samt ett “case”
  • diskussioner i helklass samt grupper mellan elever och mellan lärare/elever

Lektionsinnehåll

Lektion 1

Lärarledd lektion där skolbibliotekarien går igenom de källkritiska kriterierna utifrån en pp. Ger konkreta exempel.

Lektion 2

Eleverna får möta och diskutera autentiska källor från Brukskultur, alla med anknytning till Åtvidabergs historia. Roy finns med i klassrummet och guidar eleverna i diskussionerna kring källan i relation till de källkritiska kriterierna.

Lektion 3

Eleverna får ett “case” som baseras på frågor från nationella proven i SO och handlar om matchen mellan ÅFF och Bayern Munchen 1973. Eleverna ska i grupp kunna resonera kring olika källor och deras trovärdighet.